Så kan du minska risken för demens – träna din hjärna varje dag!

Med rätt livsstil kan vi stärka minnet och minska risken för Alzheimers sjukdoms tuffa symptom. Dessutom håller det oss pigga längre. En långtidsuppföljning av den svenska FINGER-studien visar att de positiva effekterna av en förändrad livsstil sträcker sig också utanför hjärnan. Professor Miia Kivipelto berättar här om de senaste rönen.

Livsstilen gör skillnad. FINGER-studien, som publicerades 2015 i The Lancet, var den första i världen som visade att en kombination av flera livsstilsförändringar kan bromsa försämrad hjärnhälsa. Genom att äta hälsosamt, röra på sig regelbundet, träna hjärnan, hålla sig socialt aktiv och regelbundet kontrollera sin hjärt- och kärlhälsa såg man en tydlig effekt för äldre personer i förbättrat minne och minskad risk för kognitiv svikt.

Nu visar nya data att effekterna sträcker sig långt utanför hjärnhälsan.

Förmågan att genomföra komplexa minnesuppgifter var 40% högre i interventionsgruppen än hos kontrollgruppen och när det gäller planeringsförmåga och problemlösning var motsvarande siffra hela 83%!

Nu visar nya data att effekterna sträcker sig långt utanför hjärnhälsan. FINGER-modellen minskar också risken för stroke, gör kroppen mer motståndskraftig och leder i förlängningen till lägre sjukvårdskostnader.

Effekter som håller i sig
På den stora Alzheimerkonferensen AAIC i augusti presenterades resultaten från en 11-årsuppföljning. Forskarna kunde då visa att de som deltagit i det tvååriga programmet upplevde positiva effekter som höll i sig många år efteråt. Tydligast var det hos de deltagare som följde råden mest konsekvent.

”Det visar hur viktigt det är att ge människor stöd så att de kan fortsätta med goda vanor i vardagen”, säger Miia Kivipelto, specialistläkare och forskare på Karolinska Institutet, som ligger bakom FINGER-studien.

En annan viktig upptäckt gäller personer som bär på genvarianten ApoE4 och som har en förhöjd risk att drabbas av Alzheimers sjukdom. De visade sig ha extra stor nytta av programmet – något som öppnar för nya möjligheter att förebygga sjukdomen även hos riskgrupper.

En global framgång
FINGER-modellen har blivit en internationell framgång. 2017 startades nätverket World-Wide FINGERS som i dag omfattar forskare från 71 länder. Tillsammans driver de över 20 avslutade studier och ytterligare ett 20-tal pågående. Modellen anpassas till olika kulturer och befolkningar och man använder sig av både digital teknologi och kombinerar livsstil med läkemedel.

I USA leder Miia Kivipelto, tillsammans med amerikanska kollegor, en stor studie med drygt 2 000 personer från olika delar av landet. Resultaten är slående: den strukturerade livsstilsinterventionen ger betydligt bättre effekt än om deltagarna själva försöker följa råden på egen hand.
”När resultaten presenterades fick forskarna stående ovationer – något som sällan händer på vetenskapliga konferenser”, berättar en entusiastisk Miia Kivipelto.

Långsam start i Sverige
Trots framgångarna internationellt tillämpas FINGER-modellen fortfarande bara i ett fåtal svenska kommuner. Lidingö var först ut 2021 och fler har anslutit sig sedan dess. I dag finns ett svenskt FINGER-nätverk med omkring 120 kommuner som är intresserade av eller redan arbetar med modellen.

För att underlätta spridningen har forskarna tagit fram utbildningsmaterial och en kostnadsfri webbutbildning, FINGER abc, i samarbete med Svenskt Demenscentrum. Den nya nationella demensstrategin, som betonar vikten av förebyggande insatser, tros öka intresset ytterligare.

”Vi ser en tydlig vilja från kommunerna, men för att lyckas fullt ut behövs mer samordning och resurser”, säger Miia Kivipelto.

Framtiden: en kombination av livsstil och läkemedel
Alzheimer är en komplex sjukdom där flera olika mekanismer spelar in. Nya läkemedel som bromsar sjukdomens förlopp finns redan, men de stoppar den inte helt. Forskningen pekar mot att framtiden ligger i kombinationer av förebyggande livsstilsprogram och läkemedel.

Trots framgångarna internationellt tillämpas FINGER-modellen fortfarande bara i ett fåtal svenska kommuner!

Redan nu pågår studier där FINGER-modellen kombineras med diabetes- och fetmamediciner samt nya Alzheimerläkemedel. Tanken är att kunna skräddarsy behandlingar för varje individ, ungefär som cancervården gör idag.

”Vårt mål är att rätt person ska få rätt behandling i rätt tid. För att nå dit måste vi kombinera flera olika verktyg”, säger Miia Kivipelto.

Från skepsis till hopp
När FINGER-studien först presenterades möttes den av skepsis. Många forskare trodde inte att enbart livsstilsförändringar kunde ha så stor effekt på en sjukdom som Alzheimer. I dag är situationen en annan.

”Tidigare sa vi ”Hope is on the horizon”. Nu kan vi säga ”Hope is here”, sammanfattar Miia Kivipelto.

Henrik Frenkel

Henrik är ursprungligen affärsjournalist med över 40 år i mediaföretag. Han har varit chef för Aktuellt på Sveriges Television, chefredaktör på Veckans affärer och medgrundare till tidningen Chef. Henrik har också suttit i många styrelser och även engagerat sig som affärsängel i många start ups.
Henrik fick våren 2019 diagnosen kognitiv svikt och trolig Alzheimer. Det ledde till att han startade den uppmärksammade bloggen och podcasten Hjälp, har jag Alzheimer?!