Jonas väcker liv i sin döda mamma!

Jonas Brun är både poet och psykolog och jobbar extra på en minnesmottagning. I den hyllade boken Hon minns inte får vi följa hans mammas resa in mot glömskans trädgård. Och Jonas desperata kamp för att väcka sin mamma till liv igen.
I poddsamtalet berättar Jonas Brun om sjukdomens alla faser, hur en utredning går till och hur det känns att se en älskad mamma tappa sitt liv, bit för bit.

Minnet. Jonas Brun förstår hur det ska sluta när hans mamma Catarina får diagnosen Alzheimer. Jonas är själv psykolog och jobbar extra på en minnesmottagning.
Även mamma Catarina är expert. Det var just när hon slutförde en stor handbok om kognitiva sjukdomar, som de första tecknen började dyka upp.
Hon och sonen Jonas satt och spelade kortspelet Casino, som de gjort så många gånger förut. Men nu missade hon givna chanser att vinna. Varför?
Jonas ser och förstår. Han ser ju sådant här varje dag på sin mottagning. Men det är mamma Catarina som ringer och bokar en tid för en minnesutredning. Kanske för att höra att allt bara var bra?

I sin hyllade bok Hon minns inte berättar Jonas Brun om hur hans mamma, pappa och han själv kommer till läkaren för att få svar på alla utredningar.
Jonas noterar att läkaren går förbi och hälsar lite förstrött, innan de senare möts i mottagningsrummet. Så ser man väl inte ut när man ska leverera besked om en dödlig sjukdom?

”Jag ville vara krass för att inte bli besviken”

Jonas Brun kommer till min poddstudio på Södermalm. Jag ber honom själv läsa upp vad han skrivit om mötet med Doktor V. Minuterna då marken skälver under deras fötter. Sekunden då ordet ALZHEIMER uttalas. Och tiden efteråt som aldrig kommer att bli som förut.

”Det kändes som ett avgrundslikt lidande att förstå att mamma skulle försvinna”, berättar Jonas Brun i min podd nedan.

Mammans Alzheimer skapar också spänningar i deras lilla familj. Pappan vill leva på hoppet, och se varje ljusglimt till förbättring. Mamman blir redig och praktisk, som om hon följde den handbok hon själv jobbat med.
”Min egen strategi var att se allt så krasst och svart som möjligt för att inte bli besviken”, berättar Jonas Brun i podden.

Jonas Brun är vid sidan om psykolog, en av landets mest lovande poeter. Höjdpunkten kom 2020 när den amerikanska poeten Luise Glück fick Nobelpriset i litteratur, som Jonas Brun översatt till svenska.

Jonas Bruns litterära färdigheter kommer fram inte minst hur han berättar om sin mamma och sjukdomen. Boken Hon minns inte börjar vid slutet. Hans mamma Catarina är död. Och så kapitel för kapitel skriver han tillbaka henne in i livet. Varje kapitel börjar med omkvädet Hon minns inte, och ger därmed en bild av hur sjukdomen, via ibland bara banala och vardagliga händelser, visar hur Alzheimer kryper sig in i deras familj och liv.

”Det är min sjukdom, inte de anhörigas!”

”Lunchen som lagas direkt efter frukost. Kassar som fylls med fel saker, örhängen, julkort och skoluppsatser. Försommarens syrener som inte längre väcker någon reaktion, eftersom hon inte längre minns att de doftar, som tidningen VI skriver i en hyllande recension av boken.

”Jag hoppades att mammas sjukdom skulle gå långsamt. Mot slutet började jag närma mig det religiösa. Om ett liv efter detta”, berättar Jonas Brun i podden.

Men samtalet i podden handlar om så mycket mer:

• De vanligaste första symtomen på Alzheimer!
• De olika kognitiva förmågorna som kartläggs i en minnesutredning.
• Är förlorat luktsinne ett symtom?
• Vad försvinner först i Alzheimer? Och sist?

• Risken för ärftligheten.
• Kampen mot okunniga biståndshandläggare.
• Spänningarna i familjen under sjukdomen.
• Och så även den existentiella frågan: Vem är en människa utan minne?

Under mammans sjukdom kommer uttrycket de anhörigas sjukdom upp många gånger. Mamma Catarina blir rasande, och känner sig förminskad.
”Det är min sjukdom. Det är jag som är sjuk.”

Lyssna på ett fint samtal med minnespsykologen Jonas Brun som nära och intimt följer sin mammas nedbrytande sjukdom.

Tävla om Jonas Bruns hyllade bok !

Ta chansen att vinna Jonas Bruns bok Hon minns inte!
Så här gör du?

Har du fått plats på eventet i riksdagen den 2 maj?

Vi är så glada över att Intresset för att vara med och lyssna på eventet i riksdagen den 2 maj har varit överväldigande och rekordartat.
Riksdagsseminariet har blivit flyttat till Förstakammarsalen, som är mindre, och det betyder tyvärr att färre åhörare får plats.
Den 18 april skickar vi ut en bekräftelse via e-post till alla som fått en plats – så håll utkik i din inkorg.
Ni övriga kommer att få ta del av seminariet antingen via att SvT Forum bandar och sänder i efterhand, eller att vi gör en specialpodd. Så vi räknar med att alla ska kunna gå ta del av seminariet i efterhand.

Forskare har hittat generna som orsakar Alzheimer!

I den största Alzheimers-studie som någonsin genomförts identifierade en internationell forskargrupp 75 gener som kan påverka om en person får Alzheimers eller inte. Det är 42 gener fler än man tidigare hittat.
”Livsstilsval som rökning, motion och diet påverkar utvecklingen av Alzheimers och här kan alla göra val som minskar risken för att utveckla Alzheimers. Men 60–80 procent av risken kan vi hänföra till våra gener”, säger professor Julie Williams vid Cardiff University, en av forskarna bakom studien. Läs mer här.

Riksdagen kräver en nationell strategi mot demenssjukdomar!

En majoritet i riksdagens socialutskott fick för några veckor sedan igenom ett utskottsinitiativ om ”att ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram ett förslag till en ny nationell strategi för demens och andra kognitiva sjukdomar”.

Det finns redan en nationell demensstrategi men den tar sikte på det sociala, det som följer med socialtjänstlagen. Utskottets beslut, till följd av yrkanden från KD respektive M, innebär att den medicinska delen ska till med tidig diagnos, behandling och rehabilitering.

”Om vi får en nationell strategi på det sätt utskottet önskar så finns en möjlighet att följa upp att det blir så i hela landet”, säger Acko Ankarberg Johansson, ordförande för Socialutskottet. ”När det saknas en nationell strategi så är det fritt val i samtliga 21 regioner, och det blir väldigt olika. En nationell strategi syftar till att öka möjligheten till en jämlik och god vård till hela befolkningen.”