Följande blogginlägg är sammanfattningar av tidigare publicerade medicinska studier och artiklar i forsknings- och medicintidskrifter.

Vad kan vår tidsuppfattning säga oss om Alzheimers sjukdom?

Forskare vid Uppsala Universitet ser ett starkt samband mellan individernas tidsuppfattning och deras nivå av demenssjukdom. Det skulle innebära större möjligheter att sätta in insatser på ett tidigt stadium. Studien visar också tydligt vikten av digitala hjälpmedel för att få en bättre tidsuppfattning.

Forskning. Det finns olika typer av Alzheimer. I en normalt åldrande hjärna förekommer begränsad spridning av en giftig proteinvariant som kallas tau. Tau sprids i hjärnan på liknande sätt som infektionssjukdomar sprids till olika städer via skilda smittvägar.

När processen pågått länge nog, dör nervcellerna och individen tappar sina kognitiva förmågor.

Alzheimers sjukdom, som är den vanligaste kognitiva sjukdomen, kännetecknas av att det bildas plack av en typ av proteiner som kallas beta-amyloid i hjärnan, och detta proteinplack har visat sig underlätta spridningen av giftigt tau så att den blir onormalt stor och till slut går överstyr. När processen pågått länge nog, dör nervcellerna och individen tappar sina kognitiva förmågor.

En internationell studie har visat att tau sprids i hjärnan enligt fyra distinkta mönster som leder till olika symptom med olika prognoser för de drabbade. Det betyder att det inte finns EN typisk Alzheimer utan åtminstone fyra olika typer. Vilken typ av sjukdom som uppstår beror på i vilken region av hjärnan det giftiga tauproteinet ansamlas.

Typ 1 påverkar främst minnet. Det sker när tau sprider sig till tinningloben.

Typ 2 innebär att man främst får svårigheter med handlingsförmågan, dvs att tänka ut, planera och utföra handlingar. Här sprids det giftiga tau till övriga hjärnbarken utom tinningloben.

Typ 3 påverkar synen och man får svårigheter med att exempelvis orientera sig, urskilja former och konturer, avstånd, rörelse och föremåls plats i förhållande till varandra. Tau samlas här främst i den bakre delen av storhjärnan.

Typ 4 leder till att språkförmågan påverkas. Tau sprider sig i vänster hjärnhalva. 

Ca 18 % av de Alzheimersjuka drabbas av typ 2 med svårigheter att tänka och planera. Här spelar tidsuppfattningen roll, och att inte ha kontroll över sin tid skapar ofta oro och en känsla av maktlöshet.

En internationell studie har visat att tau sprids i hjärnan enligt fyra distinkta mönster som leder till olika symptom med olika prognoser för de drabbade.

Stöd oss på Alzheimer Life så vi kan göra mer för patienter och deras anhöriga

• Bankgiro: 5587-456

• SWISH: 1234866208

Vid Uppsala universitet bedrivs ett forskningsprojekt med syfte att undersöka hur så kallade tidshjälpmedel kan hjälpa demenssjuka. Som tidshjälpmedel nämns elektroniska kalendrar som visar tid, veckodag och datum.

I projektet undersöker man i vilken utsträckning dessa hjälper patienter att uppnå mål som de själva sätter upp. Målen handlar om hur väl de ska kunna utföra olika vardagliga aktiviteter. Forskarnas preliminära resultat visar att tidshjälpmedel gör patienterna mer självständiga.

Forskarnas preliminära resultat visar att tidshjälpmedel gör patienterna mer självständiga.

Tidsuppfattning som ett mått på demens?

Ett av de viktigaste resultaten från studien, som kan komma att spela stor roll i framtiden, är att det visade sig finnas ett starkt samband mellan individernas tidsuppfattning och deras nivå av demenssjukdom. Den metod att mäta tidsuppfattning som utarbetats i projektet kanske kommer att kunna användas som ett hjälpmedel för att fånga demenssjukdom tidigt. Det skulle innebära större möjligheter att sätta in insatser på ett tidigt stadium.

Projektet som heter ”Hantera tid vid demens” drivs av Gunnel Janeslätt, doktor i arbetsterapi vid Uppsala Universitet.

Källor:

Neurologi i Sverige: https://www.neurologiisverige.se/tidsuppfattning-kan-avsloja-demens/

(23-10-17)

 Lunds universitet: https://www.lu.se/artikel/ny-studie-alzheimers-sjukdom-fyra-distinkta-subtyper

(21-04-29)

Grafenoxid – hur kan det hjälpa oss?

Grafenoxid, jäst och uppkomsten av plack har något på gång tillsammans. Här en sammanfattning av en studie från Chalmers tekniska högskola som handlar om detta. Vad kan nanoflagor av grafen innebära för utvecklingen av Alzheimers sjukdom?

Grafen är ett material som upptäcktes så sent som 2004 och som ledde till att vetenskapsmännen som isolerade materialet fick Nobelpriset sex år senare. Grafen består i grund och botten av ett kol-lager som endast är en atom tjockt. Grafenoxid är besläktat med grafen och består av ett enda lager kol- och syreatomer. Grafenoxid är vattenlösligt och är intressant bl.a. när det gäller läkemedelsleverans i kroppen. Grafenoxid är ett nanomaterial vilket betyder att det är supertunt, mellan 1 och 100 nanometer. En nanometer är en miljondels millimeter!

Grafenoxid används bland annat i elektronik men materialet kan även påverka immunförsvaret, indirekt eller via bakterier i tarmen. Det visar en studie på zebrafiskar som gjorts på Karolinska Institutet. (Tarmflorans betydelse för utvecklingen av alzheimer har omnämnts tidigare läs mer här) Men hur hänger Grafenoxid ihop med det vi är intresserade av, nämligen alzheimer?

Enligt den allmänt rådande teorin, är orsaken till sjukdomen det protein-plack som bildas i hjärnan. Placken består av felveckade kedjor av proteiner som bildar ansamlingar i hjärnan.  Forskare på Chalmers har nu visat att behandling med grafenoxid leder till minskade nivåer av plack i en modell av mänskliga hjärnceller. Forskargruppen har utvecklat en modell bestående av helt vanlig bageri-jäst, och cellerna i modellen liknar nervceller som drabbas av plack.

Forskare på Chalmers har nu visat att behandling med grafenoxid leder till minskade nivåer av plack i en modell av mänskliga hjärnceller.

Nanoflagor av grafenoxid samverkar gärna med proteiner eftersom de är vattenlösliga. När flagorna kommer in i cellerna påverkas veckningen av proteinkedjor och på så sätt kan grafenoxid-flagor störa eller hindra abnorm ansamling av proteiner. Flagorna påverkar även cellens förmåga att hantera felveckade proteiner och därigenom gynnas även nedbrytning av plack som redan bildats.

Grafenoxid påverkar alltså hjärncellernas ämnesomsättning positivt på ett sätt som ökar deras motståndskraft mot uppkomst av plack och kemisk obalans.

Forskarna kommer nu att testa om grafenoxid också har gynnsamma effekter i ytterligare modeller för neurodegenerativa sjukdomar.

Faktaruta:

Alzheimers sjukdom är en dödlig hjärnsjukdom som orsakar stort lidande både hos de drabbade och deras anhöriga. Enligt den allmänt rådande teorin, är orsaken till sjukdomen det protein-plack som bildas i hjärnan. Placken består av felveckade kedjor av proteiner som bildar ansamlingar i hjärnan. Placken utlöser skadliga processer som gör att celler åldras snabbare, uppvisar stress, störd funktion i cellens näringsförsörjning och ökad produktion av skadliga syreradikaler. I slutänden leder detta till celldöd.

Källor: 

https://www.forskning.se/2023/10/05/grafenoxid-ger-hopp-om-att-bekampa-alzheimers-sjukdom/ (23-10-05)

https://www.chalmers.se/aktuellt/nyheter/life-grafenoxid-ger-hopp-om-att-bekampa-alzheimers-sjukdom/ (23-10-04) av Susanne Nilsson Lindh och Johanna Wilde

Läs hela studien: Graphene Oxide Attenuates Toxicity of Amyloid-β Aggregates in Yeast by Promoting Disassembly and Boosting Cellular Stress Response i Advanced Functional Materials 

Studien har utförts i Ivan Mijakovic lab på avdelningen för systembiologi vid Chalmers tekniska högskola, och på Danmarks Tekniska Universitet (DTU). Studiens författare är Xin Chen, Santosh Pandit, Lei Shi, Zhejian Cao, Dina Petranovic och Ivan Mijakovic på Chalmers, samt Vaishnavi Ravikumar, Julie Bonne Køhler, Ema Svetlicic och Abhroop Garg på DTU.

Studien är finansierad Vinnovas centrum CellNova, Novo Nordisk Foundation, Marie Skłodowska-Curie grant och Vetenskapsrådet.

Nya data från Bioarctic om lecanemab

Forskningsbolaget presenterar i dagarna under Alzheimerkongressen CTAD i Boston ett annat sätt att injicera bromsläkemedlet för tidig Alzheimer. Den så kallade subkutana formuleringen som, enligt Fas 3 studien, är än kraftfullare i att ta bort plack än den intravenösa. För mer info läs här.