Många fler av alzheimerfallen skulle kunna förhindras. Det har professorer inom neurologi och livsstil som Miia Kivipelto (Karolinska Institutet) sagt länge. Men att det är så HÄR säkert och rör sig om så MYCKET som 45 procent är nytt. Även om livsstil mycket handlar om egna val behöver den enskilda människan hjälp på samhällsnivå för att klara att leva mer hjärnvänligt. Det menar forskare. Varför får vi inte den hjälpen?
Forskning. Ju mer koll på riskerna vi har desto större blir chanserna. Antalet människor som drabbas av kognitiva sjukdomar som leder till demens, som tex Alzheimers sjukdom, ökar snabbt världen över. Prognosen är att det år 2050 kommer att finnas 153 miljoner drabbade, vilket kommer att innebära såväl stora ansträngningar på sjukvård och social omsorg som höga kostnader. Varför: Vi blir bättre på att diagnosticera och vi blir allt äldre. Men varför drabbas vissa och inte andra? Det handlar inte bara om ärftlighet och ålder.
Forskare har nu identifierat 14 faktorer som signifikant ökar risken att utveckla Alzheimers sjukdom som leder till demens. Större medvetenhet och aktiv eliminering av dessa redan i tidig ålder, tros kunna förhindra eller fördröja hela 45 % av sjukdomsfallen.
Professor Gill Livingston vid University College London, ledde forskningsprojektet och menar att resultatet bevisar att man kan avsevärt öka chanserna att slippa drabbas av kognitiva sjukdomar eller åtminstone fördröja insjuknandet. Ju tidigare vi blir medvetna om riskerna och minimerar dem, desto bättre, men hon betonar samtidigt att det aldrig är för sent.
Prognosen är att det år 2050 kommer att finnas 153 miljoner drabbade.
Redan 2020 redovisade The Lancet Commission 12 riskfaktorer som kan hänföras till 36% av demensfallen, utan inbördes ordning ser listan ut så här:
- Högt blodtryck. Högt blodtryck under medelåldern är associerat med en ökad risk för demens senare i livet. En rekommendation är att sträva efter att bibehålla systolisk blodtryck på 130 eller mindre från cirka 40 års ålder.
- Rökning. Demensrisken började öka vid ett paket cigaretter per dag och steg därefter med ökad konsumtion. Två paket per dag i medelåldern innebar mer än en fördubblad risk att utveckla en demenssjukdom 20 år senare.
- Fetma. Studier visar att övervikt och fetma i medelåldern ökar risken att drabbas av demenssjukdom senare i livet. Fetma är BMI minst 30 (BMI= kroppsvikt/kroppslängd2).
- Hörselnedsättning. Sambandet är så starkt att tidig upptäckt och behandling av hörselproblem har lyfts fram som den mest effektiva åtgärden för att förebygga demenssjukdomar.
- Depression. Risken att få Alzheimers sjukdom anses två gånger högre hos patienter med utmattningssyndrom och depression jämfört med patienter utan vare sig depression eller utmattningssyndrom.
- Fysisk inaktivitet. Studier visar att ett enda motionspass på 35 minuter höjde halten av BDNF i blodet. BDNF är ett protein som har stor betydelse för att bilda nya synapser i hjärnan och som därmed är viktigt för minne och inlärning.
- Diabetes. Diabetes påverkar hjärnfunktionen på lång sikt genom livet och ökar risken för att utveckla demens senare. Det är dock framför allt dåligt kontrollerad typ 2-diabetes som innebär en ökad risk för kognitiv svikt och demens.
- Hög alkoholkonsumtion. Mer än 21 enheter/vecka (1 enhet motsvarar ungefär 4 cl starksprit eller 1 glas vin).
- Traumatisk hjärnskada. Till exempel slag mot huvudet ger en förhöjd risk att insjukna i demens så länge som 30 år efter själva skadan.
- Luftföroreningar. Det går inte att säga att luftföroreningar orsakar demens, men personer som utsätts för mer luftföroreningar är mer benägna att utveckla demens.
- Låg utbildning. Utbildning på alla olika nivåer har visat minska risken för demens och för en försämrad kognitiv förmåga, det vill säga att kunna tänka, känna och lära.
- Social isolering. Att leva ensam redan i medelåldern är förknippat med ökad demensrisk senare i livet, men orsaken till att man lever ensam spelar stor roll. De som tex hade förlorat sin partner relativt tidigt i livet och som sedan fortsatte att leva ensamma har en mycket större riskökning jämfört med personer som aldrig hade levt med en partner.
Nu adderas alltså ytterligare två faktorer till listan:
- Hög nivå av skadligt kolesterol i medelåldern kan kopplas till 9 % av fallen av kognitiv sjukdom.
- Obehandlad synnedsättning senare i livet koppas till 2 % av fallen.
Stöd oss på Alzheimer Life så vi kan göra mer för patienter och deras anhöriga
Bankgiro: 5587-456
SWISH: 1234866208
Världen över ses en ökad medvetenhet om hur viktigt det är att vi lever hälsosamt och aktiverar oss både fysiskt och psykiskt. Nya forskningsrön ger oss hela tiden nya bevis för det. Dessa 14 riskfaktorer stämmer ju väl överens med de rekommendationer som 5-fingermetoden ger oss, och som beskrivs i professor Miia Kivipeltos, bok Hjärnhälsa – på dina fem fingrar : förebygg och minska risken för alzheimer och minnesproblem (2021).
Vi kan göra väldigt mycket själva för att minska risken att drabbas av kognitiva sjukdomar, men många av riskfaktorerna måste hanteras på en samhällsnivå
Vi kan helt enkelt göra väldigt mycket själva för att minska risken att drabbas av kognitiva sjukdomar, men många av riskfaktorerna måste hanteras på en samhällsnivå, det poängterar Fiona Carragher, forskningschef vid Alzheimers Society, London.
Med hjälp av motion, bra kost, hjärngymnastik och sociala nätverk kan vi hålla hjärnan i skick. Och genom att ta hand om våra blodkärl. Klyschan stämmer: Det som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan.
Dr Susan Kohlhaas, verkställande direktör för forskning vid Alzheimers Research UK, som hjälpte till att finansiera forskningen, varnar dock för att ålder och genetik fortfarande är de största riskfaktorerna för demens.
Källa: The Guardian (länk), Demenscentrum.se (länk), KI (länk) och (länk), Hjärnfonden.se, samt Umeå Universitet (länk).
Här kan man lyssna på en podd om just hörsel och demens (Sveriges Radio): (länk).
Mer forskning i korthet:
En av landets främsta alzheimerforskare Bengt Winblad prisas!
En nestor får pris. Alzheimer Life fick som en av landets intresseorganisationer i allmänhetens tjänst närvara vid och samtala på scen under en av punkterna på Solstickans forskningssymposium i veckan. Symposiet hölls till ära för pristagare Bengt Winblad, en av landets, tror faktiskt nästan man kan skriva världens, mest erfarna alzheimerforskare. Vi sammanfattar lite av allt det som sades (och vad som inte sades) under kanske ett av årets viktigaste forskningssymposium.
Vilken är grundorsaken till att vissa får alzheimer och vissa inte? Varför dör nervceller i förtid hos vissa hjärnor och inte andra? Är en inflammation bra eller dålig för hjärnan? Många frågor som rör kognitiva sjukdomar är ännu obesvarade. Vi vet inte.
Men spännande är allt vi nu ändå vet. Och allt som ändå HAR hänt på senare år i form av livsstilsforskning, diagnosmetoder (digitala minnestest och blodtest) och nya mediciner. Nu återstår själva implementeringen. Med andra ord, hur får vi folk att leva som de lär och hur får vi ut medicin till de som kan bli bättre av den, när den väl är här?
Vad god omvårdnad är. Som PO Sandman sammanfattade det hela: ”Mycket var INTE bättre förr”. Inom hans område, omvårdnad, har det hänt massor. Idag ser man människan bakom sjukdomen i senare stadier av demens, även om det borde bli än bättre och jämlikt över landet. Och hur får vi ihop en bättre omvårdnad med personalbrist över hela landet?
Att säga nej till den som behöver. Vesna Jelic, överläkare Karolinska Sjukhuset, beskrev den utmaning som många läkare på minnesmottagningar och vårdcentraler står inför när medicinerna väl är här. Vad kommer de säga till de 90 procent som INTE kommer kunna få medicin? Läs Demenscentrums utmärkta sammanfattning här: (länk). Jelics arbete och inställning väcker också frågan om hur ett bra läkarmöte ser ut, ur patientens perspektiv.
Ung med alzheimer? En grupp som, med rätta, uppmärksammas mer nu än tidigare är de som är yngre och drabbade. Sakta börja svenskar förstå att kognitiv sjukdom inte bara drabbar minnet eller är något som naturligt kommer med åldern utan är en diagnos som även kan drabba någon under 65 år. Men sakta är ordet.
Alzheimer Life är sprunget ur detta och har länge tryckt på om den svåra situation som de som inte passar in i normen av en alzheimerdrabbad sitter i. Kanske arbetar man fortfarande och har inte pension, man behöver annat stöd än det som finns preciserat, deras anhöriga behöver annat stöd än det som står i biståndshandläggarens bok och med barn hemmavid fortfarande ställs enorma krav på den som är sjuk. Malin Aspö på Karolinska Institutet sammanfattade detta i sin nyutkomna avhandling (länk).
Veckans repris: En sammanfattning om det senaste inom forskningen:
Podd från 2024 med Bengt Winberg, Moa Wibom, Anna Grönlund och Göran Hagman.
Britt-Marie har yrkesmässigt ett förflutet inom telekombranschen där hon jobbat med IT/teknikutveckling och utbildning. Hon är utbildad fysiker och har dessutom en utbildning i medicinsk vetenskap i bagaget. Britt-Marie är en hängiven fritidsmusiker och gillar bl.a. att spela till dans. Det medicinska intresset har bidragit till att Britt-Marie är mycket engagerad i frågor rörande Alzheimers sjukdom och brinner för att göra skillnad för drabbade och deras situation.
Kommentera inlägget här
Vill du enkelt kunna följa detta kommentarsfält genom att få e-postmeddelande? Klicka på Prenumerera nedan och välj mellan "När någon svarar på min kommentar" eller "På alla kommentarer"
Mycket intressant. Försöker äta ”rätt” och har dragit ner på vin även om det inte var för mkt
Ja, när man inser hur viktigt det faktiskt är vad vi stoppar i oss, vill man ju gärna försöka äta rätt.
Lycka till och Tack för att du läser!
Britt-Marie
Rubriken frågade vad som händer när vi lyckas undvika demens. Innehållet istället hur .an kan uppnå det. Jag förväntade mig tex att prognoserna vad vi drabbas av istället. Hur kommuner skall dimensionera sina demensboenden och budgetera för hemtjänst. Hur skall tex utbildningar dimensioneras och anpassas innehållsmässigt?
Rubriken kunde formulerats ”Tänk om vi kan förhindra demensen?”
Tänk om det verkligen är så att vi själva kan påverka så mycket som hälften av antalet som insjuknar? Tanken är svindlande…
Det har inte gjorts analyser av det du förväntade, tyvärr.
Tack för att du läste och återkopplade!
Britt-Marie
Så mycket jag missat. Hörsel nedsättning syn likaså. Mycket mer men blev så tagen av informationen. Slut
Det kommer nya rön hela tiden och det är aldrig för sent att börja nya vanor.
Syn- och hörselnedsättning minskar det sociala utbytet som är så viktigt för att hålla hjärnan igång.
Tack för att du läser våra bloggar!
Mycket intressant! Jag
Vill gärna lära mig mer om Alsheimer sjukdomen.
Ja, du har rätt. Alzheimers sjukdom är en otäck sjukdom som det ännu inte finns botemedel mot. Att det verkar vara möjligt att göra mycket själv för att förhindra att sjukdomen utvecklas, är ju väldigt intressant! Det är aldrig för sent att börja! 🙂
Tack för att du läser och kommenterar!