Blodprovet som avslöjar Alzheimer är här!

I veckan blev det klart att alla läkare över hela Sverige kan använda blodanalysen Plasma p-tau217 för att spåra tidig Alzheimer. Främst blir det vårdcentralerna som nu får säkrare metoder att spåra Alzheimer, och i så fall skicka över patienten till en specialistmottagning, förklarar professor Henrik Zetterberg som drivit utvecklingen av testet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Mölndal

Breaking News: Plasma p-tau217 är en biomarkör som beskrivs som en gamechanger inom forskningen kring Alzheimers sjukdom. Den mäter nivåerna av ett specifikt fosforylerat tau-protein i blodplasma. Vid Alzheimers sjukdom blir dessa proteiner onormalt fosforylerade, vilket leder till att de bildar trassliga nystan inuti nervcellerna, som leder till det vi kallar för amyloidplack. Detta är en av de karakteristiska patologiska förändringarna vid Alzheimers sjukdom.
Läkare och sjukvården har väntat på att dessa blodanalyser ska bli allmänt tillgängliga. Främst för att spåra Alzheimer i tidiga skeden. Det är då det finns en chans att sätta in framtida bromsmediciner.

Henrik Zetterberg, blodanalysen plasma P-tau217 kan nu beställas via er på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Mölndal. Förklara fördel med blodanalys kontra övriga tillgängliga metoder?
”Fördelen är att det är så enkelt. En distriktsläkare kan lätt lägga till plasma P-tau217 som en alzheimermarkör och plasma neurofilament light (NfL) som en mer allmän markör som till exempel fångar pannlobsdemens jättebra i en basal minnesutredning. Läkare på vårdcentraler har ju ändå olika blodprover som standard. Kostnaden är runt 1000 kr per analys. 

Är det här den blodanalysmetod som FDA nyligen godkände för användning i USA?
”Nej, det är en av komponenterna i den analys som FDA nyligen godkände. Deras godkännande gällde P-tau217 i en kvot med Abeta42, vilket var ett misstag. Som tur är (i detta fall) behöver vi inte bry oss om FDA i Sverige. 

Du har ju själv ihop med bl a professor Oskar Hanssons team på Malmö Universitetssjukhus varit med om att utveckla en egen blodanalys som har testats brett på vårdcentraler runt om i Skåne. När kommer den analysmetoden ut på marknaden?
”Vi, liksom i Lund, har utvecklat många mätmetoder och de har varit viktiga för att föra fältet framåt. Lägger man samman alla resultat ser man att P-tau217 är en riktigt bra markör och den har nu de stora läkemedelsföretagen utvecklat fullautomatiserade metoder för, inspirerade av vår forskning.” 

Om vi pratar om den analysmetod som ni i veckan på Sahlgrenska gör tillgänglig, vem eller vilka ser du som beställare?
”Vilken läkare som helst kan beställa analysen. Både vårdcentraler och specialistmottagningar.”

Hur kommer denna nya analysmetod användas ute i sjukvården? Som en screening eller som en del i en större minnesutredning?
”Den skulle vara ett perfekt komplement till en basal minnesutredning.” 

Förfärligt om inte bromsmedicinen godkänns i Sverige!

Är den godkänd av regionernas organ NT-rådet så att det blir en jämlik användning ute i landet?
”I Sverige behöver inte kliniskt kemiska tester godkännas på detta vis. Vem som helst i hela Sverige kan skicka prover till oss och snart kommer säkert mätmetoden vara up-and-running på många labb.” 

På vilket sätt ser du att patienter och anhöriga kan påverka sina läkare att få tillgång till denna analysmetod istället för lumbalpunktion?
”Ryggvätskeanalys (som kräver en lumbalpunktion) har många fördelar jämfört med blodtesterna eftersom den även ger information om inflammation och blod-hjärnbarriärfunktion, i tillägg till Alzheimermarkörerna. Men blodtestet kan vara en rimlig start på distriktsläkarnivå där man oftast ändå inte gör ryggvätskeundersökning. Sedan tror jag att många specialister på våra minneskliniker kommer att vilja göra ryggvätskeundersökning för att verifiera blodresultatet, i alla fall till en början. ”

Europakommissionen har i april 2025 fattat beslut om att Leqembi (lekanemab), som utvecklats av det svenska biopharmabolaget Bioarctic, nu får användas inom EU. Vad är din bästa gissning hur NT-rådets hälsoekonomiska utvärdering kommer att leda till för rekommendation?
”Jag vet inte… Men jag hoppas verkligen att det blir ett positivt besked så att vi kan komma igång i Sverige också och lära oss tillsammans med patienterna hur vi bäst kan använda läkemedlet. Detta kommer även att göra oss bättre förberedda när nya versioner av läkemedlen kommer. ”

Vad händer om NT-rådet säger nej till att Leqembi ska omfattas av högkostnadsskyddet?
”Det vore alldeles förfärligt. Vi i Sverige är jättebra på att diagnostisera Alzheimers sjukdom. Om man kommer fram till att den patient man har ansvaret för har lindrig kognitiv svikt, sannolikt på basen av Alzheimers sjukdom, är det stor risk att patienten försämras över de kommande åren så att hen kanske blir för sjuk för att få börja med läkemedlet, när det väl har blivit godkänt. Så här gäller det för våra beslutsfattare att vara snabba. Det brinner verkligen i knutarna nu!”

Henrik Frenkel

Henrik är ursprungligen affärsjournalist med över 40 år i mediaföretag. Han har varit chef för Aktuellt på Sveriges Television, chefredaktör på Veckans affärer och medgrundare till tidningen Chef. Henrik har också suttit i många styrelser och även engagerat sig som affärsängel i många start ups.
Henrik fick våren 2019 diagnosen kognitiv svikt och trolig Alzheimer. Det ledde till att han startade den uppmärksammade bloggen och podcasten Hjälp, har jag Alzheimer?!