I väntan på bromsmedicin! 

En podd om vad som idag och imorgon görs för att bromsa Alzheimers sjukdom och andra kognitiva sjukdomar. Dessutom hur vår hjärna fungerar och är beroende av. Medverkande är Hedvig Söderlund (författare, hjärnforskare), Peter Lundberg (patient), Mai- Lis Hellenius (livsstilsprofessor), Linus Jönsson (professor i hälsoekonomi) . 

Patient/anhörig. När Hedvig Söderlunds pappa glömde var bilbesiktningen låg visste hon att något inte stämde. Som adjungerad professor i psykologi och hjärnforskare såg hon tecknen. Och det skrämde henne. 

Det blev aldrig en ordentlig diagnos vilken kognitiv sjukdom hennes pappa led och senare dog av men det blev en bok om resan hon upplevde som anhörig och forskare. 

“Det var märkligt ibland med de bägge rollerna för mig. Oftast var det sorgligt såklart för jag visste ju så mycket men samtidigt var det ibland fascinerande med hans sjukdom så nära. Men vissa saker klarade jag aldrig av, till exempel att se pappas hjärnröntgenbild. Det hade blivit för mycket för mig. Jag har sett så många sådana och vet vart det barkar.”

I sin situation som anhörig och forskare såg hon att det fanns ett behov av en bok om kognitiva sjukdomar, skriven på ett lättfattligt sätt och även med anhörigperspektivet. 

Det blev “När hjärnan sviker – om livet med demens”, utgiven 2023 på Bonnier fakta. (Se längre intervju med Hedvig här)

“Jag hade själv velat ha den här boken när det var som värst”. 

“Va, har jag alzheimer?”

Allt började med en längtan – slutade med alzheimer. 

“Va, har jag alzheimer?”

Orden kommer från Peter Lundberg, företagare, musiker på fritiden och patient med tidig alzheimer. I januaria fick han diagnosen vi alla fruktar och nu har hans liv tagit en ny riktning. Att hitta bot och bättring från sin alzheimer. (Längre intervju med Peter finns här.)

Vägen till att Peter fick sin diagnos är ovanlig men kommer nog bli vanligare i framtiden i och med att allt fler tar så kallade DNA-test. Allt började med en längtan. 

Peter Lundberg kände i hela sitt liv en längtan efter att få veta vem hans pappa var. Hans mamma var bara 17 år när han föddes och inte ens på dödsbädden fick han några besked.

Så när Peter var 55 år blev längtan och nyfikenheten för stor. Han började söka sin okända pappa via DNA och släktforskning. Helt otroligt fick han träff och hittade en halvbror.

Men Peter blev även erbjuden att söka i sitt genetiska arv via olika DNA-tester. Efter en kort tid fick han ett svar som fick hela hans tillvaro att rasa. Det var då jakten efter medicin började. 

Peter såg vilken egen kamp man idag måste föra som patient för att göra något åt sin situation, till exempel att vara med i forskningsstudier. Där är han nu. 

Ät din broccoli! 

Mediciner kommer förmodligen inte vara enda vägen till bättring. Istället ser läkare och forskare att man kommer ha en mix av livsstilssförändringar och mediciner. För att tala om hälsa är livsstilsprofessor Mai-Lis Hellenius, (KI) och för att tala om medicinerna och när och hur de når oss är Linus Jönsson, professor i hälsoekonomi på samma lärosäte. 

Mai-Lis har under hela sitt yrkesliv belyst vikten av fysisk motion och kost som viktiga komponenter för att vi ska må bättre. Tillsammans med Miia Kivipelto skrev för några år sedan hon den hyllade bokeh “Hjärnhälsa på dina fem fingrar”. Den handlar om Femfingermetoden då man såg att det som är bra för ditt hjärta är även bra för din hjärna. 

Det som är bra för ditt hjärta är även bra för din hjärna!

Ge din hjärna fler verktyg – aldrig för sent

Vad få vet är att även med en diagnos så kan man förbättra sin hjärna, sina kognitiva förmågor och sitt minne. Du är vad du äter och vad du rör dig, helt enkelt. Mai-Lis Hellenius skulle därför vilja se mer av detta på recept och att man ger vidare den här informationen i och med att man fått sin diagnos. 

Men samtidigt att man så tidigt som möjligt börjar med vardagsmotion och bra kost, bra sömn och att hålla koll på sina värden. Genom det och även social hjärngympa ger man hjärnan det skydd man kan mot framtida hjärnsjukdomar. 

Det kan göra att sjukdomens symptom visar sig senare eller så kanske man kan hantera dem bättre. Det ger hjärnan helt enkelt fler verktyg även om vem som helst kan drabbas. 

Intresset och behovet av medicin är mycket stort idag

Var är bromsmedicinerna?!

Men trots denna vetskap är intresset och behovet av mediciner mycket stort idag. Om det och våra möjligheter att få de nya bromsmedicinerna för tidig alzheimer till Sverige talade professor i hälsoekonomi Linus Jönsson om. Men mitt i allt hopp vill han flagga för att vägen dit fortfarande är rätt oklar (krävs olika godkännande och sedan förhandlingar och sedan en praktiskt hantering av patienter och medicin – idag finns inte detta på plats) och att alla inte kommer kunna hjälpas av dessa mediciner.  

Dessutom berör han de stora viktiga frågorna som att vi inte vet hur länge dessa mediciner hjälper och även inte vad de gör med resten av sjukdomsförloppet. Frågor som tidigare har debatterats i pressen (Hanne Kjöller i DN, här och hos oss Ulrika Harmsens svar, här).