Lyckopiller eller depression? Vad orsakar demens?

Vi har i olika medier kunnat läsa om hur vissa antidepressiva läkemedel skulle kunna ge upphov till demens. Eller är det depressionen som bidrar till förvärrad demens? Forskarna är inte ense. Huruvida det finns ett samband är viktigt då över en miljon svenskar äter antidepressiva läkemedel varje dag. Användandet av dessa mediciner är högst i åldern 75+, där nästan var fjärde äter någon typ av antidepp.
Vår forskningsresearcher Britt-Marie Jonsson har fördjupat sig i ämnet. Missa inte heller kortnyheterna och tipsen i slutet av bloggen.

Depression och Alzheimers sjukdom. Ordet ”demens” betyder ”utan förstånd”, rakt översatt från latinets ”de mens”. Förr pratade man om ”senil demens”, vilket betyder ungefär ”utan förstånd på grund av ålder”. Numera vet vi att det finns flera olika kognitiva sjukdomar, som Alzheimers sjukdom, Lewy Body demens, frontallobsdemens och vaskulär demens, och att speciellt Alzheimers sjukdom kan drabba även unga personer.

Ordet ”demens” betyder ”utan förstånd”, rakt översatt från latinets ”de mens”.

Gemensamt för denna typ av sjukdomar är att de påverkar hjärnan och dess funktion och ofta förknippas med psykiatriska problem. I dagens samhälle är det dessvärre vanligt att människor drabbas av olika typer av psykisk ohälsa, och förskrivningen av antidepressiva läkemedel är stor generellt.

BMC Medicine har nyligen publicerat en artikel som beskriver ett forskningsprojekt där man tittat närmare på hur av användningen av antidepressiva läkemedel påverkar vid Alzheimers sjukdom. En grupp bestående av ca 19000 nya användare av antidepressiva läkemedel och som var registrerade i det Svenska registret för kognitiva/demenssjukdomar mellan 2007 och 2018, har använts som underlag i studien.

Resultatet visade att användning av antidepressiva läkemedel var associerad med snabbare kognitiv försämring jämfört med icke-användning.

Resultatet visade att användning av antidepressiva läkemedel var associerad med snabbare kognitiv försämring jämfört med icke-användning. Högre doser av antidepressiva läkemedel (SSRI) associerades med högre risk för svår demens, men också för frakturer och dödlighet av alla orsaker. Studien belyser betydelsen av noggrann och regelbunden övervakning för att bedöma risker och fördelar med olika antidepressiva läkemedel hos patienter med kognitiv sjukdom.

Oavsett behandling med antidepressiva läkemedel, är depression en riskfaktor för att drabbas av kognitiva sjukdomar.

Oavsett behandling med antidepressiva läkemedel, är depression en riskfaktor för att drabbas av kognitiva sjukdomar. Speciellt har man sett att depression hos äldre personer kan fördubbla risken att drabbas.

Återkommande depressioner hos äldre kan vara ett tecken på begynnande demenssjukdom. En retrospektiv studie av primärvårdspatienter visade att användare av antidepressiva läkemedel hade dubbelt så stor risk att drabbas av demens än icke-användare med svår depression.

Detta påminner lite om ”hönan och ägget”, och forskarna kan helt enkelt inte svara på om den kognitiva försämringen beror på läkemedlen eller depressionen i sig. För att få säkrare resultat behöver en studie göras där man jämför med placebo.

SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) granskade behandling av depression hos personer med demenssjukdom för ett par år sedan, och man kom då fram till att det finns flera effektiva sätt att behandla depression, t.ex. djurterapi, fysisk träning och kognitiv stimulering.

Behandlingen behöver individanpassas och man planerar nu ytterligare studier där man tittar på hur olika patientgrupper svarar på olika antidepressiva läkemedel.

Källor: Am J Geriatr Psychiatry 2019 November, BMC Medicine Feb 2025, DN 2025-02-25 samt Socialstyrelsen, statistik om läkemedel 2023.

Övrigt inom forskning:

Ny bromsmedicin mot tidig alzheimer fick avslag. Det blev ett nej från Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) för donanemab, nästa bromsmedicin på tur mot tidig alzheimer som var på väg ut på Europeiska marknaden. Riskerna ansågs överträffa nyttan med medicinen. Donanemab fungerar likt den andra antikroppsmedicinen mot alzheimer, lekanemab, genom att ta bort placket i hjärnan. Med med behandlingen kommer en risk för biverkningar som hjärnsvullnad och mikroblödningar.

I ett pressmeddelande uppger företaget Lilly, som står bakom donanemab, att det kommer att be EMA:s vetenskapliga kommitté för humanläkemedel, CHMP, att ompröva beslutet.

Kommentar från Alzheimer Life: Självklart ska patientens totala hjärnhälsa stå i fokus, och då är det också rimligt att patienten tidigt i sin sjukdom själv får ta ställning till biverkningarna. Förvärrad Alzheimers sjukdom är också mycket skadligt för hjärnan. Sedan är det också tråkigt att det vi inte får ytterligare ett alternativ till den redan godkända medicinen lekanemab. Dter kan bidra till att sänka priset på de kostsamma läkemedlen. Vi hoppas att framtida studier kan visa på hur man kan minska biverkningarna och att EMA då kan godkänna fler mediciner som faktiskt motverkar sjukdomen alzheimer.

Källa: Läkartidningen samt CHMP, EMA, EU.

Igenkänning på hög nivå:

Nattligt sällskap om när någon nära inte minns? Nattkompisen för många, radioprogrammet Karlavagnen på Sveriges Radio, kan med sina ibland träffsäkra ämnen och stora bredd på lyssnare som ringer in ibland skapa otroliga samtal. Ett sådant var detta som tog plats för några dagar sedan. Vad händer med oss när någon inte längre minns vem man är? och vad händer med vårt språk vid demens? Lyssna! (länk).