Bioarctics nya autoinjektor IQLIK kan bli en gamechanger för bromsande läkemedel. Samtidigt överväger flera privata kliniker i Sverige att kunna erbjuda patienter Leqembi och Kisunla redan till hösten, erfar Alzheimer Life. Samtidigt förbereder biopharmabolaget Bioarctic en ny ansökan till den offentliga vården.
Bromsande läkemedel. En ändrad dosering av alzheimerläkemedlet Leqembi kan förändra den hälsoekonomiska bedömningen i Sverige och öppna för en ny dialog med NT-rådet. Det uppger BioArctic sedan bolaget tillsammans med partnern Eisai ansökt hos den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA om att införa en glesare underhållsbehandling.
Om ansökan godkänns ska patienter efter de första 18 månadernas behandling få infusion en gång i månaden i stället för varannan vecka. Enligt BioArctic innebär det betydligt färre behandlingstillfällen, vilket kan förbättra läkemedlets kostnadseffektivitet – en fråga som hittills varit avgörande för att Leqembi inte rekommenderats för rutinanvändning i svensk sjukvård.
”Den nuvarande hälsoekonomiska kalkylen bygger på att patienterna fortsätter behandlas varannan vecka även efter 18 månader. Att halvera antalet behandlingar påverkar naturligtvis kostnadseffektiviteten, säger Oskar Bosson, kommunikationsdirektör på BioArctic.
NT-rådet har öppnat för en ny dialog!
NT-rådet har redan signalerat att en förändrad dosering kan få betydelse. I ett tidigare utslag skrev rådet att en glesare underhållsbehandling skulle påverka den hälsoekonomiska bedömningen och att man är beredd att ta upp frågan till ny dialog om EMA godkänner förändringen.
Enligt Oskar Bosson krävs då inte någon helt ny hälsoekonomisk analys från företaget.
”NT-rådet har öppnat för en ny dialog med Bioarctic och vår partner Eisai om den glesare doseringen blir godkänd. Det befintliga underlaget räcker för att kunna bedöma kostnadseffektiviteten med den nya behandlingsregimen, säger Oskar Bosson.
Leqembi (lekanemab) är ett antikroppsläkemedel mot tidig Alzheimers sjukdom som angriper proteinet beta-amyloid i hjärnan. Behandlingen har godkänts i bland annat USA, Japan, Kina och Storbritannien och även inom EU.
Priset är den stora stötestenen!
Den nya EMA-ansökan handlar inte om vilka patienter som ska behandlas, utan om hur behandlingen ska fortsätta efter de första 18 månaderna.
”I de flesta länder där Leqembi redan används får patienterna infusion varannan vecka under de första 18 månaderna och därefter en gång i månaden. Syftet med ansökan är att harmonisera den europeiska doseringen med resten av världen, säger Oskar Bosson.
Alzheimers sjukdom är kronisk och behandlingen kan fortsätta även efter de första 18 månaderna, fram till dess att patienten utvecklat ett måttligt sjukdomsstadium.
Enligt BioArctic har den glesare doseringen tagits emot väl internationellt. Data som presenterades nyligen visar att en stor majoritet av patienterna som behandlats i 18 månader vill fortsätta behandlingen även därefter.
Priset har hittills varit den stora stötestenen i Sverige. När NT-rådet tidigare avrådde regionerna från att införa Leqembi hänvisade man bland annat till att kostnaden var för hög i förhållande till den kliniska nyttan.
Oskar Bosson menar dock att företaget gjort betydande eftergifter.
”Eisai har varit mycket tillmötesgående och gjort allt de kunnat för att möta NT-rådets krav när det gäller priset”, säger han.
Enligt vad Alzheimer Life erfar är differensen mellan Bioarctics och Eisais pris och NT-rådets krav så liten som ca 20 000 kr per patient och år.
För bara två år sedan handlade debatten om huruvida Leqembi verkligen kunde bromsa Alzheimers sjukdom. I dag ser diskussionen helt annorlunda ut. På världens största Alzheimerkonferens, AAIC i London, handlar nyheterna inte längre om om läkemedlet fungerar, utan om hur behandlingen ska kunna bli enklare, billigare och nå betydligt fler patienter.
En av mest uppmärksammade nyheterna under AAIC var en underhudsversion av Leqembi. I stället för tvåveckorsinfusioner på sjukhus visar nya data att läkemedlet skulle kunna ges i hemmet med en autoinjektor, ungefär som många diabetesläkemedel.
Om metoden Leqembi ICLIK, som godkändes nyligen av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, även blir tillåtet i Europa, skulle patienter kunna behandlas betydligt enklare, samtidigt som behovet av infusionsplatser och sjukvårdspersonal minskar kraftigt – något som i dag är en flaskhals i många länder.
För Sverige är detta särskilt intressant eftersom vårdresurserna varit ett av argumenten mot ett brett införande.
Nu ändras spelplanen för Sverige!
På AAIC-konferensen presenteras också resultaten från den stora amerikanska LEADER-studien med tre års erfarenhet från vanlig klinisk vård.
Forskarna analyserar hur behandlingen fungerar hos olika patientgrupper, vilka biverkningar som uppstår i vardagen och om resultaten skiljer sig mellan kvinnor och män, mellan olika etniska grupper och mellan personer med eller utan APOE ε4-genen.
Den typen av så kallade real world-data blir allt viktigare när myndigheter ska bedöma nya läkemedel. Det kan ändra spelplanen även i Sverige
Sett var för sig kan de olika forskningsresultaten verka stegvisa. Tillsammans pekar de däremot mot något större.
Om patienter efter 18 månader behöver hälften så många infusioner, om behandling i framtiden kan ges med spruta i stället för infusion och om blodprov ersätter mer avancerade undersökningar förändras flera av de faktorer som hittills gjort behandlingen dyr och resurskrävande.
Det är just dessa förändringar som nu kan få betydelse även för den svenska diskussionen.
Privata kliniker står redo
Medan den offentliga sjukvården fortfarande avvaktar överväger flera privata aktörer att erbjuda Leqembi mot egen betalning.
Både Executive Health och Sand Clinic uppges undersöka möjligheterna, men satsningen kräver specialistläkare, avancerad MR-diagnostik, tillgång till sjukhusapotek och en omfattande organisation. Samtidigt innebär det en betydande ekonomisk risk om NT-rådet senare skulle ändra sin rekommendation och öppna för offentlig finansiering.
BioArctic betonar samtidigt att målet fortfarande är att behandlingen ska bli tillgänglig inom den offentligt finansierade vården.
”Eisai och BioArctic arbetar för att Leqembi ska vara tillgängligt för alla patienter som har nytta av behandlingen – inte bara för dem som har råd att betala själva. Så länge regionerna inte erbjuder behandlingen kommer privata kliniker att vara det enda alternativet”, säger Oscar Bosson.
Om EMA godkänner den glesare underhållsbehandlingen och de nya behandlingsformerna fortsätter att visa goda resultat kan de argument som hittills stoppat Leqembi i Sverige successivt försvagas. Då kan hösten 2026 bli början på ett helt nytt kapitel i svensk alzheimervård.
Skriv under. Din röst är viktig!
Nu har 38 376 av er skrivit under vårt upprop om att även Sverige måste införa bromsande läkemedel mot Alzheimer i svensk offentlig sjukvård. Det är en skam att drabbade av Alzheimer, och som redan betalar skatt till svensk sjukvård, tvingas ta lån eller kanske sälja sommarstugan för att få chans till fler friska år. Skriv under du också här. Din röst är viktig.
Henrik är ursprungligen affärsjournalist med över 40 år i mediaföretag. Han har varit chef för Aktuellt på Sveriges Television, chefredaktör på Veckans affärer och medgrundare till tidningen Chef. Henrik har också suttit i många styrelser och även engagerat sig som affärsängel i många start ups.
Henrik fick våren 2019 diagnosen kognitiv svikt och trolig Alzheimer. Det ledde till att han startade den uppmärksammade bloggen och podcasten Hjälp, har jag Alzheimer?!
Senaste kommentarer