fbpx

Omtumlad med en dyster diagnos, sökte jag någon som kunde guida mig in i det jag numera kallar för Alzheimerland.
Jag hittade Micke och Karin.
Mikael Hessle är fd Viggenpiloten som fick Alzheimer bara 50 år gammal. Det räckte för att jag skulle bli lika delar nyfiken och bedrövad.
Första gången jag stötte på dem var när jag googlade på diagnosen MCI och sprang på ett klipp på youtube när de bägge var med i TV4. Ett oerhört fint och ömsint par som bestämde sig för att gå ut och berätta om den sjukdom som vänt upp och ner på deras liv. Jag ser i klippet att Mikael trevar efter orden, och Karin är snar att fylla i.
Ett år senare vill jag ha med dem i min podcast. Vi träffas först för en lunch i Täby Centrum. Jag tycker spontant om dem. De berättar om sina liv, förut och idag. Jag märker att Karin stöttar, som för att skyla över lite att Mikael är eftertänksam
Vi bestämmer oss för att göra en podcast ihop. Det blir en historia om en lycklig familj där Micke lever sin dröm. Först pilot i flygvapnet i tio år. Sedan flygkapten på sk business jet och inom SAS.
För tre år sedan bestämde sig SAS att byta ut sina Boeingplan till mer moderna Airbus. Micke skickades ner till fabriken i Toulouse för att lära sig de nya flygplanen. Det som normalt skulle varit en ren rutin, blev början till en mardröm. Micke hade svårt att ta in den nya informationen. En kollega antydde lite oförsiktigt att han kanske hade en ”släng av Alzheimer”.
Efter sjukskrivning i tro att han var utbränd, blev han beordrad av flygläkaren på SAS att göra en stor minnesutredning.
Domen kom i ett mottagningsrum på Karolinska Sjukhuset på Huddinge. Alzheimer. En pilot med svåra minnesproblem har ingen framtid i ett flygbolag, och Mikael Hessle fick gå i pension, bara 51 år gammal.
Nu sitter vi två år senare i poddstadion. Jag säger till Karin, att den här gången vill jag vänta in Mickes svar. Det får ta tid, men jag vill höra honom. Det är okej för bägge.
Det börjar lite trevande, men så frågar jag hur det var att flyga Viggen. Mickes ansikte spricker upp i ett stort leende.
”Barnsligt roligt, 25-åringar som åker omkring i 1000 kilometer i timmen på 50 meters höjd och jagar varandra.”
Så börjar deras berättelse om chocken när han 25 år senare får sin diagnos. Om Karin som bryter ihop och tänker på hur det ska bli när Micke går in i sin sjukdom. Fast flera gånger i samtalet rättar Micke sin fru, ”om jag blir sjuk, inte när”. Och Karin förstår att Micke måste leva på hoppet, och blir mer försiktig med orden.
Micke själv får något tjockt i halsen när han berättar om hur det var att berätta för barnen om sin sjukdom. De hade fått rådet från läkaren att använda ordet minnessjukdom, men äldsta sonen genomskådade dem direkt. ”Jaha, är det Alzheimer ?”.
Micke och Karin försöker leva i nuet. De skrattar och unnar sig saker. De har sålt sitt hus och har flyttat till en mer bekväm lägenhet. Sjukdomen gör sig påmind genom att han har svårt att hitta i nya bostaden. Och innerst inne förstår de bägge vad som väntar.

Varje år får 20 000 personer i Sverige diagnosen Alzheimer.
Alla har inte flugit Viggen i jetfart. Men samtliga har en historia, och en krossad ålderdom.
Lyssna på podden med Mikael och Karin Hessle här nedan, eller där poddar vanligtvis finns.

 Ps Alzheimer är en sjukdom som ingen överlever. Den har, genom att vi blir allt äldre, fått en närmast epidemisk spridning mätt i antal sjukfall. Och trots att Alzheimer i slutändan har ett sådant skrämmande förlopp med förlust av alla kognitiva förmågor, så får forskningen inom detta område bara 10 procent av de belopp som går till cancerforskningen.

Jag har startat en egen insamling till patientnära forskning, som administreras av Alzheimerfonden.  
Du hittar den här https://se.betternow.org/fundraisers/hjalp-jag-har-alzheimer4
Den enda bot vi har idag är hoppet att forskningen ska knäcka gåtan Alzheimer. Låt oss alla göra vår lilla insats.

5 3 röster
Betygsätt inlägg

Kommentera inlägget här

Vill du enkelt kunna följa detta kommentarsfält genom att få e-postmeddelande? Klicka på Prenumerera nedan och välj mellan "När någon svarar på min kommentar" eller "På alla kommentarer"

Prenumerera
Jag vill få e-post:
3 Kommentarer
Äldsta
Senaste
Inline Feedbacks
Visa alla kommentarer

[…] historier från verkligheten som vi berörs.Det är i alla fall så jag fungerar. Det kan handla om Karin som berättade om livet med sin drabbade man, fd Viggenpiloten Micke, och om alla drömmar om […]

Kan G-krafter påverka utvecklandet av Alzheimers? Jag har läst Karins berättelse och vid sidan av att bli berörd vill jag ställa frågan. Hur många stridspiloter i överljudsplan har försvaret utbildat under åren? Den numerären kan inte vara särskilt stor. Min kusin drabbades av Alzheimers efter en lång tjänstgöring inom flygvapnet och som Viggenpilot, även han. Finns det ett samband, finns internationell information i frågan?

Christer Leanderson. Jag tror inte att det finns några vetenskapliga studier som visar evidens för sambandet piloter-Alzheimer. Jag tillhör en flygarfamilj med farfar som pionjärflygare i början av förra seklet och både pappa och bonuspappa som stridspiloter, dels under kriget men framöver också med överljudsplan. Det förekommer många myter kring piloter (också kring kommersiella flygplansbesättningar med höga höjder och ”konstgjord” luft som arbetsmiljö). En av de vanligaste är också att piloter i högre grad får flickor och förklaringen skulle vara att pojkspermier inte klarar den avancerade miljön lika bra som flick-diton. Inom flygvapnet är vänkretsen stor och man håller därför kontakt genom åren. Just när det gäller min föräldrageneration stämmer den här teorin väl. Jag är äldst av en syskonskara på fyra systrar!! Och detta i en tid då fäder förstås önskade sig söner att föra namn och traditioner vidare. Min bonuspilotpappa drabbades av Alzheimer men först efter 65-75 årsålder och inte annorlunda statistiskt än i andra familjer. Men tanken är intressant!

3
0
Kommentera inlägget!x
()
x