fbpx

Professor Henrik Zetterberg om nya bromsmedicinen

Sjukvården måste lägga sig i startgroparna om den nya svenskutvecklade bromsmedicinen lecanemab blir godkänd i vinter. Patienter bör utredas i redan tidiga faser av sin Alzheimer. Och sedan krävs att man kan ta hand om patienterna för deras regelbundna infusioner. Det kommer att krävas en massa jobb, men det måste gå, precis som det har gått för liknande folksjukdomar inom till exempel reumatologi, onkologi och invärtesmedicin. Det skriver professor Henrik Zetterberg i denna bloggrapport direkt från den stora alzheimerkonferensen i San Francisco.

Läkemedel. ”Jag sitter på planet på väg hem från San Francisco till Göteborg efter en vecka med möten och diskussioner med forskarkollegor från hela världen. 2022 års Clinical Trials on Alzheimer’s Disease (CTAD)-möte har precis avslutats.

Redan innan mötet hade läkemedelsföretagen Eisai och Biogen tillsammans annonserat att en antikropp mot beta-amyloid (lecanemab) inte bara minskar de amyloidklumpar som man ser i hjärnan vid Alzheimers sjukdom, utan att behandlingen även leder till en tydlig uppbromsning av sjukdomsprocessen. Under den 18 månader långa studien visade det sig att de som fick läkemedlet (fler än 800 patienter med tidig Alzheimers sjukdom) fick ett ungefär 6 månader långsammare sjukdomsförlopp jämfört med placebogruppen (också fler än 800 patienter).
Vidare såg det ut som att skillnaden mellan de två grupperna blev större med tiden, vilket talar för att fortsatt behandling kommer att ge ännu bättre resultat. De övergripande positiva resultaten var kända sedan en press release i september, men det var först under CTAD 2022 som detaljerade data presenterades.

Biverkningarna kan hanteras med att minska dosen

Utöver den kliniska nyttan visade biomarkörresultaten att lecanemab minskar amyloidklumparna snabbt och effektivt och att flera hjärnskademarkörer förbättras, vilket är fantastiska nyheter. En biverkan är övergående vätskeförändringar i hjärnan, en lätt hjärnsvullnad, som sågs hos 13 % av patienterna. Hos de flesta gav detta inga symptom utan var en övergående effekt av läkemedlet, men 2,8 % av de patienter som fick läkemedlet fick symptomgivande vätskeförändringar (främst huvudvärk), vilket kunde hanteras med dosminskning.  

Lecanemab är en monoklonal antikropp som ges som en intravenös infusion varannan vecka. De amerikanska och europeiska läkemedelsmyndigheterna detaljgranskar nu resultaten och ett eventuellt godkännande för kliniskt bruk skulle kunna komma redan under våren i USA. Hur lång tid det kommer att ta i Europa är osäkert.

Behandlingen botar inte. Man försämras långsammare.

Föreläsningssalen var fullsatt när resultaten presenterades och de fem lecanemab-relaterade föredragen följdes även av många deltagare online. Mottagandet var mycket positivt och de flesta verkar vara överens om att resultaten stödjer hypotesen om att klumpar av beta-amyloid är sjukdomsframkallande och att man kan behandla sjukdomen genom att ta bort klumparna med denna antikropp. Det är också tydligt att denna behandling inte botar hjärnan; man blir inte bättre av behandlingen, men man försämras långsammare. Kanske kan man stoppa sjukdomsprocessen ännu mer effektivt, om man går in tidigare med läkemedlet (redan innan man har symptom). Studier på detta pågår.

Lars Lannfelt fick en varm applåd för sin sin upptäckt som ligger bakom den nya bromsmedicinen.

Som svensk forskare var det fantastiskt men samtidigt irriterande att lyssna på lecanemab-föredragen, för på något underligt vis glömde man att berätta om bakgrunden till läkemedlet: Lars Lannfelts fantastiska upptäckter hos individer med den Alzheimerorsakande arktiska mutationen, vilket ledde fram till BAN2401, som lecanemab först hette, samt grundandet av läkemedelsbolaget BioArctic som vidareutvecklade antikroppen och genomförde de första och extremt viktiga kliniska prövningarna. Några dagar senare passade Oskar Hansson på att i ett av sina föredrag påminna om lecanemabhistoriken, vilket ledde till en varm och uppskattande applåd till Lars Lannfelt och hans medarbetare.

Om lecanemab var den stora positiva nyheten så var det lite mindre roligt att höra om Roches anti-amyloidantikropp gantenerumab. Den gav ingen klinisk nytta, men flera biomarkörer gick åt rätt håll, om än ej lika tydligt som i lecanemabstudien. Det mesta talar för att gantenerumab helt enkelt är lite för svag; de negativa resultaten är därmed inte särskilt oroande.

Parallellt med lecanemabframgångarna har en massa positiva saker hänt på diagnostiksidan. Ett stort antal forskargrupper presenterade resultat som visar att hjärnförändringarna vid Alzheimers sjukdom kan spåras i vanliga blodprover.
Kaj Blennow höll ett plenarföredrag om detta och Oskar Hansson presenterade biomarkördata från BioFINDER-studien i Lund. Mätmetoderna fungerar riktigt väl i olika laboratorier och kommer sannolikt att bli tillgängliga i svensk sjukvård under 2023, det vill säga i god tid för ett godkännande av lecanemab och/eller andra sjukdomsmodifierande läkemedel.

Diagnos via blodtester kan ersätta dyrare undersökningar.

Blodtesterna är ytterligare ett verktyg när patienter med misstänkt Alzheimers sjukdom utreds; de är kanske inte perfekta ännu och resultaten måste tolkas med försiktighet tillsammans med övriga utredningsfynd, men förhoppningsvis kan de hjälpa till att snabba på utredningsprocessen och ersätta dyrare och mer svårtillgängliga undersökningar, i alla fall hos patienter med tydliga blodtestresultat.

Annons

Jag nämnde redan att lecanemab och andra amyloidangripande läkemedel kanske inte löser hela Alzheimergåtan och att det är klart att andra sjukdomsprocesser också kan vara aktiva. Forskare undersöker tau-proteinet som bildar nystan i Alzheimersjuka nervceller samt överaktiva immunceller som möjliga behandlingsmål.

Vidare berättade Miia Kivipelto i sitt plenarföredrag om data från FINGER-studien, som visar att Alzheimersymptom kan minskas genom så kallad multidomänintervention, där många hjärnhälsofrämjande interventioner görs parallellt. Miias forskning visar att allt som är bra för hjärtat är bra för hjärnan och tanken är att detta kan förebygga Alzheimers sjukdom och även användas tillsammans med nya läkemedel om sjukdomen ändå bryter ut.

Sammanfattningsvis är detta första gången som jag har varit på ett Alzheimermöte där verkligt positiva nyheter om ett effektivt läkemedel presenterades (tidigare år har det varit den ena negativa studien efter den andra). Jag hade hoppats på stående ovationer. Även om dessa uteblev omtalades lecanemab-resultaten som historiska och omvälvande.
Helt klart måste sjukvården nu förberedas på ett helt nytt sätt att utreda och behandla patienter med symptom på tidig Alzheimers sjukdom. Det kommer att krävas en massa jobb, men det kommer att gå (det måste gå!), precis som det har gått för liknande folksjukdomar inom till exempel reumatologi, onkologi och invärtesmedicin, där avancerade behandlingar har tillgängliggjorts genom särskilda satsningar och ett nära samarbete mellan primärvård och sjukhuskliniker. Framtiden ser ljus ut.

Stöd oss på Alzheimer Life

  • Bankgiro: 5587-456

  • SWISH: 1234866208

Blodtester hittar tidig Alzheimer!

Nu har de bästa så kallade blodbiomarkörerna för upptäckt av tidig alzheimer identifierats, enligt forskare. Markörerna skulle också kunna användas för att ge rätt typ av behandling. Läs mer här.

4.1 15 röster
Betygsätt inlägg

Kommentera inlägget här

Vill du enkelt kunna följa detta kommentarsfält genom att få e-postmeddelande? Klicka på Prenumerera nedan och välj mellan "När någon svarar på min kommentar" eller "På alla kommentarer"

Prenumerera
Jag vill få e-post:

4 Kommentarer
Äldsta
Senaste
Inline Feedbacks
Visa alla kommentarer

Härligt med goda nyheter! Finns det några andra krav än att vara tidigt i sjukdomen för att få del av detta läkemedel framöver? Är säkerheten testad för personer som även har andra sjukdomar t ex?

Om jag uppfattar saken rätt, liknar lecanemab och aducanumab varandra ganska mycket: båda reducerar amyloid-beta, inget av dem ger kognitiv förbättring. Vilken är den stora skillnaden på dessa båda läkemedel?

Goda nyheter. Två frågor,
– hur tidigt är tidig Alzheimer, går det att beskriva symptomen som betraktas som tidiga?
– när kan det vara möjligt att få medicinen?

Jag har frågor om ärftlighet. Har en diagnostiserad altzhemer sen ca 10 månader (troligen smugit igång tidigare)Har vuxna barn och barnbarn som undrar över ärftlighet. Kan man spåra den?

4
0
Kommentera inlägget!x
()
x