De nya bromsande läkemedlen mot Alzheimer kan ge specialistläkarna möjlighet att ge deras patienter nytt hopp. Samtliga tillfrågade läkare vill att Sverige ska godkänna dessa läkemedel.
Mailenkät. Sjukhusen ligger redan i startgroparna för att snabbt kunna sätta in de nya bromsande läkemedlen. Om de nu blir godkända i Sverige, vilket idag är ytterst osäkert. Vissa sjukhus har redan gjort upp listor på patienter som är lämpliga för den nya behandlingen.
Och redan nu frågar i princip varje patient med Alzheimer, som besöker sin läkare, om när de nya läkemedlen kommer som kan bromsa in deras insjuknande och ge mer frisk tid.
Det här visar en mailenkät vi gjort med de här fyra specialisterna på olika sjukhus i Sverige:
Moa Wibom, överläkare på Kognitiva mottagningen på Ängelholms Sjukhus.
Jan Marcusson, överläkare vid minnesmottagningen vid Universitetssjukhuset i Linköping, professor i Geriatrik vid Linköpings Universitet.
Camilla Nilsberth, läkare vid geriatriska sektionen i Linköping
Jens Berggren, vårdenhetschef på Ersta sjukhus kognitiva mottagning
Vad skulle det betyda för dig som läkare om du på din mottagning fick tillgång till de nya bromsande behandlingarna?
HOPP! De fyra specialisterna är helt ense, de längtar efter att äntligen få tillgång till en behandling som både ger hopp och som också ger effekt.
”Oerhört mycket, jag skulle kunna ge patienterna något att kämpa för”, säger Camilla Nilsberth,
”Betydelsefulla nya verktyg i att behandla en svår sjukdom som idag har väldigt få behandlingsmetoder”, säger Jan Marcusson.
”Det kommer gissningsvis bli som när sjukdomarna MS och reumatism fick tillgång till antikroppar. Det blir en oundviklig utveckling inom Alzheimerområdet, säger Moa Wibom.
Frågar era patienter efter de nya läkemedlen?
JA! Här var läkarna eniga.
”Ja, i princip alla våra patienter på mottagningen undrar specifikt om de nya läkemedlen. Många är pålästa och vill veta hur man kan bromsa förloppet på deras Alzheimer”, säger Jens Berggren
”Ja, vi har ständiga frågor från de patienter som kan bli berörda av läkemedlen”, säger Jan Marcusson.
Vilken typ av patienter skulle du själv välja ut om läkemedlen blir tillgängliga på din mottagning?
TVEKSAMT, här skiljer det mycket i svaren. Det tyder på att det krävs tydliga nationella riktlinjer för att välja ut de patienter som kommer att erbjudas bromsande läkemedel.
”Patienter med mycket lindriga symtom men med tydliga biomarkörer som talar för Alzheimers sjukdom, men utan andra sjukdomar”, säger Moa Wibom.
”Den sk indikationen är inte så tydlig som man kan tro. Vad är tidigt skede? Vi har idag inga bra sätt att mäta detta. Inte heller några nationella guidelines, vilket är oroväckande”, säger Jan Marcusson.
”Kanske 20 procent av våra patienter kan komma i fråga. Fast det blir svårt att säga nej till alla de övriga patienterna”, säger Jens Berggren.
Har din mottagning förberett sig på att bromsande läkemedel blir tillgängliga?
JA, lite överraskande ligger specialistmottagningarna i Sverige redan i startgroparna. De kan i princip trycka på knappen redan till våren, om läkemedlen blir godkända i Sverige.
”Vi kommer ha gemensamma diagnosronder i vår region för att bestämma vilka som uppfyller indikationen för behandlingen. Sedan kommer vi att starta behandlingarna på Universitetssjukhuset i Linköping”, säger Camilla Nilsberth.
”Vi äskar personalförstärkning för 2026. Det behövs mer läkartid, skötersketid och plats för röntgen. Vi har sedan två år en förteckning över ett relativt stort antal personer som kan bli aktuella för behandling hos oss”, säger Jan Marcusson.
Tycker du själv att regionernas beslutande organ NT-rådet ska ge ett godkännande för de nya läkemedlen?
SJÄLVKLART, är det gemensamma svaret, om än med vissa reservationer. Att det t ex inte kommer fram fler biverkningar än hittills redovisat.
”Ja, jag tycker verkligen att läkemedlet ska ges i Sverige. Leqembi har använts i andra länder i flera år med goda effekter. Jag ser ingen anledning till att vi inte ska ge det i Sverige”, Camilla Nilsberth.
”Det finns flera frågor kring risker som inte är officiella idag, som företagen har kännedom om, men som man inte alltid är transparenta om (t ex öppna uppföljningar över de första årens behandlingar i USA). Sådana data måste rimligtvis TLV ha i sin bedömning,
Vad skulle hända om Sverige skulle säga nej till de nya bromsande läkemedlen?
BESVIKELSE, är den samlade bilden, både för läkarna och självklart för alla de många tusentals patienter som ivrigt väntar på att få dessa omtalade nya läkemedel.
”En stor grupp patienter får bekräftat att samhället ser olika på dödliga sjukdomar. Sveket blir uppenbart. Stor frustration och sorg. Många kommer som idag att ta sig till närliggande länder och få behandling”, säger Moa Wibom.
”Det skulle kännas som vi åkte flera år tillbaka i utvecklingen, säger Jens Berggren.
”Om det blir ett nej, blir det säkert en debatt om beslutet, säger Jan Marcusson.
Henrik är ursprungligen affärsjournalist med över 40 år i mediaföretag. Han har varit chef för Aktuellt på Sveriges Television, chefredaktör på Veckans affärer och medgrundare till tidningen Chef. Henrik har också suttit i många styrelser och även engagerat sig som affärsängel i många start ups.
Henrik fick våren 2019 diagnosen kognitiv svikt och trolig Alzheimer. Det ledde till att han startade den uppmärksammade bloggen och podcasten Hjälp, har jag Alzheimer?!
Biverkningar? Den medicin som varit tillgänglig hittills har ju gett ganska svåra biverkningar. Min mamma som alltid varit en positiv person och litat fullt ut på läkare hon träffat.Hon tog medicinen ett par/ tre vecokr och mådde väldigt dåligt av den, grät och bad mig få slippa ta den.Jag rådgjorde med hennes läkare som satte ut mmedicinen, kort därefter avled mamma plötsligt efter att ha fått kraftiga magsmärtor och själv larmat ambulans. Hon avled i ambulansen på väg till sjukhuset.Mamma hade nyss fyllt 80 år var pigg och rask för övrigt, gick dagligen långa promenader och gick i rask takt upp för trapporna till lgh. så jag knappt hängde med. Hennes alzheimer var i ett tidigt skede när hon började med medicinen så det kändes hoppfullt att den skulle bromsa förloppet och ge henne ytterligare några bra år men…
En pigg 80-åring är ingen gammal människa idag. Jag var på en 100-årsfest i somras på Sundby Gård. Firade en annan 100-åring för tre år sedan på Tolvfors Herrgård i Gävle. Tre år senare dog hon i Covid 19. Vaccinet räckte inte för henne. Din mamma vågade ta sin bromsmedicin, men när hon mådde dåligt av den kanske läkaren skulle satt ut den direkt med en rak fråga till henne: Vill du avsluta medicineringen? Varje patient är unik, så det går inte att veta säkert hur kroppen reagerar på ett vaccin. Det är så sorgligt när ett botemedel inte hjälper.