Forskning: Alzheimer, Parkinson eller något mitt emellan?

Har du svårt att minnas vad som just hände? Hittar inte hem eller undrar vem det egentligen är som sitter framför dig? Detta är sånt vi vanligtvis förknippar med Alzheimers sjukdom. Men nu har forskare vid Umeå Universitet hittat oväntade spår i hjärnan hos vissa patienter. Upptäckten kan förändra hur vi förstår, och i framtiden behandlar, våra vanligaste hjärnsjukdomar. Kan det vara så att vi har hittat en ny typ av sjukdom – en mix av alzheimer och Parkinsons sjukdom?

Forskning. Det finns många teorier om vad Alzheimers sjukdom egentligen är och hur den uppkommer. Samma sak gäller för Parkinsons sjukdom, som också är en neurologisk sjukdom med många olösta mysterier.

De båda sjukdomarna har vissa likheter och vid Umeå universitet har en studie gjorts där man analyserat ryggmärgsvätska på ett speciellt sätt i en så kallad (håll i er!) alfa-synukleinfröamplifieringsanalys.  Analysen har gjorts på ryggmärgsvätskan hos 140 patienter med Parkinsons sjukdom eller liknande, och jämförts med en kontrollgrupp på 30 friska personer. Studien har letts av David Bäckström, forskare och neurolog vid institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.

På samma sätt som aggregat, alltså hopklumpningar, av proteinen beta-amyloid och tau anses vara markörer för Alzheimers sjukdom, är aggregat av proteinet alfa-synuklein kopplat till Parkinson. Vid Alzheimers sjukdom uppträder dessa sk plack (beta-amyloid- och tau-klumpar) i den del av hjärnan som hanterar minnesfunktion och andra kognitiva förmågor, medan klumparna av alfa-synuklein vid Parkinson, påträffas i de delar av hjärnan som styr motoriska förmågor.

Vid analysen upptäckte man att hela tio procent av Parkinsonpatienterna saknade dessa aggregat av alfa-synuklein. Däremot hittade man i stället klumpar av beta-amyloid och tau hos dessa patienter, vilka även uppvisade sämre kognitiv förmåga och balans än vad som annars är vanligt hos Parkinsonsjuka. På motsvarande sätt har man hittat Parkinsonsymptom hos vissa Alzheimerpatienter.

Många Parkinsonpatienter utvecklar också med tiden en typ av demens, men denna demens är en form av Lewy body demens. Har forskarna nu hittat ytterligare en sjukdom som egentligen är en blandning av parkinson och alzheimer, som påverkar både kognitiva och motoriska förmågor och som har en egen profil av biomarkörer? Kan det finnas patienter som fått fel diagnos och därmed också fel behandling?

Kan det finnas patienter som fått fel diagnos och därmed också fel behandling?

”Forskningsresultatet är viktigt och kan komma att påverka behandlingsvalet och förändra förståelsen för sjukdomsförloppet för vissa patienter”, säger David Bäckström.

Källa: Umeå universitet, Alzheimer & Dementia

Nanopartikel som löser upp placket

I forskarvärlden runt Alzheimers sjukdom är stort fokus just nu mycket på plack och hur man kan stoppa det. Typiskt för Alzheimers och Parkinsons sjukdomar är just uppkomsten av olika slags proteinplack i hjärnvävnaden. Placken består av proteinkedjor som veckas fel och ansamlas i olösliga amyloidsamlingar och som dödar nervceller.

Det handlar om plack. Skellefteåsjukan och Galna ko-sjukan är andra exempel på neurodegenerativa sjukdomar där plack förekommer. Forskare vid Umeå universitet har i samarbete med forskare i Litauen och Kroatien, hittat en nano-partikel, dvs en mycket liten partikel, av ett speciellt grundämne som kan hämma bildningen och till och med lösa upp plack. Ämnet är en polyoxoniobat, vilket är en negativt laddad molekyl av niob, ett mycket sällsynt metalliskt grundämne.

Studier genom atommikroskåp visade att ämnet effektivt hämmar bildandet av plack och att amyloidtrådarna försvann helt när koncentrationen höjdes. Metoden fungerar genom att de vattenlösliga, negativt laddade jonerna binds till positivt laddade områden på proteinet och därigenom förhindrar att proteinet byggs på och bildar klumpar.

Ett mycket betydelsefullt steg som kan komma att ligga till grund för att hitta nya, effektivare behandlingar av neurodegenerativa sjukdomar.

”Resultaten är mycket lovande men mera forskning behövs”, säger Ludmilla Morozova-Roche, professor vid Umeå universitet. ”Det är ett mycket betydelsefullt steg som kan komma att ligga till grund för att hitta nya, effektivare behandlingar av neurodegenerativa sjukdomar”, säger hon.

Källa: Umeå universitet, ACS Publications

Vad har litiumbrist att göra med mild kognitiv funktionsnedsättning?

Litium är ett grundämne som upptäcktes 1817 av svensken Johan August Arfwedson. Ämnet tillhör gruppen alkalimetaller och utgör ca 20 miljondelar av jordskorpan. Litium används i batterier, glas och keramik samt inom metallurgi.

Hos oss människor finns litium som spårämne. Vi får i oss det genom livsmedel som tomater, aubergine och paprika, men hur mycket beror naturligtvis på förekomsten i jorden där de odlas. I Sverige har vi ganska liten förekomst av litium i marken. Litiumjoner är vattenlösliga och tar sig in i alla celltyper. Eventuella bieffekter vid höga doser tros eventuellt kunna vara påverkan på sköldkörteln.

Litium har länge använts för att behandla psykiska besvär som mani och bipolär sjukdom. Forskare vid Harvard har de senaste åren forskat kring hur litium påverkar hjärnans åldrande, och om det eventuellt kan ge motståndskraft mot Alzheimers sjukdom. Man har då kommit fram till att litium faktiskt spelar en avgörande roll för att upprätthålla hjärnans hälsa under åldrandet, även vid koncentrationer långt under de som används inom psykiatrin.

Forskarna Bruce Yanker och Liviu Aron fann att litiumbrist är unikt utarmat hos personer med mild kognitiv funktionsnedsättning, vilket är ett förstadium till Alzheimers. Detta gör att litiumbrist är ett av de tidigaste biokemiska tecknen på Alzheimers sjukdom, kanske år innan symptom uppträder.

Litiumbrist är ett av de tidigaste biokemiska tecknen på Alzheimers sjukdom.

Forskarna kunde även konstatera att högre litiumnivåer förknippades med bevarad kognitiv funktion även hos friska personer. Redan tidigare har man kunnat konstatera att litium är den enda metallen som har markant olika nivåer hos Alzheimersjuka och friska personer. Forskning på möss tyder på att litiumbrist inte bara kan kopplas till Alzheimers utan också bidra till att sjukdomen fortskrider.

Forskarna vid Harvard är eniga om att studien bidrar till att bevisa att Alzheimers sjukdom kan vara möjlig att förebygga genom att se till att litiumnivåerna i hjärnan hålls på hälsosam nivå.

Källor: SGU.se, Dagens PS, Karolinska Institutet

Britt-Marie Jonsson

Britt-Marie har ett förflutet inom telekombranschen där hon jobbat med IT/teknikutveckling och utbildning. Hon är utbildad fysiker och är utbildad i medicinsk vetenskap. Det medicinska intresset samt en egen familjehistoria som nära anhörig har lett till att Britt-Marie är Alzheimer Lifes forskningsresearcher.