Kan en kombination av olika alzheimerläkemedel ge starkare effekt än dagens behandlingar? Genom att samtidigt angripa både plack och tau-protein hoppas forskare nu kunna bromsa sjukdomen tidigare och mer effektivt.
Läkemedel. Forskningen kring Alzheimers sjukdom går snabbt framåt och två bromsmediciner – Lequembi och Kisunla – används redan i flera länder. De består av monoklonala antikroppar som rensar bort beta-amyloidplack i hjärnan. Men eftersom sjukdomen också drivs av skadliga tau-trassel inne i nervcellerna undersöker forskare om en kombination av behandlingar kan ge bättre resultat.
Foto: Pexels
Läkemedelsbolaget Eisai utvecklar just nu det experimentella anti-tau-läkemedlet Etalanetug, som testas tillsammans med Lequembi i två studier. Den första, en fas 2-studie med 105 personer i tidig Alzheimer, pågår i 18 månader och mäter både tau-nivåer och kognitiv funktion. Denna studie har visat tidiga men lovande resultat.
Den andra studien omfattar 197 personer med genetiska mutationer som nästan alltid leder till alzheimers. Syftet är att se om kombinationsbehandling kan fördröja eller till och med förebygga sjukdomen. Deltagarna behandlas i olika ordning beroende på om de har symtom eller inte. Resultat väntas komma 2028.
Kan en kombinationsbehandling fördröja eller till och med förebygga sjukdomen?
Även andra forskarteam ser fördelar med att angripa sjukdomen från flera håll. Vid Banner Alzheimer Institute i Arizona testas en kombination av Lequembi eller Kisunla tillsammans med Roches experimentella substans RG6289, som påverkar produktionen av beta-amyloid. Tanken är att minska risken för att placken över huvud taget bildas.
Ännu mer forskning: Protein i urinen kan signalera ökad demensrisk
En stor studie från Karolinska Institutet visar att förhöjda nivåer av proteinet albumin i urinen kan vara ett tidigt varningstecken på framtida demens – särskilt vaskulär demens. Resultaten pekar på att njurarnas hälsa kan spegla vad som händer i hjärnan.
”Njurarnas hälsa kan spegla vad som händer i hjärnan”
Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt sambandet mellan njurarnas och hjärnans blodkärl – två organ som båda är beroende av ett finmaskigt kärlsystem. När njurarnas blodkärl skadas, uppstår ofta liknande skador i hjärnan. Studien omfattade 130 000 personer över 65 år utan demens vid start, som följdes under fyra år. Under perioden utvecklade sju procent demens.
Foto: Pexels
Forskarna fokuserade på albuminuri – när proteinet albumin läcker ut i urinen, ett tecken på skadade njurfilter. På motsvarande sätt kan en skadad blod-hjärnbarriär släppa in skadliga ämnen i hjärnan och öka risken för demens.
Stöd Alzheimer Life så vi kan göra mer för patienter och anhöriga
Resultaten visade att personer med måttligt förhöjda albuminnivåer (30–299 mg/g) hade 25 procent högre risk att utveckla demens. Vid kraftigt förhöjda nivåer (över 300 mg/g) steg risken till 37 procent. Kopplingen var tydligast för vaskulär demens, men sågs även vid blandformer med Alzheimers drag.
Forskarna menar att mätning av albumin i urinen bör bli en rutin vid riskbedömning för demens.
”Tidig upptäckt av albuminuri kan ge möjlighet att bromsa eller förebygga sjukdomsutveckling”, säger Hong Xu, biträdande lektor vid Karolinska Institutet.
Britt-Marie har ett förflutet inom telekombranschen där hon jobbat med IT/teknikutveckling och utbildning. Hon är utbildad fysiker och är utbildad i medicinsk vetenskap. Det medicinska intresset samt en egen familjehistoria som nära anhörig har lett till att Britt-Marie är Alzheimer Lifes forskningsresearcher.
Det är hoppfullt att läsa om hur forskningen i Sverige går framåt. Jag önskar att även TV-program i ämnet Minnessjukdomar kunde sändas regelbundet. Dessa sjukdomar har ju funnits länge, men tyvärr varit något man inte pratar om. De drabbade har ofta ignorerats i samhället med motiveringen att de inte längre är värda något. Min mormors by Vitåfors nära Avafors i Norrbotten har varit mitt andra hem sommartid och där hörde jag ofta som barn uttryck som tex ”Han är lite annars”. ” Han har blivit om i kring” , ” Han har gått i barndom ” osv. Man pratade över huvudet på dem ,som om de vore barn. Okunnighet leder till att man stöter bort dem och generaliserar hur sjukdomen bara bryter ned dessa människor. Jag hoppas att vetenskapen driver på och sprider kunskap om vad som pågår i hjärnan.
Jag känner igen det du skriver, Anette! Det har hänt mycket inom demensforskningen de senaste åren och förhoppningsvis kommer det att gå att bota, eller åtminstone stoppa, demenssjukdomar i framtiden. Det inger hopp!
Tack för dina kommentarer!