Håll koll på de här varningarna!

Ny forskning: Depression, sömnproblem, försämrat luktsinne och långsammare gång kan vara tidiga tecken på sjukdomen

Tidiga symtom. De flesta förknippar Alzheimers sjukdom med minnesproblem. Men forskningen visar att sjukdomen ofta börjar långt innan någon glömmer namn, tappar bort nycklar eller får svårt att orientera sig.

Tvärtom kan de första signalerna vara förändringar i humör, sömn, luktsinne eller fysisk förmåga – ibland så mycket som 15–20 år innan de klassiska minnessymtomen visar sig.

”Man kan ha många av dessa tidiga tecken utan att ha några kognitiva symtom alls”, säger neurologen Timothy Chang vid UCLA till The Washington Post.

Samtidigt betonar forskarna att inget av dessa symtom innebär att en person säkert kommer att utveckla demens. Många har depression eller sömnproblem av helt andra orsaker. Men när flera förändringar uppträder tillsammans, särskilt senare i livet, kan de vara en anledning att göra en medicinsk utredning.

Hjärnan förändras långt innan minnet påverkas

Alzheimers sjukdom utvecklas gradvis under många år. Den första fasen kallas den prekliniska fasen. Då börjar de sjukliga proteinerna amyloid och tau ansamlas i hjärnan samtidigt som hjärnvävnaden långsamt förändras. Trots detta märker den drabbade oftast ingenting.

Först senare kommer den milda kognitiva svikten (MCI), där minnet och tankeförmågan börjar påverkas. Demensdiagnosen ställs först när problemen blivit så omfattande att de påverkar vardagslivet.

Forskare tror nu att de biologiska förändringarna under de tidiga stadierna också påverkar hjärnans nätverk för känslor, sömn, lukt och rörelser. Därför kan andra symtom uppträda långt innan minnet sviktar.

1. Depression eller ångest som börjar sent i livet

Depression är sedan länge känd som en riskfaktor för demens. En dansk studie från 2023 med över 1,4 miljoner vuxna visade att personer med depression hade ungefär 2,4 gånger högre risk att senare utveckla demens.

Särskilt uppmärksammar forskarna depression eller ångest som debuterar först vid 55–60 års ålder eller senare. Det kan bero på att de tidiga förändringarna i hjärnan påverkar de nätverk som reglerar känslolivet.

2. Ökad irritation och likgiltighet

Personligheten kan också förändras tidigt. En person som tidigare varit lugn och tålmodig kan bli mer lättretlig, irriterad eller rastlös. Andra blir ovanligt passiva och tappar intresset för sådant som tidigare varit viktigt.

Studier visar att omkring hälften av personer som redan har biologiska tecken på Alzheimer också uppvisar minst ett neuropsykiatriskt symtom, trots att minnet fortfarande fungerar normalt. Forskarna betonar att dessa förändringar inte ska avfärdas som ”normalt åldrande”.

3. Sömnproblem

Sömnen spelar en avgörande roll för hjärnans hälsa. Under djupsömnen rensas hjärnan från slaggprodukter, däribland amyloid – det protein som ansamlas vid Alzheimers sjukdom.

Flera studier visar att personer med sömnapné, svår sömnlöshet eller störd dygnsrytm löper ökad risk att utveckla demens. En studie med över 4 400 äldre visade dessutom att personer som sov kortare tid på nätterna hade större ansamling av amyloid i hjärnan.

Däremot finns ingen anledning till oro för en vanlig eftermiddagslur. Det som väcker uppmärksamhet är när man sover mycket på dagen men dåligt på natten.

4. Försämrat luktsinne

Luktsinnet har en direkt koppling till hjärnans minnescentrum. Redan i de tidiga stadierna av Alzheimers får omkring 85 procent problem att identifiera olika dofter.

Eftersom luktinformationen går direkt till områden som hippocampus och amygdala kan försämrat luktsinne bli en av de allra första signalerna på att hjärnan håller på att förändras.

Intressant nog finns också preliminär forskning som tyder på att luktträning kan stärka både luktsinnet och vissa kognitiva funktioner, även om mer forskning behövs innan metoden kan rekommenderas som behandling.

5. Långsammare gång

Hur vi går säger mer om hjärnans hälsa än man tidigare trott. En studie från 2024 med över 1 300 friska personer över 65 år visade att gånghastigheten började försämras upp till tio år innan deltagarna utvecklade kognitiva symtom.

Personerna gick långsammare, tog kortare steg och hade svårare att vända sig snabbt. Forskarna tror att förändringarna speglar tidiga störningar i de nervbanor som styr både rörelser och tänkande.

6. Svagare handgrepp

Även handstyrkan verkar kunna avslöja tidiga förändringar. I en stor studie med mer än 190 000 personer ökade risken för demens i takt med att handgreppsstyrkan minskade. För varje fem kilos minskning av greppstyrkan steg demensrisken med omkring 20 procent hos män och 12 procent hos kvinnor.

Greppstyrka används redan inom sjukvården som ett mått på fysisk skörhet, vilket också har kopplats till ökad demensrisk.

Inget enskilt symtom betyder Alzheimer!

Forskarna understryker att de flesta som får något av dessa symtom aldrig utvecklar Alzheimers sjukdom. Depression, sömnproblem eller nedsatt lukt kan bero på en rad andra sjukdomar eller helt normala åldersförändringar.

Det viktiga är att söka vård om flera symtom uppträder samtidigt eller om man dessutom börjar märka förändringar i minne och tankeförmåga.

Utvecklingen inom diagnostiken går dessutom snabbt. Numera finns PET-kameraundersökningar, ryggvätskeprov och allt bättre blodprov som kan upptäcka sjukdomens biologiska markörer långt tidigare än tidigare.

Livsstilen kan göra stor skillnad!

Den kanske mest hoppfulla slutsatsen är att en demensdiagnos inte är förutbestämd.

Internationella forskare uppskattar att omkring 45 procent av alla demensfall skulle kunna förebyggas eller skjutas upp genom att påverka riskfaktorer.

Regelbunden motion, hälsosam kost, social aktivitet, mental stimulans, god sömn, bra hörsel, kontroll av blodtryck och diabetes samt minskad alkoholkonsumtion hör till de åtgärder som har starkast vetenskapligt stöd.

För personer som upplever tidiga förändringar innebär det därför inte bara att en utredning kan vara värdefull – utan också att det fortfarande finns mycket man själv kan göra för att ge hjärnan bästa möjliga förutsättningar.

Faktaruta: Sex tidiga varningssignaler!

• Depression eller ångest som debuterar sent i livet.
• Ökad irritation, apati eller personlighetsförändring.
• Långvariga sömnproblem eller störd dygnsrytm.
• Försämrat luktsinne.
• Långsammare gång och sämre balans.
• Svagare handgrepp och ökad fysisk skörhet.

Det är först när flera sådana förändringar sammanfaller – särskilt tillsammans med begynnande minnesproblem – som de kan motivera en närmare medicinsk bedömning.

Källa: Washington Post, bilden är AI-genererad.

Henrik Frenkel

Henrik är ursprungligen affärsjournalist med över 40 år i mediaföretag. Han har varit chef för Aktuellt på Sveriges Television, chefredaktör på Veckans affärer och medgrundare till tidningen Chef. Henrik har också suttit i många styrelser och även engagerat sig som affärsängel i många start ups.
Henrik fick våren 2019 diagnosen kognitiv svikt och trolig Alzheimer. Det ledde till att han startade den uppmärksammade bloggen och podcasten Hjälp, har jag Alzheimer?!