Släck inte hoppet för de drabbade i Sverige!

Inom ett år avgörs om det för första gången på 20 år kommer bli ett nytt läkemedel mot Alzheimer tillgängligt i Sverige. Det finns starka skäl för att godkänna, men det finns också argument för att ge avslag.
Vi på den oberoende Stiftelsen Alzheimer Life vädjar nu till alla parter att bidra till att kommande bromsande läkemedel får en chans, även om det sker med begränsad användning i början. Att ge ett blankt avslag skulle innebära att politiken släcker hoppet för många, många tusen patienter i Sverige som skulle ha möjlighet till en förlängd frisk tid.
Vi tror att det är dags för patienter och anhöriga att göra sin röst hörd i det här spelet om bromsmedicinerna. Skriv under uppropet från Alzheimer Life här nedan.

Bromsande läkemedel. I höst börjar förhandlingarna mellan regionernas samarbetsorgan NT-rådet och den japanska läkemedelsjätten Eisai, som är marknadspartner med det svenska biopharmabolaget Bioarctic.
Det gäller bromsmedicinerna Leqembi (lecanemab) som fått marknadstillstånd i EU för patienter med mild kognitiv påverkan eller tidig Alzheimer (mild demens). NT-rådet har begärt en hälsoekonomisk bedömning från TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket) för att avgöra om priset för Leqembi är prismässigt motiverat i förhållande till den nytta det ger. Tills denna analys är klar har NT-rådet vädjat till regionerna att avvakta.

Det är där vi är just nu.

Leqembi är den första godkända läkemedelsbehandlingen i EU som riktar sig mot den neurobiologiska kärnan i Alzheimers sjukdom – amyloid-beta-protofibriller – och inte endast lindrar symtom. Flera ytterligare bromsande läkemedel är på väg. För några dagar blev Kisunla (donanemab) godkänt av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Det här markerar ett tydligt paradigmskifte inom behandling av Alzheimer. Det är första gången på 20 år som nya läkemedel mot Alzheimer i så fall skulle godkännas och kunna tillgängliggöras i Sverige.

Vilka är då de bästa argumenten för att även svenska patienter med tidig Alzheimer ska få Leqembi och även kommande bromsande läkemedel?

Bromsar kognitiv nedgång
I en fas III-studie visade läkemedlet en signifikant långsammare kognitiv försämring — cirka 27 % efter 18 månader jämfört med placebo. I praktiska termer motsvarar det ungefär en fördröjning med 4–6 månader, även om nedgång fortfarande sker. Nya forskningsdata med patienter som använt Leqembi i fyra år visar på ytterligare förlängd frisk tid. Lillys Kisunla visar på motsvarande förbättringar.

Bevarar funktionell självständighet
Leqembi visade också bättre resultat när det gäller daglig funktion och självständighet: patienter försämrades 39 % mindre än placebo. Detta kan ge vardaglig nytta, besparing i omsorg och ökad livskvalitet.

Svenskt ursprung och forskningsledarskap
Leqembi utvecklades med svensk medverkan genom Bioarctic, och dess framsteg hyllas av ledande svenska Alzheimer-forskare. Ett godkännande skulle stärka svensk innovationskraft och framtida klinisk utveckling. Svensk forskning kring Alzheimer ligger i framkant i världen. Två av landets ledande forskare, Kaj Blennow och Oskar Hansson, har t ex rekryterats till läkemedelsbolaget Eli Lilly för att bl a utveckla nya blodbaserade diagnosmetoder.

Ökat hopp och drivkraft för framtida behandlingar
I en exceptionell appell uppmanade framstående Alzheimer-forskare i Europa att EMA omprövar tidigare avslag, med argumentet att patienter bör få tillgång till en behandling som kan förändra liv – även om effekten är begränsad. Ett svenskt beslut i linje med detta skulle signalera hopp och momentum för hela forskningsfältet.
Trots att effekten per individ är måttlig, kan det totala folkhälsoutfallet bli betydande om läkemedlet används effektivt tidigt i sjukdomsförloppet. Fördröjd försämring kan reducera behovet av tung vård och ge bättre livskvalitet längre.

Så vad talar emot ett godkännande i Sverige?

Främst handlar det om priset. Leqembis listpris i USA är ca 250 000 per patient och år. En helt färsk studie i engelska Pharmeconomics anser dock att ett mer rimligt pris för Leqembi ligger på ca 34 000 kr, dvs bara en bråkdel jämfört med de utsatta priserna. Studien har många av de mest erkända forskarna i Sverige som undertecknare, bland annat professorerna Bengt Winblad, Henrik Zetterberg och Linus Jönsson.

Just nu pågår ett chickenrace mellan NT-rådet och läkemedelsbolagen. Det är vanligt att länder erbjuds dolda rabatter. Så har skett i både Tyskland och Österrike som godkänt Leqembi. Inte otroligt att det kan bli så även i Sverige. Frågan är om det räcker. Sverige är en marginell marknad för de stora läkemedelsjättarna.

Ett annat dilemma är att professionen (läkare och forskare) är så oenig om hur många patienter i Sverige som kan utgöra målgrupp för bromsande läkemedel. Vissa läkare säger 10 000 patienter, andra 50 000 patienter. Så länge oenigheten är så stor ger man politiken ett kryphål att vänta och se.

Andra argument emot ett svensk godkännande är bl a biverkningar som hjärnsvullnad för vissa patienter, den begränsade effekten i förhållande nyttan samt ytterligare kostnader för sjukvården såsom MR-undersökningar samt kapacitet för regelbundna infusioner på klinik. Det senare kan underlättas genom sk subkutan underhållsbehandling istället för kostsamma infusioner på klinik. Patienter skulle kunna ta läkemedlet som en typ av diabetesspruta en gång i veckan i hemmet. Denna nya form av behandling blev godkänd av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA för några veckor sedan. Patienten slipper åka långa resor till ett sjukhus., och det minskar kostnaden för minnesklinikerna

Ja ni ser, det finns odiskutabla fakta för ett avslag i Sverige.

Utifrån dessa samlade argument finns det risk för att regionerna kommer att säga nej eller avvakta med att tillgängliggöra det första läkemedlet på decennier som ger något som helst hopp för svenska patienter. Att ge ett blankt avslag innebär att politiken släcker hoppet för många, många tusen patienter i Sverige som skulle ha möjlighet till en förlängd frisk tid.

Därför uppmanar vi patienter, anhöriga och ni som arbetar inom sjukvården att göra era röster hörda!

Vi på den oberoende Stiftelsen Alzheimer Life anser att bromsande läkemedel ska bli godkända och tillgängliggöras även i Sverige, om än bara för ett begränsat antal patienter i början och för att kunna få fram bättre och riktiga patientdata.
Vi tror att trycket på läkemedelsbolag och politikerna måste komma från alla som berörs, patienter, anhöriga, sjukvård, läkare och forskare. Det här bör inte bara en fråga för politikerna.
Vår uppmaning är; ge ett villkorat godkännande för Leqembi. Ge patienter i Sverige samma tillgång till bromsande läkemedel som många andra länder i världen.
Vi tror att det är dags för patienter och anhöriga i Sverige att ge sin röst i det här spelet om bromsmedicinerna.

Skriv under detta upprop. Ju fler, desto större påverkan.

Vi kommer att använda alla namnunderskrifter i opinionsbildning gentemot NT-rådet och politiker och i publika debatter för att ge ytterligare argument för att Leqembi och kommande bromsande läkemedel ska godkännas. Vi vill visa att det finns ett starkt stöd från patienter, anhöriga och verksamma inom professionen för ett godkännande och tillgängliggörande av dessa mediciner.

Disclamer. Stiftelsen Alzheimer Life är helt oberoende i all sin opinionsbildning. Vi lever på bidrag från donatorer, givare och och från er läsare. Vi har också sponsrade samarbeten med flera olika läkemedelsbolag kring både bloggar och frukostar. Men vi tydliggör detta varje gång.
Bakom det här uppropet för att ge patienter och anhöriga möjlighet att göra sin röst hörd finns inga sponsorer. Det är första gången Alzheimer Life skapar ett eget upprop. Vi tyckte att det var nödvändigt denna gång.

Henrik Frenkel

Henrik är ursprungligen affärsjournalist med över 40 år i mediaföretag. Han har varit chef för Aktuellt på Sveriges Television, chefredaktör på Veckans affärer och medgrundare till tidningen Chef. Henrik har också suttit i många styrelser och även engagerat sig som affärsängel i många start ups.
Henrik fick våren 2019 diagnosen kognitiv svikt och trolig Alzheimer. Det ledde till att han startade den uppmärksammade bloggen och podcasten Hjälp, har jag Alzheimer?!