Det har på senare år upptäckts en ny form av kognitiv sjukdom som till mycket liknar alzheimer. Hela 20 procent av de som får diagnosen Alzheimers sjukdom, och som inte har påvisbara plack i hjärnan, kan i själva verket ha neurosjukdomen LATE. Positivt är att LATE har ett långsammare förlopp, vanligtvis med många år av livskvalitet. Symtomen begränsas till nedsatt minne och svårigheter att hitta ord.
Diagnos. En nyligen identifierad form av demens, LATE, förändrar nu förståelsen av kognitiv försämring. Upptäckten förbättrar möjligheterna att ställa rätt diagnos, och understryker behovet av ett bredare utbud av behandlingar.
Allt fler patienter diagnostiseras med tillståndet LATE, och riktlinjer för hur läkare ska identifiera sjukdomen publicerades i år. Enligt dessa riktlinjer uppskattas LATE nu drabba omkring en tredjedel av personer över 85 år och cirka 10 procent av dem över 65 år. Vissa patienter som fått diagnosen Alzheimers kan i själva verket ha LATE, säger demensexperter.
Först måste man utesluta en mängd andra orsaker!
”Hos ungefär var femte person som kommer till vår mottagning visar det sig att det som tidigare antogs vara Alzheimers sjukdom i själva verket verkar vara LATE”, säger dr Greg Jicha, neurolog och biträdande chef vid Sanders-Brown Center on Aging vid University of Kentucky till New York Times.
”Kliniskt kan det se ut som alzheimer – de har minnesproblem, sade han. ”Det ser ut som en anka, går som en anka, men i stället för att kvacka så frustar den.”
De typiska tecknen på LATE är följande:
- Minnesproblem – särskilt att minnas samtal, fakta eller händelser
- Svårigheter att tänka eller fatta beslut
- Problem att hitta ord eller förstå ord i samtal
- Glömska och upprepning
Att ställa en alzheimerdiagnos kan vara komplicerat. Först måste en mängd olika andra orsaker till symptomen uteslutas. Brist på vitamin B12, B6 eller folsyra kan ge minnesproblem. Störningar i kroppens hormonsystem är, liksom depression, orsaker som kan ge symptom liknande de vid Alzheimers sjukdom.
En magnetröntgen av hjärnan behöver göras för att utesluta eventuella tumörer eller stroke. På magnetröntgen kan man också se eventuell småkärlssjuka (Small Vessel Disease) och Normaltryckshydracephalus (NPH), som innebär förhöjt tryck inuti hjärnan och kan behandlas.
Alzheimermedicin biter inte på LATE!
Om hjärnröntgen och PET-skanning visar krympta minnesstrukturer i hippocampus och amyloida plack, tyder det med största sannolikhet på Alzheimers sjukdom. Idag finns bromsmedicin mot Alzheimers sjukdom, dock ej godkända i Sverige ännu. Den kan bromsa sjukdomen med månader eller till och med år. Medicinen rensar bort det amyloida plack som är karakteristiskt för Alzheimers sjukdom.
Men med dagens mer sofistikerade metoder har forskarna upptäckt att hela 20 procent av de personer som visar symptom på alzheimer inte har amyloidplack i hjärnan. Det går därför inte att ställa diagnosen Alzheimers sjukdom även om symptomen i stort sett är desamma och alzheimermedicin gör med största sannolikhet ingen nytta.
Från obduktionsstudier vid denna typ av demens har man hittat onormala kluster av ett protein som kallas TDP-43. Proteinet TDP-43 är ett normalt protein i cellkärnan som är viktigt för RNA-hantering, men när proteinet aggregerar och felveckas och sedan sprider sig mellan celler, orsakar det kognitiva problem.
Det är denna nyupptäckta sjukdom som kallas LATE, Limbic-predominant age-related TDP-43 encephalopathy. Detta protein är också involverat vid andra hjärnsjukdomar som ALS och frontallobsdemens. Idag finns ingen medicin mot LATE.
Vi kan bara gissa oss till diagnosen!
”LATE är ännu en neuropatologisk diagnos. Problemet är att vi inte har några möjligheter att diagnostisera LATE i levande livet, bara gissa sig till diagnosen, säger Moa Wibom, överläkare vid enheten för kognitiv medicin vid Ängelholms sjukhus.
Även Henrik Zetterberg, överläkare i klinisk kemi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, har märkt att neurosjukdomen LATE har börjat uppmärksammas världen över. Nu senast hade tidningen New York Times en stort uppslagen artikel om sjukdomen som alltså lätt förväxlas med alzheimer.
”Jag tycker absolut att vi läkare i Sverige bör kunna berätta för våra patienter att det börjar forskas på en ny sjukdom som liknar Alzheimer sjukdom, fast utan de typiska placken i hjärnan.”
Efter att under lång tid ha gett dessa patienter diagnosen Alzheimers sjukdom, vet läkarna nu att 20 procent av dem i stället alltså kan ha LATE. Positivt är att sjukdomen har ett långsammare förlopp, vanligtvis med många år av livskvalitet.
Ren Alzheimer är värre än ren LATE!
”Vi har idag inga biomarkörer som kan påvisa den underliggande neuropatologin. LATE är en sannolikhetsdiagnos hos äldre personer där det i princip saknas alzheimerprotein-biomarkörer”, säger Caroline Graff, professor i genetisk demensforskning vid Karolinska institutet,
LATE verkar inte heller drabba hela hjärnan utan främst tinning- och frontalloberna och därför behöver inte alla symptom som förknippas med Alzheimer utvecklas. LATE uppträder vanligtvis vid högre ålder och symptomen begränsas oftast till nedsatt minne och svårigheter att hitta ord.
”Ren alzheimer är värre än ren LATE”, anser dr Pete Nelson, chef vid Sanders-Brown Center on Aging, vid University of Kentycky. ”Men Alzheimers sjukdom plus LATE är värre än någon av dem var för sig – snabbare, allvarligare och med ett mer brutalt slut.”
Källor: Sanders-Brown Center on Aging, University of Kentycky, Beingpatient.com
Britt-Marie har ett förflutet inom telekombranschen där hon jobbat med IT/teknikutveckling och utbildning. Hon är utbildad fysiker och är utbildad i medicinsk vetenskap. Det medicinska intresset samt en egen familjehistoria som nära anhörig har lett till att Britt-Marie är Alzheimer Lifes forskningsresearcher.
Senaste kommentarer