Vågar vi tro att gåtan Alzheimer är löst inom fem år?

Om man går omkring och deppar över sin Alzheimer (och vem gör inte det) så ska man åka till en enkel kontorsbyggnad i Kristineberg i Stockholm.
Det gjorde jag. Jag träffade forskaren Lars Lannfelt. Han är professor och Sveriges mest hyllade forskare inom Alzheimer. Och han är något så ovanligt för en forskare som både rik och tvärsäker. Gåtan Alzheimer är löst inom fem år, är hans spådom. Redan om två år, menar Lars Lannfelt, kan den första nya bromsmedicinen vara ute på marknaden. Och några år senare har vi minst ett läkemedel, kanske två, som kan bromsa Alzheimer på samma sätt som forskarna nu har bromsat AIDS.
Men det finns ett par aber. Det här har han sagt i många, många år. Och ännu inte fått rätt.
Det andra är att han bedriver sin forskning i det svenska läkemedelsbolaget Bioarctic. Varje gång det ens antyds ett nytt läkemedel så skjuter Bioarctics kurs i höjden.
Och eftersom Lars Lannfelt är huvudägare i bolaget, med aktier värda idag 4 miljarder, så har han väl många, många goda skäl för sin optimistiska hållning.
Men när det är sagt, så kanske Lars Lannfelt äntligen kommer få rätt.
Vi träffas i vår poddstudio på Södermalm en kulen novemberdag. Jag vill ju naturligtvis klämma Lars Lannfelt på pulsen. Det blir ett otroligt spännande samtal.
Jag är på hugget, otålig, missmodig och vill veta varför forskningen i trettio års tid talat om att ”snart, snart har vi ett läkemedel”, och så lite har skett på det kliniska fältet.
Professor Lannfelt försöker förklara, tålmodigt som till en bångstyrig tonåring, att lugn, lugn, forskningen inom Alzheimer är helt ny. Det sk amyloidspåret, proteinet som tros skapa placket som sedan skadar hjärncellerna, är bara typ 35 år gammalt.
För en journalist, som dessutom bär på en diagnos, är det en oändlighet. För en forskare bara en grisblink.
Men Lars Lannfelt, som senast i somras belönades med AAIC Lifetime Achievement Awards 2019 – en av världens mest prestigefulla utmärkelser inom Alzheimerforskningen – är optimistisk. Det amerikanska börsbolaget Biogens antikropp Adunamucab har 50 procents chans att få tillstånd till att säljas som läkemedel, tror han.  Om så, kommer det ut i USA 2021 och i Europa året efter.
Men Lars Lannfelt tror lika mycket på sin egen antikropp Ban 2401, som nu inlett en stor och kostsam Fas 3-studie. Om den lyckas, vilket Lars Lannfelt inte bara hoppas utan tror blint på, då kommer ett av världens två första läkemedel mot Alzheimer att härstamma från Sverige. Studier hittills visar att hans antikropp kan t o m slå ut placken för patienter i tidiga skeden. Det skulle innebära att patienter med tidig Alzheimer för första gången i historien kan undvika att hamna i demens. Tanken svindlar.
Världens kanske svåraste medicinska forskargåta skulle vara på väg mot en lösning?
Men Lars Lannfelt hejdar sig ibland i vårt poddsamtal. ”Jag trodde vi skulle fixa Alzheimer (obs forskarslang) på tio år. Det skulle ta trettio.”
När jag lite uppstudsigt frågar honom om alla de andra teorier som flödar om uppkomsten till Alzheimer, som alger, mun- och tarmakterier, kontrar han lite surt.
”De har fel. Att proteinet amyloid är orsaken till Alzheimer är lika säkert som att viruset HIV orsakar AIDS.”
Jaha, där fick man.
Men alla ni som nu börjar känna lite framtidshopp, bör även betänka följande. Den medicin som kan komma ut på marknaden om två till fem år, kommer antagligen bara att fungera på viss form av Alzheimer, endast ges till utvalda grupper och bli oerhört dyr i inköp.
Men det nämner inte Lars Lannfelt. Han står för ljuset och säger det en hel värld, tyngd av lidande patienter, bittra anhöriga och samhällsekonomier som knäcks av demensexplosionen, vill höra.
Tillbaka till vårt samtal i poddstudion. Jag gnäller över att min bromsmedicin är från året (2004) då Fiat Panda blev årets bil. Vem vill ha en Fiat Panda som medicin?
Lars Lannfelt blir förnärmad, fast på ett överraskande sätt.
”Jag har själv en Fiat Panda. En utmärkt bil. Fyrhjulsdriven dessutom.”

 Lyssna på det här poddsamtalet med en av världens ledande forskare. Jag lovar, ni kommer att lära er massor om var forskningen står idag.
Här på min hemsida kan du själv bidra till min insamling ,som ska riktas mot patientnära forskning. Nytt är att vi nu har swish. Vi har redan bidrag från över 100 givare på bara tre veckor. Störst är bidraget från omsorgsföretaget Hemfrid med 250 000 kr.

Henrik Frenkel

Henrik är ursprungligen affärsjournalist med över 40 år i mediaföretag. Han har varit chef för Aktuellt på Sveriges Television, chefredaktör på Veckans affärer och medgrundare till tidningen Chef. Henrik har också suttit i många styrelser och även engagerat sig som affärsängel i många start ups.
Henrik fick våren 2019 diagnosen kognitiv svikt och trolig Alzheimer. Det ledde till att han startade den uppmärksammade bloggen och podcasten Hjälp, har jag Alzheimer?!