Tiotusentals svenska patienter har chans till ett längre friskt liv!

”Jag ryser när jag tänker tanken fullt ut att vi på Bioarctic inom bara två år kan ha den första godkända bromsmedicinen i Sverige.”
Gunilla Osswald, VD för det svenska Bioarctic, står inför ett av de största genombrotten någonsin för ett svenskt läkemedelsbolag. Deras bromsmedicin har fått ett snabbspår hos amerikanska FDA. Uppemot 100 000 svenskar med tidiga former av Alzheimer kan börja hoppas.

Podd. På julafton fick det svenska läkemedelsbolaget Bioarctic en oväntad present. Det var den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA som plötsligen meddelade att bromsmedicinen lecanemab fått ett snabbspår (sk Fast Track-designation).

”Fast track är ett program som kan hjälpa företagen med mer interaktioner med FDA och möjlighet att påskynda registreringsprocessen”, kommenterar Gunilla Osswald. 

Bioarctic och deras japanska partner Eisai har redan tidigare fått vinkar från den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA via ett sk accelerated approval att bromsmedicinen har en chans att bli godkänd redan kommande höst eller vinter. Och blir det ja i USA så är det mycket som talar för att det även släpps i Europa och Sverige under 2024.

En kapplöpning med tiden

Fast Track ges till läkemedel för allvarliga sjukdomar med ett stort medicinsk behov, och där det inte finns någon annan form av behandling. Alltså typ Alzheimer.
Men det är en kapplöpning med tiden, både för Bioarctic och för miljontals patienter världen över. Bromsmedicinen fungerar bara på patienter med mild Alzheimer, eller ännu hellre ännu tidigare för patienter med kognitiv svikt men där man är säker på att det via biomarkörer finns en gryende Alzheimer.

Men det är ingen liten grupp. Bara i Sverige finns det idag 150 000 patienter med Alzheimer. Gunilla Osswald menar att minst hälften av dessa bör utgöra målgrupp för lecanemab. Utöver det finns det stora mörkertal för alla som bär på tidig Alzheimer, som inte visat sig med symtom. Det är människor som inte gått och undersökt sig eftersom de vet att det idag inte lönar sig. Det finns ju ingen bromsmedicin idag, bara symtomlindrande.

Vad som är ännu mer positivt för Bioarctic och deras japanska samarbetspartner är att deras största konkurrent Biogen precis fått avslag för sin bromsmedicin Aduhelm i Europa. Och har även stora svårigheter i USA med motstånd från läkare, sjukhus och myndigheter, samt problem även med oroväckande biverkningar.

Den enes död är den andres bröd, brukar man säga, men det skulle Gunilla Osswald aldrig någonsin uttala, när hon sitter mitt emot mig i poddstudion. Fast hon strålar ju med hela ansiktet. Det kan jag faktiskt se.
”Jag är främst glad över tanken att vi inom en snar framtid kanske har möjlighet att hjälpa svårt drabbade patienter.”

I podden, som bör intressera alla som på något sätt är i kontakt med sjukdomen Alzheimer, pratar vi bl a om följande:

• Vad är den kliniska effekten för patienterna med Bioarctics bromsmedicin?
• Och vad är skillnaden jämfört med Biogens bromsmedicin?
• Hur mycket av patienternas sjukdom kan bromsas?
• Varför FDA godkände Biogens bromsmedicin i juni i år?
• Hur detta godkännande har hjälpt även Bioarctic.
• Hur det kommer sig att USA säger ja till Biogens bromsmedicin, och nej i Europa?

• Hennes tankar om kritiken mot Biogen för deras höga pris på Aduhelm (uppemot en halv miljon per patient och år)
• Vad Bioarctic har lärt sig av kritiken mot Biogens höga pris.
• Varför det kommer att ta lång tid innan man hittar ett verkligt botemedel mot Alzheimer?
• Forskningen kring de övriga kognitiva sjukdomarna, typ Lewy Body, vaskulär demens och frontallobsdemens.
• Hur det går till att forska fram ett nytt läkemedel, typ lecanemab.
• Övriga bolag som ligger långt fram med olika former av bromsmediciner.

Gunilla Osswald avslöjar också att Bioarctics lecanemab ska vara med i en världsomfattande studie för att testa läkemedlet på patienter som ännu inte har några tydliga symtom. Studien, som fått namnet AHEAD, ska samla ihop 1400 patienter i mycket, mycket tidiga skeden. Gunilla Osswald tror att även ett antal svenska patienter kommer att få chansen att vara med i studien.
”Om man går tidigt in i sjukdomen kanske man t o m kan bromsa den helt och hållet?”, säger Gunilla Osswald.

Kan Viagra hjälpa patienter med Alzheimer?

Några dagar innan vi går in i studion far nyheten om Viagra över världen. Enligt en stor studie reducerar detta kända potensmedel även risken för att drabbas av Alzheimer.  Det är nästan för bra för att vara sant, och naturligtvis har det lett till mängder av skämtteckningar kring temat glömska och potens.

Men jag frågar gravallvarligt Gunilla Osswald om hennes reaktion på den här nyheten. Ett litet genererat leende far även över hennes ansikte, trots att hon är apotekare i grunden och egentligen inte borde vara förvånad över någonting.

När hon snabbt har avhandlat diverse disclaimers, typ ”vi måste ha mer noggranna studier på Viagra specifikt”, så tillstår hon ändå att det kan finnas samband mellan ökat blodflöde i hjärnan och minskad risk för Alzheimer. Och att det mitt i all miljardjakt på helt nya läkemedel, så kan det finnas redan etablerade mediciner som har bredare användningsområden än vad de ursprungligen är ämnade för.

Så, ja, lösningen på gåtan Alzheimer är inte ett läkemedel utan en kombination. Precis på samma sätt som hur cancer angrips idag.
”Tidigare trodde jag att forskningen kunde hjälpa mina barns generation. Idag är jag övertygad om att även vi som är över 50 år kan få hjälp av någon av de bromsmediciner som utvecklas just nu”, avslutar Gunilla Osswald.

Lyssna på podden här nedan med Gunilla Osswald och lär dig mer om hur långt forskningen kring Alzheimer faktiskt har kommit. Den är fylld av optimism och framtidshopp. Kan väl behövas så nu i inledningen av 2022.