Kritiken är hård mot expertgruppen TLV:s rapport som dömer ut bromsläkemedlet Leqembi. ”Väljer våra regioner att bygga sitt beslut på underlaget från TLV omöjliggör det rättvis vård för hela gruppen kognitiva sjukdomar, för lång tid framåt” säger Moa Wibom, överläkare på Kognitiva Mottagningen på Ängelholms sjukhus.
| Svenskutvecklade Leqembi, som är det första läkemedlet som bromsar Alzheimers sjukdom, godkändes inom EU i april i år, men det är fortfarande osäkert om läkemedlet kommer att subventioneras och införas brett inom svensk sjukvård. Expertmyndigheten TLV dömde i onsdags kväll ut Leqembi som för dyr och att bevisen för kognitiva förbättringar är för osäkra. Läs mer här. Beskedet från TLV slog ner som en bomb både bland forskare, läkare och naturligtvis även för de det berör mest, patienterna. Alla har väntat på den här hälsoekonomiska rapporten. Därför blev chocken stor när Leqembi döms ut som ett icke kostnadseffektivt bromsande läkemedel. Ett vägledande beslut väntas under första halvåret 2026 från NT-rådet (Rådet för nya terapier) som beslutar om rekommendationer till landets regioner. Om TLV:s rapport köps rakt av kommer NT-rådet med allra största sannolikhet att avslå ett godkännande av Leqembi för svenska patienter, säger flera av de externa experter som Alzheimer Life har pratat med. ”Väljer våra regioner att bygga sitt beslut på underlaget från TLV omöjliggör det rättvis vård för hela gruppen kognitiva sjukdomar, för lång tid framåt” säger Moa Wibom, överläkare på Kognitiva Mottagningen på Ängelholms sjukhus. Moa Wibom är inte ensam. Landets samtliga minnesmottagningar ligger redan i startgroparna för att välja ut passande patienter med Alzheimers sjukdom i tidigt skede. Därför blev TLV:s rapport en enorm besvikelse för i princip alla inom området Alzheimer. ”Man tappar andan när man ser resultatet. De siffror som redovisas är dramatiskt överskattade och nyttan av läkemedlet är klart underskattad”, säger Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs Universitet, till Sveriges Radio. En av landets ledande hälsoekonomer, Linus Jönsson, professor på Karolinska Institutet, säger ”att rapporten bör göras om”. Kritiker, som bl a Linus Jönsson, pekar på främst dessa fel i TLV:s hälsoekonomiska bedömning: Kostnaden för infusioner Läkemedlet Leqembi ges i form av infusioner och kräver att patienten regelbundet besöker en mottagning för att få behandling. I TLV:s analys är kostnaden för att behandla patienter på sjukhus med Leqembi extremt hög. Flera experter som Alzheimer Life talat med anser att kostnaden i själva verket bara är en tredjedel av TLV:s antaganden. Effekten när behandlingen avbryts TLV menar att osäkerheten är så stor, att de antar att all effekt försvinner så fort behandlingen avbryts. Både Bioarctic,som utvecklat Leqembi ,och experter inom sjukvården menar att effekten sitter kvar längre. Oklart dock hur länge. Linus Jönsson menar att TLV borde har räknat in de långtidsuppföljningar av Leqembi som trots allt finns. Annan sjukvård trängs undan TLV kommenterar i sin analys att den utbyggda vårdkapacitet som krävs för att införa Leqembi ”kan ge undanträngningseffekter som innebär att annan vård får nedprioriteras”. TLV menar att ett införande av denna behandling sannolikt kommer leda till att fler söker vård för demensutredning, vilket också ökar kostnaderna. TLV:s kritiker menar att de satsningar som just nu görs med bl a tidig bloddiagnostik är ämnade för att fler ska kunna söka vård, inte färre. Det handlar till slut om hur högt upp kognitiva sjukdomar hamnar på sjukvårdens priolista. För första gången har det kommit ett läkemedel som kan bromsa upp sjukdomen, och som har godkänts i flera andra länder. Så vilka konsekvenser får TLVs sågning av Leqembi på vården av patienter med tidig Alzheimer? ”Hopplöshet”, suckar Moa Wibom förtvivlat. ”För alla inblandade, patienter, anhöriga, vårdpersonal och definitivt all form av forskning och utveckling. Konsekvensen om NT-rådet går på TLVs linje är att den som har ett hus att belåna eller några hundratusen på banken kommer kunna köpa sig behandling utomlands. Den som inte har råd kommer inte kunna få samma behandling.” Alzheimer Lifes upprop om att även Sverige bör godkänna bromsande läkemedel mot Alzheimer, har till idag skrivits under av över 15 500 personer. Skriv under även du! Dela uppropet med andra! Det här är en gräsrotsrörelse som ger röst åt patienter och anhöriga, en grupp som annars inte hörs i debatten. Skriv under uppropet här! |
Henrik är ursprungligen affärsjournalist med över 40 år i mediaföretag. Han har varit chef för Aktuellt på Sveriges Television, chefredaktör på Veckans affärer och medgrundare till tidningen Chef. Henrik har också suttit i många styrelser och även engagerat sig som affärsängel i många start ups.
Henrik fick våren 2019 diagnosen kognitiv svikt och trolig Alzheimer. Det ledde till att han startade den uppmärksammade bloggen och podcasten Hjälp, har jag Alzheimer?!
Senaste kommentarer