Det lilla svenska bioteknikbolaget AlzeCure Pharma har ingått ett globalt samarbetsavtal värt miljarder med den amerikanska läkemedelsjätten Eli Lilly. Avtalet rör ett läkemedelsprojekt som tar ett annat angreppssätt mot Alzheimers sjukdom än de behandlingar som redan finns på marknaden. Så hur påverkar det här patienter och anhöriga?
Nya läkemedel. För den som har en närstående med Alzheimers sjukdom är varje forskningsnyhet laddad. Vad innebär egentligen denna nyhet? Är vi närmare ett botemedel? Och kan det här göra skillnad för dem som lever med sjukdomen i dag?
Det svenska forskningsbolaget AlzeCure Pharma meddelade under tisdagen att man ingått ett globalt samarbets- och licensavtal med Eli Lilly, ett av världens största läkemedelsföretag. Avtalet rör AlzeCures projekt Alzstatin ACD680 och kan på sikt bli värt över en miljard dollar, utöver eventuella framtida royaltyintäkter.
Det är ett stort besked för ett litet svenskt bolag – och ett tecken på att arbetet med att hitta bättre behandlingar mot Alzheimers sjukdom fortsätter att röra sig framåt.
Martin Jönsson (bilden ovan), vd för AlzeCure Pharma, kommenterade affären i samband med att den offentliggjordes igår.
”Alzstatin-föreningarna förväntas kunna motverka återuppbyggnad av skadligt amyloid i hjärnan. På längre sikt kan de också komma att fungera som en förebyggande behandling för att hindra att Alzheimers sjukdom uppstår”, säger Martin Jönsson.
Han beskriver avtalet som ett genombrott för bolaget. ”Avtalet med Lilly är en viktig milstolpe för AlzeCure och Alzstatin.”
Trots decennier av intensiv forskning finns fortfarande inget läkemedel som botar sjukdomen. De behandlingar som finns i dag kan i vissa fall lindra symtom eller i bästa fall bromsa förloppet något, men behovet av nya och bättre alternativ är fortsatt enormt.
Stoppa de skadliga klumparna innan de bildas!
I grunden bygger AlzeCures Alzstatin ACD680 på en annan logik än de Alzheimerläkemedel som hittills rönt störst uppmärksamhet.
Vi känner ju till Leqembi och Kisunla, de monoklonala antikroppar som under senare år blivit de första behandlingarna att visa att sjukdomsförloppet kan bromsas hos patienter med tidig Alzheimers. Dessa läkemedel fungerar ungefär som ett städlag: de söker upp de amyloidplack som redan har bildats i hjärnan och hjälper kroppen att rensa bort dem. Behandlingarna ges via infusion på sjukhus och kräver regelbunden övervakning eftersom de i vissa fall kan orsaka svullnad eller små blödningar i hjärnan.
Piller istället för infusioner!
Alzstatin tar ett helt annat grepp. I stället för att städa bort plack som redan finns försöker substansen minska produktionen av den mest skadliga formen av proteinet amyloid-beta, kallad Aβ42, redan innan nya plack hinner bildas. Samtidigt stimuleras produktionen av kortare och mindre skadliga proteinvarianter som kan motverka att de farliga fragmenten klumpar ihop sig.
En enkel jämförelse: om Leqembi och Kisunla städar upp det som redan har samlats, försöker Alzstatin hindra att det skadliga materialet produceras från början.
Bolagets egna bedömning är att de två strategierna kan komplettera varandra. En möjlig framtida behandling skulle kunna kombinera antikroppar som minskar befintliga plack med ett läkemedel som Alzstatin för att förhindra att de återkommer.
Det finns ytterligare en potentiell fördel. Leqembi och Kisunla är biologiska läkemedel som ges via infusion. Alzstatin är en så kallad småmolekylär substans, vilket öppnar för möjligheten att den i framtiden kan tas som tablett – om utvecklingen går väl.
Eli Lillys intresse är ett kvalitetstecken!
När ett av världens största läkemedelsföretag väljer att investera i ett mindre bolags projekt tolkas det generellt som ett tydligt kvalitetstecken. Eli Lilly är ingen nybörjare på Alzheimerområdet – bolaget är redan djupt engagerat i forskning och har egna godkända behandlingar på marknaden, t ex Kisunla.
Att de nu väljer att licensiera Alzstatin innebär att AlzeCure får ekonomisk ersättning och tillgång till Eli Lillys resurser för att driva projektet vidare globalt. Det ger också det svenska bolaget en starkare plattform för de långa och kostsamma kliniska studier som återstår innan ett eventuellt godkännande.
AlzeCures andra spår: att stärka hjärnans funktion!
Samarbetsavtalet gäller Alzstatin, men AlzeCure har också ett annat läkemedelsprojekt som kommit längst i den kliniska utvecklingen: NeuroRestore ACD856.
Här är tanken en annan. I stället för att angripa amyloidproteinet försöker ACD856 stärka nervcellernas förmåga att kommunicera och överleva. Fokus ligger på de biologiska system som är viktiga för minne och inlärning, och på hjärnans kapacitet att reparera sig själv.
Tidiga studier har visat att substansen når hjärnan och påverkar de mekanismer som är avsedda. Bolaget planerar nu nästa steg i de kliniska studierna, där patienter med Alzheimers sjukdom ska inkluderas.
NeuroRestore representerar en tydlig filosofi: sjukdomen är komplex och framtidens behandlingar behöver sannolikt angripa problemet från flera håll på en gång.
Fortfarande en lång väg kvar!
Det är viktigt att hålla nyheten i rätt perspektiv. Dagens avtal innebär inte att ett nytt läkemedel snart finns på apotekshyllan. Alzstatin ACD680 befinner sig i ett tidigt kliniskt skede och måste genomgå flera omfattande studier för att visa att det är både säkert och effektivt för patienter. Det är en process som kan ta många år.
Alzheimers är ett fält med hög risk. Historien är full av lovande projekt som tagit sig igenom tidiga stadier men sedan fallit i de avgörande slutstudierna. Det är en verklighet som ingen seriös aktör på fältet blundar för.
Men forskningslandskapet ser annorlunda ut i dag än det gjorde för ett decennium sedan. Kunskapen om sjukdomens mekanismer har ökat dramatiskt. Med Leqembi och Kisunla finns för första gången bevis på att det faktiskt går att påverka sjukdomsförloppet – inte bara symtomen. Det öppnar dörrar och visar att fältet rör sig i rätt riktning.
Många experter är nu övertygade om att framtidens behandling av Alzheimers kommer att likna hur vi i dag behandlar andra komplexa kroniska sjukdomar som cancer eller HIV – med kombinationer av läkemedel med olika verkningsmekanismer som angriper sjukdomen från flera håll.
Forskningen rör sig framåt!
För patienter och anhöriga kan det ibland kännas svårt att sätta ett enskilt avtal i relation till den egna vardagen. Forskning tar tid. Genombrott kan kännas abstrakta och långt bort.
Men varje lyckosamt steg i rätt riktning spelar roll. Att ett litet svenskt bolag lyckas väcka intresse hos en av världens ledande aktörer inom Alzheimerforskning är inte en tillfällighet – det är ett kvitto på att idéerna håller och att arbetet håller hög kvalitet.
Kampen mot Alzheimers pågår med full kraft. Och svenska forskare är en del av den.
Överkurs för er som följer forskningen!
Henrik är ursprungligen affärsjournalist med över 40 år i mediaföretag. Han har varit chef för Aktuellt på Sveriges Television, chefredaktör på Veckans affärer och medgrundare till tidningen Chef. Henrik har också suttit i många styrelser och även engagerat sig som affärsängel i många start ups.
Henrik fick våren 2019 diagnosen kognitiv svikt och trolig Alzheimer. Det ledde till att han startade den uppmärksammade bloggen och podcasten Hjälp, har jag Alzheimer?!
Hej hur långt fram ser man att det kan visa/finnas för oss sjuka? Mvh katarina