Alzheimer kan bromsas med tre år!

Professor Henrik Zetterberg: Sjukvården måste satsa på att upptäcka patienterna tidigare i sjukdomen!

I veckan var det glädjeyra i både börs- och forskarvärlden över att det svenska biofarmabolaget Bioarctics bromsmedicin lecanemab ser ut att kunna ge patienter i tidig fas ytterligare 2-3 friska år. Och redan om två år kan svenska patienter kunna få världens första läkemedel mot Alzheimer, om det blir godkänt i Europa. Patienter med tidig Alzheimer har chans till uppemot ytterligare tre friska år innan sjukdomen går in i en tuffare fas.
Men sjukvården kan bli en bromskloss, säger professor Henrik Zetterberg i en intervju med Johanna Hinteregger.
Längre ned i bloggen ger er Alzheimer Lifes researcher Monica Axén all tillgänglig kunskap om den nya bromsmedicinen.

Läkemedel. Gåtan Alzheimer har kommit ett litet steg på väg mot sin lösning, menar professor Henrik Zetterberg, en av världens främsta forskare inom kognitiva sjukdomar och verksam vid Göteborgs Universitet.
I en intervju med Johanna Hinteregger, gästpoddare på Alzheimer Life, berättar Henrik Zetterberg att det redan i höst ser ut att komma fler glada nyheter från andra läkemedelsbolag om nya bromsmediciner mot Alzheimer.
Bioarctics läkemedel är den första riktigt verksamma bromsmedicinen som hittills på allvar tycks fördröja sjukdomen, säger professor Zetterberg. Den svenska upptäckten att spåra Alzheimer via biomarkörer i blodet matchar på så sätt den nya tänkta bromsmedicinen. Tidig diagnos ger fler patienter chansen att få pröva bromsmediciner i sin behandling.
Men politikerna måste vakna upp. Efterfrågan på bromsmediciner kommer att göra att landets minnesmottagningar behöver byggas ut. Eftersom bromsmedicinen ger störst effekt på patienter i tidiga stadier så gäller det att upptäcka sjukdomen tidigare än idag.
Här i samtalet berättar Henrik Zetterberg om den nya bromsmedicinen och hur den kommer att påverka patienter och sjukvården.

Alzheimers Lifes researcher Monica Axén:
Så här kan den nya bromsmedicinen komma att fungera i vardagen för patienter och sjukvården.

Vad är det som har hänt?

Det japanska, mycket stora och internationellt verkande läkemedelsbolaget Eisai, som har licens på ett svenskt originalläkemedel, lecanemab, har enligt tidigare utvecklingsplan, natten till onsdag redovisat de senaste forskningsresultaten av en mycket omfattande internationell studie. Läkemedlet, som avser att bromsa utvecklingen av tidig och mild Alzheimersjukdom, är framtaget av den svenske professorn Lars Lannfeldt vars företag, svenska Bioarctic ligger bakom forskningen och framtagningen av denna lovande bromsmedicin för Alzheimers sjukdom.

Hur viktig är denna forskningsstudie?

Den är extremt viktig och mycket hoppfull. Den ger nu äntligen ett reellt hopp till alzheimerpatienter att inom en ganska snar framtid, upp till ca två år från och med nu, i ett tidigt skede kunna få tillgång till ett verksamt läkemedel som bromsar sjukdomens förlopp.

Med hjälp av denna medicin – och också framöver andra kommande kombinationspreparat – kan sjukdomsförloppet hejdas och förlängas med troligen upp till tre år. Detta innebär stora fördelar för patienten själv i första hand, för anhöriga och också för samhället som besparas enorma kostnader genom att sjukdomen kan ”hållas i schack” under längre tid än nu.

Vad visade den för resultat om man ska förenkla lite?

Man har genomfört en mycket stor, mycket välgjord och extremt välkontrollerad studie med ca 1.800 patienter världen över som antingen fått själva läkemedlet eller sk placebo. Tidigare liknande läkemedel av denna typ (som är en antikropp som angriper de förgörande proteinerna beta-amyloid och tau – de viktigaste aktörerna i den nedbrytande process i hjärnan som Alzheimer innebär), har varit förenade med ganska hög biverkningsrisk. Man har heller inte på ett övertygande sätt kunnat visa att patienterna fått ett kliniskt förbättrat resultat, dvs känt sig eller kunnat agera bättre eller likvärdigt som förut i vardagen.

Lecanemab har i denna studie visat att man dels kunnat reducera de skadliga och nedbrytande ämnena i hjärnan men också utan samma höga biverkningsrisk som tidigare preparat. Den består i första hand av en vätskesvullnad i hjärnan, sk ödem och patienterna behöver därför övervakas noga under behandlingstiden. Risken för denna biverkan har varit klart lägre än med tidigare läkemedel och i de fall de förekommit har det varit av lindrigare art, t ex huvudvärk och lätt förvirring som går tillbaka av sig själv efter ett par veckor.

Det unika med denna studie är att man också kunnat klarlägga att patienterna upplevt att behandlingen haft effekt i deras vardag. Detta har man visat, dels genom hjärnröntgen och olika provtagningar där man sett positiva resultat med minskade skadliga ämnen i hjärnan, men framförallt genom ett stort antal vedertagna och långtgående kognitiva tester kombinerat med anhörigintervjuer.

Lecanemab kan också, till skillnad från andra preparat, ges i full dos från början och man behöver inte börja med en lägre dos och sedan trappa upp vilket är en fördel både för patienten och för sjukvården.

De här sammantagna studieresultaten gör att man i en samlad professionell bedömning drar slutsatsen att läkemedlet troligen kommer att godkännas av USAs läkemedelsmyndighet FDA redan under det första kvartalet 2023. Eisai kommer samtidigt att ansöka om godkännande hos de europeiska, japanska och kinesiska motsvarande myndigheterna. Ett godkännande därifrån beräknas komma runt 2024 eller möjligen tidigare.

Man pratar om tidigare faser av sjukdomen i studien. Vad betyder det?

För att kunna bromsa sjukdomsförloppet är det viktigt att medicinering sätts in så tidigt som möjligt. I dagsläget talar man om diagnosen MCI, dvs lindrig kognitiv störning då patienterna fortfarande är relativt självgående, bor hemma utan särskilt stöd mer än kanske i viss mån av anhöriga och kan till och med kan vara i arbete. Nästa stadium benämns som lindrig Alzheimer då man troligen har något mera uttalade problem med minnesstörningar, orienteringsproblematik och vardaglig glömska som påverkar vardagen i viss mån. Men även där anses läkemedlet göra nytta och fördröja sjukdomsprocessen.

Senare i sjukdomsförloppet anses inte läkemedlet ha någon positiv effekt och kommer troligen därför inte att rekommenderas för denna patientgrupp.

När kan det bli godkänt som läkemedel?

Det går i dagsläget inte att tidsbestämma. Trolig tidsram för Sverige ligger inom en två-årsperiod, möjligen tidigare.

Vad har det här för praktisk nytta för sjukvården och patienter med Alzheimer?

För första gången på flera decennier kommer nu de första verkligt skräddarsydda läkemedlen mot Alzheimers sjukdom. Bromsmediciner som fungerar och inte enbart är symptomlindrade som är det som kan erbjudas idag. Både sjukvården (inte minst omsorgsdelen) och patienterna med sina familjer har allt att vinna på att man får ett förlängt och uppskjutet vårdförlopp med ökad livskvalitet som följd.

Det största problemet är att sjukvården inte idag ännu har resurser eller är förberedda på den här typen av nya behandlingsmetoder. Läkemedlen ges nu i första hand intravenöst varannan vecka vilket kräver vårdresurser man troligen inte har i dagsläget. Det behövs också övervakning för att se att man inte utvecklar ARIA, det sk hjärnödemet. Man behöver också organisera sig så att man har resurser att fastställa de tidiga diagnoserna genom blodprov och kostsamma hjärnröntgenundersökningar utan alltför långa väntetider.

Både minnesmottagningar och vårdcentraler behöver rusta sig för, utbilda sig och organisera sig för den troliga anstormning av patienter som efter det här beskedet kommer att kräva tillgång till snabb utredning och läkemedelsbehandling i tid. Och det behövs insatta politiker som kan fatta beslut i rätt riktning för att säkerställa att var och en som behöver också kan få adekvat vård när den nu blir tillgänglig.

Kan det här bli det första verkligt verksamma läkemedlet mot Alzheimer?

Det återstår att se. Det är, tillsammans med flera andra liknande läkemedel, de första på över 20 år som indikerar en verklig effekt när det gäller att bromsa och inte enbart lindra sjukdomsförloppet. Att helt stoppa sjukdomen kommer att kräva många års forskning till – det är en så komplicerad sjukdomsbild med många variabler inblandade att det fortfarande kommer att ta lång tid att nå fram dit. Men man är på god väg!

Men vad hände med Biogens läkemedel Aduhelm som blev godkänt i USA förra sommaren?

Aduhelm kunde, till skillnad från lecanemab,  inte fullt trovärdigt genom sina olika studier bevisa att patienterna upplevde en skillnad i sin vardag med läkemedlet trots att man kunde se att mängden betaamyloid minskade.  Det godkändes också i USA under ganska kontroversiella förhållanden och åsattes till en början en extremt högt pris: en årskostnad per patient på 56.000 dollar.

Det omfattades därför inte av det allmänna sjukvårdssystemet Medicare och heller inte av flera försäkringsbolag. Många läkare vägrade dessutom att förskriva det till sina patienter trots att företaget Biogen senare sänkte priset till 26.000 dollar. Ytterst få amerikanska patienter får idag läkemedlet och hela introduktionen har kantats av missbedömningar, felaktiga prissättningar och marknadsanpassningar. Det har varit en klar förlust för företaget och också haft negativa effekter på myndigheten FDA som på olika sätt anklagades för både jäv och felaktig handläggning.

Vad ska patienter i tidig fas ha för förhoppningar?

Goda förhoppningar men realistiska. Utvecklingen går i rätt riktning, forskningen är koncentrerad på att helt lösa Alzheimergåtan, ansvariga världen över är medvetna om att sjukdomen innebär ett enormt problem i takt med att i vi alla blir äldre. Och att kostnaderna för att hantera sjukdomens alla faser ökar i rasande fart.

Kanske att man i den här nuvarande generationen kan få till en fungerande läkemedelshantering och vårdinsatser som hör ihop med den. I tid. Men det innebär också att var och en behöver bli ”medvetna patienter och anhöriga”, lära sig mera om sjukdomen, dess utveckling och vad som kan göras i de olika faserna.

Och därmed ställa rättmätiga krav på att få tillgång till den utökade och förbättrade vård som nu trots allt kommer att finnas!