”Det finns ett stort behov av läkemedel mot Alzheimers sjukdom”, säger sjukvårdens kanske tyngsta makthavare, Anna-Lena Hogerud, regionråd i Skåne, i denna intervju med Alzheimer Life. ”Bromsande läkemedel skulle ge patienterna fler kvalitativa år, och minska vårdtyngden om sjukdomsförloppet fördröjs.”
Hälsoekonomi. Flera nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom väcker stora förhoppningar hos patienter, anhöriga och forskare. Bara här på Alzheimer Lifes hemsida har snart 25 000 personer skrivit på vårt upprop om att Sverige bör godkänna dessa hoppingivande läkemedel.
Samtidigt återstår flera viktiga beslut innan behandlingen kan börja användas brett i svensk sjukvård.
Läkemedlet Leqembi (lekanemab) är en antikroppsbehandling som riktar sig mot amyloid-beta, ett protein som ansamlas i hjärnan hos personer med Alzheimers sjukdom. I kliniska studier har behandlingen visat att den kan bromsa den kognitiva försämringen hos patienter i tidiga stadier av sjukdomen. Effekten är relativt måttlig men betraktas av många forskare som ett viktigt genombrott eftersom behandlingen angriper själva sjukdomsprocessen, inte bara symtomen.
I Sverige väntar regionerna fortfarande på en nationell rekommendation från NT-rådet, som samordnar införandet av nya läkemedel i den offentliga vården. Underlaget bygger bland annat på en hälsoekonomisk analys från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Myndigheten bedömer att kostnaden per kvalitetsjusterat levnadsår kan hamna långt över de nivåer som normalt anses rimliga i svensk sjukvård, bland annat eftersom behandlingen kräver återkommande infusioner och uppföljande magnetkameraundersökningar.
Mer vårdpersonal behöver utbildas!
Frågan diskuteras nu intensivt både bland läkare, forskare och i regionerna.
”Det finns ett stort behov av läkemedel för Alzheimer. Det skulle kunna leda till förbättrad livskvalitet för de som har Alzheimer”, säger Anna-Lena Hogerud (S), regionråd i Region Skåne och ordförande för sjukvårdsdelegationen i Sveriges Kommuner och Regioner.
Hon framhåller att tidig behandling skulle kunna bromsa sjukdomsutvecklingen och ge patienter fler år med bättre livskvalitet.
”Tidiga insatser kan bromsa kognitiv nedsättning och ge patienter fler kvalitativa år. Det skulle också innebära en avlastning för vården och omsorgen och på sikt kunna minska vårdtyngden om sjukdomsförloppet fördröjs”, säger hon.
Om läkemedlet får klartecken behöver sjukvården bygga upp nya strukturer för behandlingen. Läkemedlet ges som infusion varannan vecka och kräver regelbundna MR-undersökningar för att upptäcka möjliga biverkningar i hjärnan.
Enligt Anna-Lena Hogerud förbereder sig Skåne redan för ett möjligt införande.
”Enligt den information som vi har fått så är Region Skåne redo och håller på att förbereda sig för detta vid en eventuellt positiv rekommendation från NT-rådet”, säger hon.
Samtidigt är trycket på minnesmottagningar och specialistvård redan stort.
”Vi socialdemokrater ser ett behov av ökade resurser i hela den skånska sjukvården. Framför allt handlar det om att mer vårdpersonal behöver utbildas och anställas”, säger Anna-Lena Hogerud.
Intresset från patienter och anhöriga är redan tydligt.
”Ja, det finns ett stort intresse för frågan”, säger Hogerud.
Medicinska språng gynnar samhället!
Ett möjligt införande väcker också frågor om kostnadsfördelningen i välfärdssystemet. I dag är det regionerna som betalar läkemedlen, medan kommunerna står för en stor del av omsorgen kring personer med demenssjukdom.
”Medicinska språng som leder till att människor blir friskare och lever längre kan resultera i att den ekonomiska vinsten inte hamnar på regionerna utan i andra delar av samhället. Det betyder inte att regionerna ska undvika att göra sådana satsningar”, säger hon.
TLV har samtidigt varnat för att ett införande kan skapa så kallade undanträngningseffekter i vården. Om många patienter vill utredas för tidig Alzheimers sjukdom kan det öka trycket på primärvård, minnesmottagningar och neurologiska kliniker.
”Bedömningen är att det kommer att skapas ett söktryck på framför allt primärvården när personer vill bli utredda. Därför är det viktigt med tydliga riktlinjer för utredning, remittering och patientinformation. Det är också viktigt med uppföljning”, säger Hogerud.
Måste sättas in i sjukdomens tidiga skeden
En annan faktor är att behandlingen inte är aktuell för alla som har Alzheimers sjukdom. I de kliniska studierna har läkemedlet testats på patienter i mycket tidiga stadier av sjukdomen – personer med mild kognitiv svikt eller tidig Alzheimerdiagnos där amyloid i hjärnan kunnat påvisas bara genom avancerad diagnostik.
Det innebär att vården först måste genomföra omfattande utredningar för att avgöra vilka patienter som är aktuella. Ofta krävs både ryggvätskeprov eller PET-undersökningar samt upprepade kognitiva tester.
Dessutom behöver patienter följas noggrant under behandlingen. Vissa patienter i studierna har utvecklat hjärnsvullnad eller små hjärnblödningar – biverkningar som i de flesta fall varit milda men som kräver uppföljning med magnetkamera.
Ett beslut kan komma inom några månader!
I dagsläget har NT-rådet ännu inte fattat något slutligt beslut om rekommendation för Leqembi i svensk sjukvård. Rådet analyserar fortfarande den medicinska nyttan, kostnaderna och hur behandlingen skulle kunna införas i praktiken. Just nu pågår förhandlingar med det japanska läkemedelsbolag Eisai, som är ansvarig för marknadsintroduktionen av Leqembi i Sverige.
Ett besked väntas under 2026, kanske redan om några månader. Om läkemedlet rekommenderas kan det bli den första sjukdomsmodifierande behandlingen mot Alzheimers sjukdom som används i större skala i Sverige – något som i så fall skulle innebära ett historiskt steg i kampen mot en av våra vanligaste demenssjukdomar.
I Sverige lever uppskattningsvis omkring 100 000 personer med Alzheimers sjukdom. För många patienter och anhöriga följs därför processen kring Leqembi noggrant – i hopp om att forskningen nu är på väg att förändra behandlingen av sjukdomen i grunden.
Skriv på vårt upprop!
Snart 25 000 personer har skrivit på vårt upprop om att Sverige ska godkänna de nya bromsande läkemedlen. Just nu pågår ett spel mellan politiker, experter, läkare och läkemedelsbolag. Det finns en grupp som inte är tillfrågad, patienter och anhöriga. Det är dom dessa läkemedel berör mest, men som samtidigt saknar en röst. Gör som så många andra, skriv på uppropet. Dela det! Sprid det. Prata med alla ni kommer i kontakt. Gör er röst hörd! Här är länken.
Henrik är ursprungligen affärsjournalist med över 40 år i mediaföretag. Han har varit chef för Aktuellt på Sveriges Television, chefredaktör på Veckans affärer och medgrundare till tidningen Chef. Henrik har också suttit i många styrelser och även engagerat sig som affärsängel i många start ups.
Henrik fick våren 2019 diagnosen kognitiv svikt och trolig Alzheimer. Det ledde till att han startade den uppmärksammade bloggen och podcasten Hjälp, har jag Alzheimer?!
Senaste kommentarer