Nya rön: Vad händer om vi kan förhindra demensen?

Många fler av alzheimerfallen skulle kunna förhindras. Det har professorer inom neurologi och livsstil som Miia Kivipelto (Karolinska Institutet) sagt länge. Men att det är så HÄR säkert och rör sig om så MYCKET som 45 procent är nytt. Även om livsstil mycket handlar om egna val behöver den enskilda människan hjälp på samhällsnivå för att klara att leva mer hjärnvänligt. Det menar forskare. Varför får vi inte den hjälpen?

Forskning. Ju mer koll på riskerna vi har desto större blir chanserna. Antalet människor som drabbas av kognitiva sjukdomar som leder till demens, som tex Alzheimers sjukdom, ökar snabbt världen över. Prognosen är att det år 2050 kommer att finnas 153 miljoner drabbade, vilket kommer att innebära såväl stora ansträngningar på sjukvård och social omsorg som höga kostnader. Varför: Vi blir bättre på att diagnosticera och vi blir allt äldre. Men varför drabbas vissa och inte andra? Det handlar inte bara om ärftlighet och ålder.

Forskare har nu identifierat 14 faktorer som signifikant ökar risken att utveckla Alzheimers sjukdom som leder till demens. Större medvetenhet och aktiv eliminering av dessa redan i tidig ålder, tros kunna förhindra eller fördröja hela 45 % av sjukdomsfallen.

Professor Gill Livingston vid University College London, ledde forskningsprojektet och menar att resultatet bevisar att man kan avsevärt öka chanserna att slippa drabbas av kognitiva sjukdomar eller åtminstone fördröja insjuknandet. Ju tidigare vi blir medvetna om riskerna och minimerar dem, desto bättre, men hon betonar samtidigt att det aldrig är för sent.

Prognosen är att det år 2050 kommer att finnas 153 miljoner drabbade.

Redan 2020 redovisade The Lancet Commission 12 riskfaktorer som kan hänföras till 36% av demensfallen, utan inbördes ordning ser listan ut så här:

• Högt blodtryck. Högt blodtryck under medelåldern är associerat med en ökad risk för demens senare i livet. En rekommendation är att sträva efter att bibehålla systolisk blodtryck på 130 eller mindre från cirka 40 års ålder.
• Rökning. Demensrisken började öka vid ett paket cigaretter per dag och steg därefter med ökad konsumtion. Två paket per dag i medelåldern innebar mer än en fördubblad risk att utveckla en demenssjukdom 20 år senare.
• Fetma. Studier visar att övervikt och fetma i medelåldern ökar risken att drabbas av demenssjukdom senare i livet. Fetma är BMI minst 30 (BMI= kroppsvikt/kroppslängd²).
• Hörselnedsättning. Sambandet är så starkt att tidig upptäckt och behandling av hörselproblem har lyfts fram som den mest effektiva åtgärden för att förebygga demenssjukdomar.
• Depression. Risken att få Alzheimers sjukdom anses två gånger högre hos patienter med utmattningssyndrom och depression jämfört med patienter utan vare sig depression eller utmattningssyndrom.
• Fysisk inaktivitet. Studier visar att ett enda motionspass på 35 minuter höjde halten av BDNF i blodet. BDNF är ett protein som har stor betydelse för att bilda nya synapser i hjärnan och som därmed är viktigt för minne och inlärning. 
• Diabetes. Diabetes påverkar hjärnfunktionen på lång sikt genom livet och ökar risken för att utveckla demens senare. Det är dock framför allt dåligt kontrollerad typ 2-diabetes som innebär en ökad risk för kognitiv svikt och demens.
• Hög alkoholkonsumtion. Mer än 21 enheter/vecka (1 enhet motsvarar ungefär 4 cl starksprit eller 1 glas vin).
• Traumatisk hjärnskada. Till exempel slag mot huvudet ger en förhöjd risk att insjukna i demens så länge som 30 år efter själva skadan.
• Luftföroreningar. Det går inte att säga att luftföroreningar orsakar demens, men personer som utsätts för mer luftföroreningar är mer benägna att utveckla demens.
• Låg utbildning. Utbildning på alla olika nivåer har visat minska risken för demens och för en försämrad kognitiv förmåga, det vill säga att kunna tänka, känna och lära.
• Social isolering. Att leva ensam redan i medelåldern är förknippat med ökad demensrisk senare i livet, men orsaken till att man lever ensam spelar stor roll. De som tex hade förlorat sin partner relativt tidigt i livet och som sedan fortsatte att leva ensamma har en mycket större riskökning jämfört med personer som aldrig hade levt med en partner. 

Nu adderas alltså ytterligare två faktorer till listan:

1. Hög nivå av skadligt kolesterol i medelåldern kan kopplas till 9 % av fallen av kognitiv sjukdom.
2. Obehandlad synnedsättning senare i livet koppas till 2 % av fallen.

Världen över ses en ökad medvetenhet om hur viktigt det är att vi lever hälsosamt och aktiverar oss både fysiskt och psykiskt. Nya forskningsrön ger oss hela tiden nya bevis för det. Dessa 14 riskfaktorer stämmer ju väl överens med de rekommendationer som 5-fingermetoden ger oss, och som beskrivs i professor Miia Kivipeltos, bok Hjärnhälsa – på dina fem fingrar : förebygg och minska risken för alzheimer och minnesproblem (2021).

Vi kan göra väldigt mycket själva för att minska risken att drabbas av kognitiva sjukdomar, men många av riskfaktorerna måste hanteras på en samhällsnivå

Vi kan helt enkelt göra väldigt mycket själva för att minska risken att drabbas av kognitiva sjukdomar, men många av riskfaktorerna måste hanteras på en samhällsnivå, det poängterar Fiona Carragher, forskningschef vid Alzheimers Society, London.

Med hjälp av motion, bra kost, hjärngymnastik och sociala nätverk kan vi hålla hjärnan i skick. Och genom att ta hand om våra blodkärl. Klyschan stämmer: Det som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan.

Dr Susan Kohlhaas, verkställande direktör för forskning vid Alzheimers Research UK, som hjälpte till att finansiera forskningen, varnar dock för att ålder och genetik fortfarande är de största riskfaktorerna för demens.

Källa: The Guardian (länk), Demenscentrum.se (länk), KI (länk) och (länk), Hjärnfonden.se, samt Umeå Universitet (länk).

Här kan man lyssna på en podd om just hörsel och demens (Sveriges Radio): (länk).