Den svenskutvecklade antikroppen Lecanemab (Leqembi) är fortfarande den ledande bromsmedicinen mot alzheimer. Nya data visar att utvecklingen av sjukdomen kan fördröjas med över åtta år. Det kom fram vid den årliga alzheimerkonferensen i San Diego för någon vecka sedan. Men nu kommer på bred front nya och lovande läkemedelskandidater, även mot Lewy Body och andra kognitiva sjukdomar.
Senaste forskningsnytt. I början av december samlades forskare, läkare och läkemedelsbolag för årets stora Alzheimerkonferens, CTAD. Här presenterades flera spännande nyheter – både om pågående behandlingar och helt nya former av behandlingar som kan förändra framtidens vård.
Lecanemab – längre effekt än man tidigare trott!
Ett av de mest uppmärksammade inslagen kom från företagen Eisai och Biogen, som presenterade nya långtidsdata för det svenskutvecklade läkemedlet Leqembi (lecanemab). Resultaten tyder på att patienter som börjar behandlingen tidigt och fortsätter över tid kan fördröja sjukdomsutvecklingen med upp till 8,3 år – särskilt hos de som har låga nivåer av proteinet amyloid i hjärnan redan från start. Analysen jämförde behandlade patienter med obehandlade grupper, och visade tydliga tidsvinster i övergången från mild kognitiv svikt till moderat Alzheimer.
Man såg också att läkemedlet påverkar så kallade amyloid-beta-protofibriller, alltså små och tidiga klumpar av amyloid som man tror är extra skadliga för hjärncellerna. Att komma åt dessa allra tidigaste förändringar kan vara avgörande för att bromsa sjukdomen.
Roches nya läkemedel rensar ut placken i hjärnan!
Ett annat stort samtalsämne under konferensen var Roches nya antikropp trontanemab. Behandling visar mycket snabb utrensning av amyloidplack med små biverkningar. Preparatet tar sig igenom blod-hjärnbarriären med hjälp av Roches ”Brainshuttle”-teknik, vilket innebär att det transporteras med ett kroppseget protein, transferrin, som har som huvuduppgift att transportera järn i blodet.
Resultaten är mycket lovande: hos 90 % av patienterna försvann amyloidplacken på bara 28 veckor, och samtidigt försvann även flera markörer för sjukdomsaktivitet. Förhoppningen är att denna snabba plackutrensning också ska ge tydliga förbättringar i minne och kognition. Det kan bli nästa stora bromsande läkemedel mot Alzheimers sjukdom.
Nya framsteg mot ärftlig alzheimer!
Utöver amyloidspåret riktas nu allt större fokus mot tau, ett annat protein som spelar en nyckelroll i sjukdomsutvecklingen vid alzheimers. När tau trasslar ihop sig störs nervcellernas sköra transportsystem, vilket i sin tur försämrar hjärnans kommunikation.
Eisai presenterade tidiga men lovande resultat för sitt anti-tau-läkemedel etalanetug, särskilt för personer med ärftlig alzheimer. Tau är ett av de områden där många forskare tror att nästa stora genombrott kan komma.
Livsstilens betydelse: stora effekter i i en ny amerikansk Fingerstudie!
Konferensen bjöd också på positiva resultat från studier om livsstil. Den amerikanska U.S. POINTER-studien, som utvecklats med hjälp av den svensk-finska forskaren Miia Kivipelto, visar tydligt att förändringar i kost, träning, socialt engagemang och hjärnträning kan förbättra minne och tankeförmåga hos personer som riskerar att utveckla demens. Och viktigast av allt: bäst effekt får man när förändringarna görs med stöd av handledning – inte på egen hand.
Satsa på att kombinera läkemedel, livsstil och omsorg!
Vid CTAD diskuterades stort behov och möjligheter för kombinationsterapier — inte bara monoterapi med antikroppar, utan att kombinera olika slags behandlingar för att angripa sjukdomen på flera fronter. Det framkom också en insikt att behandling, diagnostik och omsorg behöver gå hand i hand — med “real-world” data, långsiktig behandling, patienter och vårdgivare, och bred implementering för att göra skillnad på riktigt.
Vad det betyder: Alzheimerforskningen går mot en mer holistisk och komplex angreppsmodell — inte bara “en medicin”, utan kombinationer, tidig upptäckt, långsiktig uppföljning och integrerad vård.
Kallduch för bantningssuccen!
Samtidigt kom också mindre positiva besked. Det diabetesläkemedel som många hoppats på, semaglutide, som även finns i bantningssuccén Ozempic, lyckades inte bromsa Alzheimer i fas-3-studierna. Däremot såg forskarna förbättringar i vissa biomarkörer kopplade till sjukdomen, vilket öppnar för vidare forskning om hur ämnesomsättning och blodkärl kan påverka Alzheimer.
Britt-Marie har ett förflutet inom telekombranschen där hon jobbat med IT/teknikutveckling och utbildning. Hon är utbildad fysiker och är utbildad i medicinsk vetenskap. Det medicinska intresset samt en egen familjehistoria som nära anhörig har lett till att Britt-Marie är Alzheimer Lifes forskningsresearcher.
Senaste kommentarer