Forskning: Kan bantningsmedicinen hjälpa även mot Alzheimers sjukdom?

Inte bara de med diabetes eller övervikt kan gynnas av Danmarks nya succémedicin Ozempic. Kanske kan även de med alzheimer bli hjälpta. I San Antonio, USA, pågår ett forskningsprojekt där man studerar effekten av diabetesmedicinen Ozempic på just Alzheimers sjukdom. Efterlängtat resultat därifrån väntas under nästa år.

Forskning. Vad finns det för samband mellan Alzheimer och diabetes? Människokroppen är ju mycket komplex och vi vet faktiskt bara en bråkdel av hur allt hänger ihop. Då och då görs nya upptäckter, och i det här fallet handlar det om en s.k. receptoragonist. Det är ett läkemedel som förstärker effekten av vissa aktiviteter som sker i våra celler. I kroppen produceras bland mycket annat, ett hormon som är centralt i diabetessammanhang, det kallas GLP-1, Glukagonliknande peptid-1. Det är ett naturligt hormon som utsöndras i tarmen och som hjälper till att upprätthålla normala blodsockernivåer genom att trigga utsöndringen av insulin. GLP-1-receptorer (mottagare) finns i bukspottskörteln men också i hjärnan, hjärtat, blodkärlen, immunsystemet och njurarna.

Diabetes, inflammation och Alzheimer. Hos personer med typ-2 diabetes är effekten av GLP-1 reducerad vilket leder till att blodsockernivåerna blir förhöjda. Diabetesmediciner som exempelvis Ozempic, innehåller ett verksamt ämne som heter semaglutid, vilket är en s.k. GLP-1-receptoragonist. Det betyder alltså att det hjälper kroppen att sänka ditt blodsocker genom att förstärka effekten av det kroppsegna hormonet GLP-1.

Semaglutid har också en positiv effekt på inflammation, kolesterolnivåer och blodtryck. Alla dessa är något vi bör hålla koll på när det gäller att förebygga utveckling av Alzheimer.

Utöver den fördelaktiga påverkan på blodsockernivån har man sett i kliniska studier att semaglutid också har en positiv effekt på inflammation, kolesterolnivåer och blodtryck. Alla dessa är något vi bör hålla koll på när det gäller att förebygga utveckling av Alzheimer (se t.ex. boken Hjärnhälsa av Miia Kivipelto).

Vid Alzheimers sjukdom pågår en inflammatorisk process i hjärnan. Långvarig inflammation frisätter giftiga substanser som orsakar skador och nervcellsdöd. En Alzheimerdrabbad hjärna har dessutom sämre förmåga att reparera sig och ta hand om de skadliga effekterna av inflammationer, vilket leder till ytterligare kognitiv svikt och dåligt minne.

Långvarig inflammation frisätter giftiga substanser som orsakar skador och nervcellsdöd.

I USA har ett läkemedel innehållande semaglutid (Wegovy) getts utökat godkännande för att man kunnat konstatera att det minskar risken för stroke och hjärtinfarkt. På Karolinska Institutet har en studie gjorts där man sett att äldre personer med typ-2 diabetes som behandlas med GLP-1-agonister har en minskad risk att utveckla Alzheimers.

”Men det behövs riktiga randomiserade prövningar för att säkert kunna fastställa att GLP-1-agonister verkligen minskar risken för demens”, säger Bowen Tang, doktorand i Sara Häggs forskargrupp vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Kanske kan vi hoppas att semaglutid snart även godkänns som läkemedel för att minska risken att utveckla Alzheimers sjukdom?

Källor: Läkemedelsvärlden, Karolinska Institutet, UT Health San Antonio USA

Övrigt:

Många miljoner!

Men hamnar de rätt? Regeringen med äldreminister Anna Tenje (m) i täten presenterar nu en rad förslag som rör de som är drabbade av en kognitiv sjukdom som alzheimer. Dock längre gången sådan. Dessa förslag gäller för nästa års budget 2025 och kostnaderna här nedan är ungefärliga.

Politik. Fast omsorgskontakt på särskilda boenden, nu finns detta bara i hemtjänsten (beräknas kosta 750 miljoner kronor de närmaste åren). Mer kunskapsstyrning i vården och omsorgen om kognitiva sjukdomar (300 miljoner kronor de närmaste åren), och en omfattande tandvårdsreform för de över 67 år (3,4 miljarder kronor de närmaste åren).

(Håll utkik efter vår kommande podd med äldreministern om några dessa förslag.)

Anhörigutredning klar – vad föreslås för att avlasta den som står bredvid?

Ja, det behövs mer stöd för den som står närmast när någon blir allvarligt och långvarigt sjuk. Det har nog du som läser denna blogg redan koll på MEN nu kanske även politikerna har förstått det enorma arbete som anhöriga gör men egentligen inte orkar.

Politik. Mer krafttag behövs naturligtvis för att de runt omkring ska få ett stöd anpassat efter dennes behov och för att deras vardag ska göras så enkel som möjligt men kanske är detta ändå en väg framåt. Den bästa hjälpen är alltid att de samhälleliga insatserna fungerar för den som är sjuk. Då mår patienten bäst och då även anhöriga, något som utredare Gunilla Malmborg poängterade.

Positivt är att en del av utredningen vänder sig till barn som är anhöriga, en grupp som tidigare fallit mellan stolarna. Otaliga är de, idag, unga vuxna som har berättat hur det har varit att ta hand om en alzheimersjuk mamma eller pappa i unga år utan omvärldens förståelse eller rätt hjälp. År som skulle ha ägnats åt annat.

Otaliga är de, idag, unga vuxna som har berättat hur det har varit att ta hand om en alzheimersjuk mamma eller pappa i unga år utan omvärldens förståelse eller rätt hjälp.

Överens om stöd. När Tidöpartierna samlades efter valet för två år sedan var just situationen för anhöriga något de alla var överens om var undermåligt. Nu är utredningen klar (detta diskuterar vi även med berörd äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (m) i kommande podd).

En sammanfattning. Betänkandet föreslår alltså att stödet för anhöriga ska stärkas på olika fronter. Dels i socialtjänstlagen och dels i kontakten med socialen. En anhörigkontakt på socialtjänsten föreslås tex. En nationell stödlinje för kognitiv sjukdom föreslås ej.

För de unga anhöriga handlar det om att förstärka deras rätt till stöd i lagen men också samordna med skola, vården och socialtjänsten. Förslaget att inkludera barnen i den nationella anhörig strategin gör att gruppen förhoppningsvis inte glöms bort, vilket många vittnar om är fallet idag. Att se denna svaga grupp är oerhört viktigt.

Förslagen förväntas kosta cirka 450 miljoner.

Läs hela betänkandet här: (Länk)

Vad tycker ni behövs för att göra det enklare att vara anhörig idag?