Vad har bakterier med Alzheimers sjukdom att göra?

För några år sedan gjorde tyskan Giuilia Enders succé med sin bok ”Charmen med tarmen – allt om ett av kroppens mest underskattade organ”. Plötsligt fick vi upp intressen för tarmens betydelse för vår hälsa. Men nu reser man även frågan om tarmens påverkan på Alzheimers sjukdom. Kan dess bakterier orsaka sjukdomen? Britt-Marie Jonsson har fördjupat sig i ämnet med bakterier och Alzheimers sjukdom.

Forskning. Att det finns både goda och mindre goda bakterier i tarmen känner de flesta av oss till. Dessa bakterier är viktiga för vårt välmående och alla som någon gång ätit en antibiotikakur, vet att den kan sätta tarmfloran i obalans. Men tarmfloran har inte enbart betydelse för tarmens direkta funktion utan också för näringsupptag, metabola sjukdomar och immunförsvar. På senare tid har man hittat bevis för att tarmfloran hos personer med Alzheimers sjukdom (AD), MS (Multipel Skleros) och Parkinsons sjukdom, dvs. neurodegenerativa och neuroinflammatoriska sjukdomar, uppvisar skillnader jämfört med den hos friska personer.

En generell trend när det handlar om Alzheimer, är att halten av bakterier av typen Proteobacteria är förhöjd i tarmen. Proteobacteria är en bakteriestam som innehåller patogener, dvs onyttiga ämnen som kan orsaka sjukdom. Man har också konstaterat att halten av en bakterie som kopplas till hjärt-kärlsjukdom (Erysipelotrichacceae) ökar i tarmfloran hos Alzheimerpatienter och hjärt-kärlsjukdom ökar risken för just demenssjukdomar.

Med hjälp av djurförsök har man studerat sambandet mellan tarmflorans sammansättning och Alzheimers sjukdom. I ett experiment transplanterades avföring från möss med AD till, dels helt bakteriefria möss som fötts upp i steril miljö, dels till möss med normal tarmflora, och det visade sig då att mössen i båda fallen utvecklade AD snabbare än när de transplanterades med avföring från friska möss.

Bakterier i munnen

Även bakteriefloran i våra munnar verkar kunna påverka utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Parodontit, tandlossning, är en inflammatorisk sjukdom i tandfästet, och man har länge känt till att parodontit ger en ökad risk för AD. Alzheimers sjukdom karaktäriseras av kronisk inflammation till följd av en kraftig inlagring av proteiner som bildar plack av beta-amyloid i hjärnan.

På senare tid har man hittat bevis för att tarmfloran hos personer med Alzheimers sjukdom (AD), uppvisar skillnader jämfört med den hos friska personer.

En bakterie som heter Porphyromonas gingivalis och som bidrar till parodontit, har om den kommer in i hjärnan, förmågan att utsöndra ett toxiskt ämne som kan leda till en ökad produktion av beta-amyloid. Man har funnit att Alzheimerpatienter har 5 gånger högre mängd av Porphyromonas gingivalis i munfloran än friska personer.

Bakteriernas väg till hjärnan

Blod-hjärnbarriären är ett begrepp som beskriver att blodkärlen i hjärnan normalt är nästan helt täta. I andra organ i kroppen släpper blodkärlsväggen igenom vissa substanser i blodet. Blod-hjärnbarriären skyddar hjärnan från angrepp från skadliga ämnen men det är klarlagt att blod-hjärnbarriären läcker vid Alzheimers sjukdom. Bakterier kan då ta sig in i hjärnan via immunceller i munnen, blodet och tarmen. Immunförsvaret försämras med stigande ålder vilket underlättar för bakterierna att ta sig igenom det skydd som blod-hjärnbarriären ger.

Bakterier kan även ta sig från tarmen och/eller munhålan in i hjärnan genom exempelvis vagusnerven, vår längsta kranialnerv som utgår från hjärnstammen.

Kan vi förebygga bakterieangrepp i hjärnan?

Det är känt att antibiotika har en antiinflammatorisk effekt, så borde inte en antibiotikakur hjälpa? Eftersom utvecklingen av AD är en långsam process (många år) finns det uppenbara risker med en sådan behandling under lång tid. Dels påverkas tarmens bakterieflora negativt, dels kan antibiotikaresistent bakterietillväxt gynnas, därför är antibiotika dessvärre ett alltför grovt verktyg i detta sammanhang.

Däremot vet vi att det finns nyttiga tarmbakterier som Lactobacillus och Bifidobacterier, s.k. probiotika. Dessa har anti-inflammatoriska egenskaper och kan stärka tarmslemhinnans barriärfunktion. Bäst effekt uppnås om tillskott av probiotika tas tidigt i livet.

Prebiotika, dvs näring till de nyttiga bakterierna och som gynnar deras jobb i tarmen och indirekt i hjärnan, är helt enkelt frukt, grönsaker, bär och rotfrukter.

Källa: https://www.neurologiisverige.se/wp-content/uploads/2023/04/Neurologi-i-Sverige-nr-2-Alzheimers.pdf (230914)