Vi planerar att behandla Alzheimer. Mot betalning.

Om en månad kan de första patienterna komma att behandlas mot Alzheimers sjukdom mot privat betalning. Samtidigt är dessa läkemedel ännu inte är allmänt tillgängliga inom den offentliga svenska vården. En av landets ledande experter inom läkemedel mot Alzheimer, överläkaren Anne Börjesson Hanson på Karolinska Sjukhuset, har knutits till Executive Health.

Privatvård. Privatkliniken Executive Health påbörjar behandling av svenska privatpatienter i oktober. Det handlar om de nya antikroppsbehandlingarna Leqembi och Kisunla, som bägge är godkända för behandling inom EU.

Det kan bli ett viktigt skifte i svensk Alzheimervård. Hittills har svenska patienter haft mycket begränsade möjligheter att få tillgång till de nya bromsande behandlingarna på hemmaplan, och patienter som velat få behandling har bland annat tvingats undersöka möjligheten att söka vård utomlands, speciellt vid den privata finska kliniken Terveystalo i Helsingfors. Nu kan en privat svensk behandlingsväg vara på väg att öppnas.

Svenska patienter som behandlas med Leqembi vid Terveystalo får betala 1900 euro per behandling samt 700 euro för MR. Totalt för 41 behandlingar under 18 månader blir det 78 000 euro, drygt 860 000 kr för en hel behandling. Executive Health väntas lägga sig på ca 700 000 kr för en hel behandlingsomgång, erfar Alzheimer Life.

En ny väg öppnas för svenska patienter!

Det är en principiellt viktig förändring eftersom ett läkemedel kan vara godkänt för användning inom EU även om det inte är subventionerat eller rekommenderat för generell användning inom den offentligt finansierade svenska sjukvården. För patienten innebär privat behandling att kostnaderna för läkemedel, utredning, infusioner, MR-undersökningar och medicinsk uppföljning i huvudsak får betalas privat.

Samtidigt innebär det att patienter som uppfyller kriterierna inte nödvändigtvis behöver vänta på att de svenska processerna kring finansiering och införande i offentlig vård ska bli färdiga. Därmed kan det uppstå en helt ny situation där ett godkänt Alzheimerläkemedel finns tillgängligt i Sverige – men bara för den patient som har möjlighet att själv finansiera behandlingen.

Krävs att en hel vårdkedja byggs upp!

Att behandla Alzheimer med de nya antikroppsläkemedlen är betydligt mer komplicerat än att skriva ut ett vanligt recept. Behandlingen är avsedd för patienter i ett tidigt stadium av sjukdomen och innan den kan påbörjas måste en specialistläkare inom kognitiva sjukdomar säkerställa både att patienten verkligen har Alzheimers sjukdom och att personen befinner sig i rätt sjukdomsfas.

Det är här Anne Börjesson Hanson kommer in i bilden. Hon är överläkare och och före detta sektionschef för kliniska prövningar inom ME Åldrande vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Anne Börjesson Hansson, numera pensionerad från KS, är en av de läkare i Sverige som har längst erfarenhet av antikroppsterapier mot Alzheimer.

Det räcker inte med minnesproblem eller ett positivt resultat på ett kognitivt test för att kunna påbörja behandling med bromsande läkemedel. Förekomsten av amyloid i hjärnan måste verifieras, exempelvis genom analys av ryggvätska eller amyloid-PET, och patienten behöver genomgå en omfattande medicinsk bedömning för att avgöra om behandlingen är lämplig.

För Bioartics bromsande läkemedel Leqembi krävs dessutom genetisk testning av ApoE. I EU är behandlingen godkänd för patienter som har noll eller en kopia av genvarianten ApoE4, medan personer som har två kopior inte omfattas av den europeiska indikationen eftersom risken för vissa allvarliga biverkningar är högre.

MR-kameran blir central i behandlingen!

En av de viktigaste säkerhetsfrågorna är risken för ARIA, förändringar i hjärnan som kan uppstå i samband med att amyloid avlägsnas. ARIA kan bland annat innebära svullnad eller små blödningar i hjärnan. Många fall ger inga symtom och upptäcks enbart med magnetkamera, men i sällsynta fall kan komplikationerna bli allvarliga.

Därför måste patienterna genomgå MR-undersökning innan behandlingen börjar och vid bestämda tidpunkter under behandlingen. Om en patient får huvudvärk, förvirring, synstörningar, yrsel eller andra neurologiska symtom måste det dessutom finnas möjlighet att snabbt göra en ny MR-undersökning och bedöma om behandlingen ska fortsätta, pausas eller avbrytas.

En privat klinik som vill erbjuda de nya behandlingarna behöver därför antingen ha egen tillgång till MR och neuroradiologisk kompetens, eller etablerade samarbeten med andra vårdgivare. Det måste också finnas en tydlig plan för vad som händer om en patient drabbas av en allvarlig komplikation och behöver akut sjukhusvård.

Far och son ligger bakom Executive Health!

Executive Health, med kliniker i Stockholm, Lund och Marbella, grundades av Ulf Lillkrona och Jon Jonsson, far och son med en bakgrund inom ortopedi och finans. De beskriver Executive Health på sin hemsida som hälsokonsulter med bland annat helkroppsscanning på menyn.

Men det är inte att bara sätta igång med infusionen av bromsande läkemedel mot Alzheimer. En privat vårdgivare omfattas av samma grundläggande krav på bland annat patientsäkerhet, journalföring, läkemedelshantering och kvalitet som andra svenska vårdgivare, och verksamheten ska vara registrerad hos Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

Behandlingen ska dessutom initieras och övervakas av läkare med erfarenhet av diagnostik och behandling av Alzheimers sjukdom. För behandlingar som ges intravenöst behövs också sjuksköterskor med erfarenhet av infusioner, tillsammans med rutiner och beredskap för att hantera infusionsreaktioner och andra akuta komplikationer.

I praktiken innebär det att kliniken måste kunna erbjuda eller organisera en hel vårdkedja: specialistläkare, kognitiv utredning, biomarkörsdiagnostik, genetisk testning, MR och neuroradiologi, läkemedelshantering, behandling och kontinuerlig uppföljning. Det är alltså betydligt mer omfattande än att en privatläkare skriver ut ett nytt läkemedel.

Risk för ojämlik vård!

Executive Healths planerade behandlingsstart aktualiserar samtidigt en känslig fråga: håller Sverige på att få två parallella system för Alzheimerbehandling? Ett för patienter som har ekonomiska möjligheter att själva betala för den nya behandlingen och ett annat för patienter som är helt beroende av den offentliga sjukvårdens beslut och finansiering. Och expertorganet NT-rådet stängde i vintras dörren för skattefinansierade behandlingar.

Frågan blir särskilt laddad eftersom tid är en viktig faktor vid behandling av Alzheimer. De nya läkemedlen botar inte sjukdomen och kan inte återställa minne och andra funktioner som redan gått förlorade. Syftet är i stället att bromsa sjukdomens fortsatta utveckling, vilket innebär att behandlingen måste sättas in medan patienten fortfarande befinner sig i ett tidigt stadium.

För en patient som nyligen fått diagnosen blir därför ett eller två års väntan kanske livsavgörande. Under den tiden kan sjukdomen fortsätta att utvecklas och patienten riskerar i värsta fall att passera det stadium där behandlingen är avsedd att sättas in.

Alzheimervården måste ställas om!

De nya bromsande behandlingarna innebär samtidigt att hela den svenska Alzheimervården står inför en betydande omställning. Tidigare har en Alzheimerdiagnos framför allt lett till symtomlindrande läkemedel, stöd till patient och anhöriga och planering inför sjukdomens fortsatta utveckling. När det finns behandling som faktiskt kan påverka sjukdomsförloppet förändras förutsättningarna.

Tidig och korrekt diagnostik blir då avgörande. Om sjukdomen ska kunna bromsas måste patienterna hittas medan de fortfarande befinner sig i ett tidigt stadium, vilket ställer nya krav på primärvården, minnesmottagningarna, biomarkördiagnostiken, MR-kapaciteten och specialistvården.

Den privata vården kan nu bli först med att bygga upp delar av denna nya behandlingskedja i Sverige. Erfarenheterna från de första patienterna kommer därför sannolikt att följas noga också av den offentliga sjukvården.

Oktober kan bli en milstolpe!

Om Executive Health genomför sina planer kan oktober bli något mer än starten för en ny behandling på en enskild privatklinik. De har redan börjat efterfråga intresse bland läkare på olika minneskliniker runt om i landet. Flera läkare som Alzheimer Life har kontaktat uppger att de kommer att upplysa om denna privata behandlingsväg, så länge svensk offentlig sjukvård är stängd för dessa patienter. Det kan bli startpunkten för privat sjukdomsbromsande Alzheimerbehandling på svensk mark och därmed förändra spelplanen för både patienter, sjukvård och beslutsfattare.

Samtidigt riskerar utvecklingen att göra ojämlikheten mycket konkret: två patienter med samma sjukdom och samma medicinska förutsättningar kan få helt olika behandling beroende på vem som kan betala. På det sättet har Alzheimer plötsligen blivit en politisk fråga om jämlik vård. Vilka patienter ska få en chans att bromsa sin Alzheimer?

Bilden längst upp är delvis AI-genererad.

Henrik Frenkel

Henrik är ursprungligen affärsjournalist med över 40 år i mediaföretag. Han har varit chef för Aktuellt på Sveriges Television, chefredaktör på Veckans affärer och medgrundare till tidningen Chef. Henrik har också suttit i många styrelser och även engagerat sig som affärsängel i många start ups.
Henrik fick våren 2019 diagnosen kognitiv svikt och trolig Alzheimer. Det ledde till att han startade den uppmärksammade bloggen och podcasten Hjälp, har jag Alzheimer?!