Hoppet ökar för patienterna!

Nya bromsmedicinen mot Alzheimer inget botemedel. Effekten är blygsam. Men kanske början till ett genombrott?

Publiceringen av den stora studien kring den svenskutvecklade bromsmedicinen lecanemab blev en jättenyhet i veckan. Den ger hopp till alla patienter med förstadier till Alzheimer. Men forskare och medier världen över varnar för överdriven optimism. Vår researcher Monica Axén har tittat på reaktionerna från ledande experter.

Läkemedel. Forskare världen över är försiktigt optimistiska till den svenskutvecklade antikroppen Lecanemabs effekter vid tidigt stadium av Alzheimer.

I veckan offentliggjordes den sedan länge emotsedda publicerade fas 3-studien av Lecanemab i den ansedda tidskriften New England Journal of Medicine. Resultaten av den 18 månader långa studien som inbegripit 1795 patienter som antingen fått placebo eller själva läkemedlet i en sk dubbel-blind studie visade att läkemedlet statistiskt säkerställt saktar ner den oundvikliga kognitiva försämringen vid sjukdomen med så mycket som 25 procent jämfört med placebogruppen.

Enligt forskarna själva är effekten att bedöma som ”måttlig” eller ”blygsam”, både när det gäller själva effekten på det skadliga proteinet betaamyloid och patienternas bibehållna kognitiva förmågor. Det finns dessutom kända biverkningar i form av hjärnsvullnad och blödningar, sk ARIA men trots ett par nyligen omskrivna dödsfall anses de ligga inom ramen för vad som är förväntat med denna läkemedelsbehandling. Dödsfallen har inträffat hos äldre patienter med andra allvarliga sjukdomar som ofta behandlats med blodförtunnande medel och de anses inte därför kunna direkt relateras till behandlingen.

Den kliniska nyttan för patienten är osäker!

Trots denna försiktiga optimism togs resultaten, när de presenterades på en alzheimerkonferens i San Fransisco i veckan, emot med stor glädje av de deltagande forskarna. En av dem var Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet som till TT skriver att ”så många forskare har jobbat så hårt för att personer som drabbats av denna fruktansvärda sjukdom ska kunna erbjudas tidig diagnos och ännu viktigare, en behandling som faktiskt bromsar sjukdomen”.

Hans svenska kollega Maria Eriksdotter, professor och överläkare i geriatrik vid Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset säger till samma källa att ”Jag är försiktigt positiv men effekten efter 18 månader är blygsam och den kliniska nyttan är osäker.”

Forskare i England och USA uttrycker ungefär samma synpunkter och de forskare som ligger bakom själva studien skriver själva i sin sammanfattning att ”resultaten är modesta och det krävs fler och längre studier framöver för att befästa resultaten”. Samtidigt beskrivs resultaten av många som ett ”genombrott och början till ny era inom Alzheimerbehandling efter många år av fruktlösa försök”.

Fortfarande återstår tid innan patienter kan komma att behandlas. Läkemedlet ska först godkännas i USA och senare i Europa och Asien. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA väntas ta ställning till ett eventuellt godkännande redan den 23 januari 2023. Det kommer i så fall enbart att kunna användas till patienter i ett mycket tidigt stadium av sjukdomen och sjukvårdsinrättningar världen över måste anpassas för att kunna ta emot de många patienter som då kommer ifråga.

Men en försiktig bedömning är ändå att lecanemab i en ganska nära framtid ska kunna hjälpa många patienter med tidigt diagnosticerad Alzheimer så att deras sjukdomsförsämring bromsas upp och att de ska kunna leva självständigt hemma under längre tid. En modellering av ett sådant tänkt scenario visar på en förlängd friskare tid på mellan 2-3 år, något som återstår att se!

…och här kommer reaktioner från ledande forskare runt världen!

Maria Carrillo, chief science officer för The Alzheimer’s Association i USA säger:
“Vi förstår alla att detta inte är ett botemedel, och vi försöker alla förstå vad det egentligen betyder att bromsa sjukdomen. Men detta är en start.” Läs hela artikeln här där även andra internationella experter uttalar sig.

BBC News går igenom i grunden vad lecanemab kan komma att betyda för patienterna. Professor John Hardy, en av världens ledande forskare säger: ”Vi ser nu början till ett läkemedel mot Alzheimer.”
I samma artikel säger professor Tara Spires-Jones på University of Edinburgh, ”att resultaten är avgörande eftersom andra forskningsstudier under många år har misslyckats.” Läs artikeln här.

Den högt respekterade tidningen The Guardian har gått på djupet kring effekten av lecanemab. De tror sig veta att bromsmedicinen kommer att bli dyr för sjukvården. De nämner siffran 100 000 – 250 000 kr per patient och år. Och undrar om patienterna ens kommer att kunna notera någon effekt i vardagen av medicinen.
”Medan den kliniska effekten verkar vara begränsad, så kanske den blir mer uppenbar under sjukdomens utveckling”, menar Bart De Strooper, chef på the UK Dementia Research Institute på University College London. Läs hela den uttömmande artikeln här.

Även New York Times har talat med ledande forskare i USA om lecanemabs lovande studie. Reaktionerna är blandade från ren eufori till lätt skepsis. Dr. Kristine Yaffe, professor i neurology och psykiatri på the University of California, San Francisco, säger att det visserligen ser lovande ut men hur balanserar vi det mot de uppenbara riskerna för patienterna, och även att det kommer kosta sjukvården stora belopp att kunna ge patienterna antikropparna via infusioner.”
Artikeln i New York Times går också på djupet kring den stora nyheten häromveckan att två av försökspersonerna avlidit och att det på något sätt kan sättas samman med lecanemab.
Läs artikeln i New York Times här.

Den kanske viktigaste kommentaren om lecanemab kommer från patienten Michael Zuendel, 68, som varit med i andra forskningsstudier kring en bromsmedicin. Han har diagnosen MCI, vilket ofta är ett tidigt förstadium till Alzheimer. ”Jag hoppas att detta läkemedel blir godkänt snart. Jag har inte tid att vänta på den perfekta forskningsstudien”, säger han till radiostationen NPR i USA. Läs hela artikeln här.