Hur börjar demens och alzheimer?

Det den senaste årens forskning har kokat ned till är vikten av att få en tidig diagnos. Alla behandlingar får starkast effekt av att påbörjas så tidigt som möjligt, helst innan några hjärnskador skett. Men hur ska vi hitta de som senare kommer utveckla demens innan demensen hittar dem? Svaret är att lära känna våra hjärnor. Vi sammanfattar några av de tidigaste tecknen på att något kanske inte står helt rätt till.

Dåligt minne inte alltid först. När man märker att en anhörig eller närstående börjar glömma – ”bli glömsk” – blir man kanske först irriterad, men också orolig för att det kan bero på en sjukdom. Glömska kopplas oftast ihop med kognitiva sjukdomar, men det kan finnas flera orsaker till att man glömmer och glömska är inte alltid är det primära symptomet på kognitiv sjukdom. Det finns också andra varningstecken man bör vara observant på.

Förändrat sömnmönster

Det är ganska vanligt att äldre personer behöver mindre sömn. Men alltför lite sömn under lång tid i medelåldern, kan trigga utveckling av Alzheimer. När vi sover rensas hjärnan från skadlig plack, och sömnstörningar hos personer i 40–50-årsåldern har visat sig hänga samman med 24 procents ökad risk för kognitiv svikt senare i livet, det visar en studie som gjorts vid Karolinska Institutet.

När demenssjukdom redan utvecklats tenderar däremot behovet av sömn öka och/eller sömnmönstret förändras. Plötsligt lägger man sig redan på eftermiddagen eller går upp klockan tre på morgonen. Man kan ha svårt att hålla sig vaken på dagen, sitter man stilla så somnar man! Om sömnbehovet är mer än 9 timmar per dygn så är det en varningssignal. Förändrat sömnmönster kan upplevas flera år innan minnesproblem uppstår. Sömn och vakenhet regleras av hypotalamus, som i likhet med några andra hjärnregioner är de som först som påverkas vid Alzheimers sjukdom.

Vid Lewy Body demens och s.k. Parkinsondemens angriper giftiga proteiner cellerna i hjärnstammen som kontrollerar REM-sömnen, ”drömsömnen”. Det kan göra så att man börjar slå omkring sig i sömnen, skrika eller bli våldsam, man lever i sina drömmar.

Personlighetsförändringar

Hos personer med begynnande Alzheimer kan man ofta se förändringar i personligheten. Det är t.ex. vanligt att en person som tidigare varit välorganiserad, utåtriktad och haft stort umgänge, i stället börjar dra sig undan, blir oorganiserad och får svårt att slutföra uppgifter. Sådana förändringar eskalerar med sjukdomen. Ett annat exempel kan handla om bilkörning.

Att köra bil är ett av de mest komplexa kognitiva beteenden vi utför, och problem med bilkörning kan uppstå flera år innan Alzheimers sjukdom märks på något annat sätt. Plötsligt börjar man köra fortare än man gjort tidigare, man blir mera ouppmärksam, kör för fort i korsningar, missar stoppsignaler och plötsligt har bilen många repor. Man kan också börja köra väldigt långsamt, det man bör vara uppmärksam på är att det sker en förändring jämfört med hur man kört bil tidigare.

Plötsligt börjar man köra fortare än man gjort tidigare, man blir mera ouppmärksam, kör för fort i korsningar, missar stoppsignaler och plötsligt har bilen många repor. Här och här kan du läsa mer om bilkörning och kognitiv sjukdom.

Vid frontallobsdemens är just förändringar i personligheten speciellt framträdande. Man kanske blir lättlurad, får ett aggressivt beteende och använder grova ord och svordomar.

Förändringar i luktsinnet

Vår förmåga att känna lukter, luktsinnet, har sitt centrum i den del av hjärnan som påverkas tidigt vid Alzheimers sjukdom. Hippocampus, ”sjöhästen” som finns i hjärnans centrala del, nära hypotalamus, spelar en central roll för minnet och fungerar även som omkopplingsstation för vissa sinnesintryck, som t.ex. lukt. En intressant skillnad mellan Alzheimers sjukdom och andra kognitiva sjukdomar, är att en Alzheimerdrabbad person kan sammankoppla en otäck lukt, t.ex, bensin, med något fint och behagligt, medan personer med Lewy body och Parkinsondemens inte känner någon lukt alls!

Ekonomiska problem

Ekonomi kan vara ett av de första områden där sprickor i någons kognition börjar dyka upp. Personer med begynnande kognitiv sjukdom kan tidigt uppleva ekonomiska problem. Ekonomi kan vara ett av de första områden där sprickor i någons kognition börjar dyka upp. Det blir svårt att få pengarna att räcka till och man glömmer att betala sina räkningar.

Vid frontallobsdemens är just dåligt ekonomiskt beslutsfattande särskilt vanligt eftersom omdömet påverkas tidigt.

Källa: Artikel i New York Times, 2024 (länk)

Vad står i vägen för den första bromsmedicinen?

Lequembi är det första preparatet som kan kallas bromsmedicin ”på riktigt” och förväntningarna är förstås stora inför framtiden. Det finns dock ett par droppar malört i glädjebägaren.

Hopp och oro. Dels handlar det om biverkningar i form av hjärnsvullnad och mikroblödningar vilket utesluter behandling för personer med en viss genuppsättning (ApoE4), sen dels kommer förstås kostnadsaspekten.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, som är en statlig myndighet som bestämmer vilka läkemedel som ska omfattas av högkostnadsskyddet, har i en rapport som handlar om bättre tillgång till läkemedel mot sällsynta sjukdomar (2023), lagt fram ett förslag om att acceptera högre priser för särläkemedel mot mycket sällsynta tillstånd.

I gengäld ska lägre priser än i dag accepteras för läkemedel mot breda folksjukdomar. TLV anser att det bör vara lättare ett få subventioner när det gäller sällsynta sjukdomar, där är man beredda att betala mera för ett extra levnadsår med bra kvalitet. Däremot kräver TLV bättre kostnadseffektivitet när det gäller innovationer mot vanliga sjukdomar.

Linus Jönsson, professor i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet, är kritisk till detta synsätt. Det är inte ovanligheten för sjukdomen som ska vara avgörande utan hur allvarlig sjukdomen är, anser han. Alzheimers sjukdom är både en vanlig och allvarlig sjukdom som (hittills) saknat behandlingsalternativ. Linus Jönsson känner oro för att hela hälso- och sjukvårdssystemet håller på att drivas mot precisionsmedicin där enbart nya mediciner mot sällsynta sjukdomar tas fram. Det är behandlingar mot breda folksjukdomar som skapar de riktigt stora vinsterna.

Det är inte ovanligheten för sjukdomen som ska vara avgörande utan hur allvarlig sjukdomen är.

Kognitiva sjukdomar som tex Alzheimers sjukdom, är sjukdomar som medför mycket höga kostnader för samhället. Över 150 000 personer lider av kognitiv sjukdom i Sverige. Utöver lidande för den enskilde och anhöriga leder det till samhällskostnader som Socialstyrelsen 2019 beräknade till minst 80 miljarder kronor om året i Sverige.

Över 150 000 personer lider av kognitiv sjukdom i Sverige.

När det gäller Alzheimers sjukdom tror inte Linus Jönsson att läkemedelskostnaden kommer att vara problemet, utan hela utredningsprocessen. Det handlar om att bygga upp kapacitet för tidig diagnostik, utbildning för primärvården, resurser för specialistvård, minnesmottagningar och uppföljning. Där behövs verkligen stora insatser, vi har just nu kanske kapacitet för upp till ett par tusen patienter i Sverige och 50 000 skulle kanske kunna vara aktuella, så idag råder mycket stor underkapacitet.

Linus Jönsson anser att den demensstrategi som regeringen nyligen presenterade med behöver kopplas till medel för att hjälpa regionerna att utveckla framför allt minnesmottagningarna, men även primärvårdens aktiviteter. Så blev det inte. Annars befarar han att det kommer ta minst tio år innan sjukvården har byggt upp detta.

Källor: Life-Time, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten (länk 2024).

Nytt inom medicin: Förebyggande behandling med en hjärt-kärl cocktail minskar risken för alzheimer

En forskningsstudie som gjorts vid Karolinska Institutet och Lunds universitet, visar att de som behandlats mot hjärt-kärl sjukdom under minst 5 år löper upp till 25 procent lägre risk att utveckla Alzheimer senare i livet.

Medicin. I studien har man undersökt hur den cocktail av mediciner bestående av blodtryckssänkande läkemedel, kolesterolsänkande läkemedel, vätskedrivande läkemedel och blodförtunnande läkemedel och som ges i samband med hjärt-kärl sjukdom, påverkar utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Resultatet visar att långtidsanvändning av denna kombinationsbehandling kan kopplas till 4 till 25 procent lägre risk för kognitiv sjukdom.

En intressant upptäckt är att det är just kombinationen av läkemedel som ger detta resultat, de enskilda läkemedlen var för sig har inte samma verkan. Tvärtom tyder forskningsresultat på att långtidsanvändning av enbart blodförtunnande läkemedel i stället kan öka risken för kognitiv sjukdom, vilket tros bero på att mikroblödningar kan uppstå i hjärnan.

I studien har svenska nationella register använts. Omkring 88 000 personer över 70 år som fick en demensdiagnos mellan 2011 och 2016 har studerats och jämförts med 880 000 kontrollpersoner. Resultatet är intressant och kan vara ett steg i riktningen mot att hitta fungerande, förebyggande åtgärder för att förhindra kognitiva sjukdomar.

Hjärt-kärl- och kognitiva sjukdomar är stora folkhälsoproblem som orsakar enorma kostnader, och kan man förebygga och kanske minska förekomsten, skulle det vara en enorm lättnad för sjukvård och samhälle. Nu är det viktigt att gå vidare med ytterligare studier för att bättre förstå forskningsresultaten. Forskarna bakom studien, Alexandra Wennberg och Mozhu Ding, vid Institutet för miljömedicin vid KI, kommer att gå vidare med att titta på hur kost och livsstil påverkar risken för kognitiv sjukdom.

Källor: Karolinska Institutet (länk) (2024)

ÖVRIGT: Förra veckans repris! Du missade väl inte att det var Lewy Body Sjukdomsdagen förra veckan? I och med det gjorde vi en podd, med Sveriges främsta expert Elisabet Londos, som blivit mycket lyssnad på. Om du missat… (länk)