Kan ett bältrosvaccin göra så att du inte får en kognitiv sjukdom?

Alla talar idag om bromsmediciner. Men enligt världsledande forskare är det i framtiden även vaccin som kommer minska risken för sjukdomar som leder till demens. Vi går närmare in på ett av dem. Vad har bältros, ett herpesvirus, med alzheimer att göra?

Forskning. Bältros (herpes zoster) är ett smärtsamt tillstånd som yttrar sig som blåsor längs en nervbana på kroppen. Bältros är en infektionssjukdom som kan uppstå hos de som haft vattkoppor eftersom vattkoppsviruset (varicella zoster) finns kvar i nervcellerna resten av livet. Viruset tillhör familjen herpesvirus.

Om immunförsvaret försvagas av sjukdom eller när vi blir äldre, kan viruset återaktiveras och då leda till bältros. Viruset tros hos äldre personer kunna nå hjärnan, där det orsakar en infektion som utvecklas långsamt och som efter flera år leder till Alzheimers sjukdom. Det verkar alltså finnas ett klart samband mellan herpesvirus och kognitiv sjukdom.

Lyckligtvis finns idag två olika typer av vaccin mot bältros; levande vaccin som bygger på försvagat virus, och det nyare s.k. icke-levande vaccinet baserat på avdödade viruspartiklar kombinerat med hjälpämnen som stimulerar immunförsvaret. Det nyare, Shingrix, har nu visat sig vara intressant även när det gäller att kunna fördröja Alzheimers sjukdom.

I en studie från Oxforduniversitetet har forskare undersökt drygt 200 000 amerikaner varav ungefär hälften fått Shingrix. Det visade sig att risken att utveckla kognitiv sjukdom inom sex år från vaccinationstillfället var 17 procent lägre i shingrix-gruppen, effekten var ännu tydligare hos kvinnor (22 %). Hos de som ändå utvecklade Alzheimers sjukdom debuterade sjukdomen ca sex månader senare än hos de ovaccinerade.

Att administrera det rekombinanta bältrosvaccinet kan mycket väl vara ett enkelt och billigt sätt att minska risken för Alzheimers sjukdom.

Ännu är det mycket som är oklart när det gäller om, och i så fall hur, shingrix kan fördröja kognitiva sjukdomar, men Andrew Doig, som är professor i biokemi vid Universitetet i Manchester, menar att ”detta är ett betydande resultat, jämförbart i effektivitet med de senaste antikroppsläkemedlen mot Alzheimers sjukdom. Att administrera det rekombinanta bältrosvaccinet kan mycket väl vara ett enkelt och billigt sätt att minska risken för Alzheimers sjukdom.”

En studie vid Umeå universitet visar att en tidigare outforskad gen som kallas GM17, kan vara förklaringen till att herpes hos vissa personer leder till Alzheimers sjukdom. Studien har letts av docent Hugo Lövheim. Forskningen visar att personer vars båda anlag var GM17 hade ungefär fördubblad risk att utveckla Alzheimers sjukdom och dessutom hade de lägre halter av antikroppar mot herpesvirus.

Nu behövs ytterligare studier där jämförelser mellan Shingrix och placebo utvärderas. Man behöver utreda hur många år effekten av vaccinet kvarstår och vid vilken ålder det är optimalt att börja vaccinera. Eftersom utvecklingen av Alzheimers sjukdom börjar tiotals år före sjukdomsdebut, kan det vara effektivt att vaccinera redan vid 40-50 års ålder.

I England och Wales är Alzheimers sjukdom den största dödsorsaken och en av tre personer kommer att utveckla kognitiv sjukdom. Shingrix är nu tillgängligt för de som fyllt 65 år i Storbritannien och om de förhoppningar som väckts visar sig stämma, kommer med stor sannolikhet antalet personer som insjuknar i kognitiva sjukdomar att minska i Storbritannien de kommande åren.

Källor: Nature medicine, The Guardian, DN.se, vaccin.se, omni.se, Neurologi i Sverige, 2024.

(länk), (länk)(länk – DN (låst)) .

OBS! Detta är studier som inte testats på tillräckligt många individer för att kunna dra slutgiltiga slutsatser ifrån. Det betyder att man i Sverige anser att man inte, ännu, kan ta med dem i rekommendationer och liknande. Men de är likväl högintressanta.

Britt-Marie Jonsson

Britt-Marie har yrkesmässigt ett förflutet inom telekombranschen där hon jobbat med IT/teknikutveckling och utbildning. Hon är utbildad fysiker och har dessutom en utbildning i medicinsk vetenskap i bagaget. Britt-Marie är en hängiven fritidsmusiker och gillar bl.a. att spela till dans. Det medicinska intresset har bidragit till att Britt-Marie är mycket engagerad i frågor rörande Alzheimers sjukdom och brinner för att göra skillnad för drabbade och deras situation.