Makt, miljarder och medicinen som ger hopp

New York Times granskar Biogens nya läkemedel mot Alzheimer. Svenska forskningsledaren är tveksam till patientnyttan.

Världens första sk bromsmedicin mot Alzheimer har på kort tid utvecklats till ett drama som skapar bråk, debatt och rubriker. Samtidigt har 50 miljoner patienter i världen bara en enda önskan; ge oss ett läkemedel som ger oss hopp och lindring från världens mest fruktade sjukdom.

Bromsmedicinen. Jag hade tänkt sluta skriva om Biogens nya bromsmedicin mot Alzheimer. Jag känner mig ibland som en dödgrävare som egentligen borde stå på patientens sida och bara applådera alla framsteg som görs. Jag hade ju kunnat vara en av alla er, om inte min diagnos plötsligen ändrades för ett år sedan till det mildare kognitiv svikt.
Men så vaknar den granskande journalisten inom mig, och jag blir nyfiken på ett drama inom den medicinska forskarvärlden som det alldeles säkert kommer att skrivas böcker om.
Det handlar om ett läkemedel – Biogens Aduhelm – som snabbt kan bli det mest sålda någonsin, och som hotar hela det amerikanska sjukvårdssystemet så till den grad att politiker i USA:s kongress har reagerat.

Men jag börjar den här berättelsen på Huddinge Sjukhus.
I Sverige finns 37 patienter som har egna erfarenheter av att ha testat antikropparna aducanumab, som läkemedlet hette innan Biogen introducerade varumärket Aduhelm på bred front.
Jag ringer upp Anne Börjesson Hanson, ansvarig läkare för kliniska prövningar på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Hon har haft tretton av de svenska patienterna i sina studier.
Jag har själv träffat flera av dessa förhoppningsfulla patienter som en gång i månaden åkt till Huddinge sjukhus för att få en sk infusion av det läkemedel som världen ställt sådana förväntningar på. Deras enda hopp i dagsläget är att bromsmedicinen ska ge dem några ytterligare friska år med sina familjer.

Det är patienter som den fd Viggenpiloten Mikael Hessle och serviceteknikern Anders Granqvist. Bägge fick reda på att de hade Alzheimer när de precis fyllt 50 år och de har berättat om sina liv i skuggan av sjukdomen i min poddcast.
Studien med aducanumab avslutades i Sverige redan 2019, men samtliga testpatienter har fått fortsätta med sina infusioner, även de som i testen bara fick placebo.
Anne Börjesson Hanson säger spontant, från sitt landställe på västkusten, att den kliniska effekten hos hennes patienter inte varit uppenbar. Visserligen är tretton patienter ett för litet antal för att dra generella slutsatser, men hon kan inte se att Aduhelm har en banbrytande effekt.

Fler svenska patienter kommer att få delta i en ny studie

Det leder till följande slutsats:
”Jag är tveksam till om Aduhelm blir godkänt i Sverige. Jag tror att den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA först kommer att kräva ytterligare studier som bevisar effekten även hos patienternas kognition (minne, uppmärksamhet, förmåga att orientera sig, mm) och inte bara i hjärnröntgen”

Liknande svar har jag under de senaste veckorna fått från professor Oskar Hansson vid Skånes Universitetssjukhus och även från nestorn, professor Bengt Winblad vid Karolinska Institutet.

Anne Börjesson Hanson väntar på att höra ifrån Biogen inom kort eftersom de antagligen kommer att sjösätta sin nya studie i Europa. Biogen kommer ju att få svårt att rekrytera amerikanska patienter nu när Aduhelm redan har börjat förskrivas av läkare över hela USA.
Istället får nu fler svenska patienter kanske en möjlighet att testa Aduhelm.

Biogen chockade världen med sitt pris för Aduhelm

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA:s godkännande av Biogens Aduhelm var det första läkemedlet på 18 år som kommit ut på marknaden. De tidigare läkemedlen lindrar symtomen, men rår inte på själva sjukdomen.
Aduhelm är också det första läkemedlet som i patientstudier faktiskt visar att de ”giftiga” placken i hjärnan minskar.

Men nyheten om Aduhelms godkännande hade knappt hunnit spridas via media förrän kritiken formligen vällde in:

• Biogen har inte kunnat visa att patienternas kognition blir nämnvärt bättre med Aduhelm. Man kan med andra ord inte se någon påtaglig eller påvisbar patientnytta, som ju också överläkare Anne Börjesson Hanson bekräftar.
• Biogen chockade läkare och forskare med det listpris man åsatt Aduhelm. Läkemedlet kommer att kosta 56 000 dollar (närmare en halv miljon kronor) per patient och år.
• Aduhelm har i studier visat sig ge biverkningar i form av sk hjärnödem. De behöver inte vara allvarliga, men man måste följa patienter som får bromsmedicinen injicerad i sitt blod var tredje månad via magnetröntgen. Det kommer att skapa merkostnader på minst 100 000 kr per patient och år.
• Biogen fick ett sk villkorat godkännande från FDA. Kravet är att Biogen genomför en ytterligare studie för att kunna bevisa den kliniska nyttan för patienterna. Men Biogen har nio år på sig att slutredovisa denna studie. Under den tiden hinner Biogen bygga upp en försäljning på hundratals miljarder dollar på bara svaga indikationer.

Biogens egna experter var tveksamma

I veckan gjorde så tidningen New York Times en stor och kritisk genomgång med rubriken: ”Hur ett oprövat läkemedel mot Alzheimer kunde bli godkänt”.
Två medicinreportrar har grävt fram nya fakta om processen fram till godkännandet. Det är en rafflande berättelse som visar att ledande experter både inom Biogen och inom FDA var tveksamma till Aduhelms patientnytta, dvs om läkemedlet verkligen bromsade själva sjukdomen.

Artikeln antyder även att Biogens ledning arbetat alltför intimt ihop med FDA:s experter. Det har tvingat FDA:s ställföreträdande chef, Dr Janet Woodcock, att sätta igång en intern utredning för att undersöka misstankarna om otillbörlig påverkan i processen. Kritiker hävdar att FDA:s integritet är skadat av Biogenaffären.

Det som förvånar Biogens kritiker, som utgörs av många av världens ledande forskare inom Alzheimer, är att två av Biogens FAS 3-studier lades ner redan mars 2019 med motiveringen att aducanumab inte hjälpte patienterna. Men så uppstod studierna igen som en fågel Fenix sedan Biogen upptäckt att de patienter i de gamla studierna som fått den högsta dosen av antikropparna visade en viss inbromsning i sin sjukdom.

Det är en process som inte känns trovärdig, menar kritiker.

Vad hände egentligen i sista stund?

FDA har försvarat sitt beslut med att ett villkorat godkännande inte nödvändigtvis behöver visa klinisk nytta om behovet av lindring är så stort och omfattande som gäller just för en sjukdom som Alzheimer. Det gjordes liknande undantag i samband med AIDS-epedemin på 80-talet.
Det räcker att läkemedlet visar effekt på det som tros orsaka Alzheimer (placket av proteinet amyloid). Om Aduhelm bryter ner plack så bör det ju rimligen även leda till att patienterna ska bli bättre, är nog FDA:s tanke.

Kritikerna menar dock att FDA borde ha lyssnat på, och inte gått emot, sin egen rådgivande kommitté av välrenommerade forskare. Av de 11 medlemmar i denna kommitté var 10 klart emot ett godkännande.

Artikeln i New York Times beskriver hur allt tydde på att FDA inte skulle godkänna Aduhelm, men att allt vände bara någon månad innan beslutet den 7 juni.
Det som ytterligare förstärker bilden av att Biogen fått förhandsinformation om ett ja, menar kritiker, är att bolaget redan hunnit rulla en stor och kostsam reklamkampanj i ledande media i USA. Eftersom läkemedelsbolag inte får göra reklam direkt mot konsument så har denna kampanj formen av information med rubriken När minnet sviker.

Flera sjukhus vägrar skriva ut läkemedlet

Ett mer uppseendeväckande problem är det provocerande höga priset för Aduhelm. Med ett listpris på 56 000 dollar per patient och år och en tänkbar målgrupp bara i USA på 1-2 miljoner patienter, så skulle Aduhelm ensamt göra djupa hål i USA:s sjukvårdsbudget. Det här har fått två kommittéer i den amerikanska kongressen att vilja utreda Biogenaffären.

Två av USA ledande sjukhus har dessutom gått ut och berättat att deras läkare inte kommer att förskriva Aduhelm innan nyttan för patienten verifierats.

Priset för Aduhelm, om det skulle bli godkänt i Sverige, är också något som bekymrar Anne Börjesson Hanson, överläkare på Huddinge Universitetssjukhus. Eftersom Aduhelm ger störst verkan på patienter med MCI eller mycket tidig Alzheimer, så skulle målgruppen kunna vara så stor som minst 150 000 patienter. Det är patienter som idag kanske inte ens känner av några betydande symtom, men som upptäcks vid minnesutredningar och framöver via enkla blodprover.
Minnesmottagningar runt om i Sverige känner redan av ett tryck från patienter som vill ha Aduhelm. Det är patienter som i media har hört att det nu finns en bot mot Alzheimer.

”Du kan ju själv räkna ut vad kostnaden för svensk sjukvård kan bli”, svarar Anne Börjesson Hanson retoriskt.”

Jag slår snabbt i miniräknaren på min Ipad. Säg 100 000 patienter och säg att priset förhandlas ner till hälften, dvs 250 000 kronor. Jag får det till astronomiska 25 miljarder kronor. Ta bort en nolla så är det ändå 2,5 miljarder per år.

Läkare som Anne Börjesson Hanson vill givetvis ge alla sina patienter både hopp och lindring, om än så liten. Men vi har inte de enorma resurserna i sjukvården idag. Vill skattebetalarna bidra till en mindre lindring för Alzheimerpatienter? Någon som tror? Räck upp en hand.

En tävling värd hundratals miljarder

Om jag till sist ska vara lite positiv, och lägga ifrån mig mitt tidigare jobb som kritisk ekonomijournalist, så ser jag givetvis hur FDA:s godkännande av Aduhelm fått fart på investeringar i ny forskning kring Alzheimer.
Många av de stora läkemedelsbolag som tidigare kastat in handduken efter att deras forskning kört in i väggen, märker nu att FDA har sänkt ribban för läkemedel mot just Alzheimer. Jag tänker på Roche och Eli Lilly.
Och svenska Bioarctic spurtar nu för att kunna visa mer säkra resultat med sina antikroppar lecanemab. Det är en tävling värd många hundratals miljarder, och kanske även ett hägrande Nobelpris i medicin.

Det är kanske så man ska tolka FDA:s oväntade beslut. Alla som jobbar med att lösa gåtan Alzheimer behövde, efter årtionden av tunga besvikelser, en rejäl injektion av hopp.
Så låt oss se Aduhelm som den första lilla strimman av ljus i ett annars kompakt mörker. Och det är ju trots allt värt beröm.