Forskning pågår ständigt runt om i världen för att ta reda på vad som orsakar en av våra största folksjukdomar, Alzheimer. Ett av spåren, och det är hett, är huruvida den kan orsakas av en infektion. Vad kan något så futtigt som ett litet munsår säga oss?
Detta blogginlägg baseras på “Could Alzheimer’s be caused by an infection?” i The Guardian, 19 februari 2023.
Forskning. Jakten på den – eller de – faktorer som orsakar Alzheimers sjukdom har pågått under flera decennier utan att man egentligen med säkerhet har kunnat fastställa vad som gör att sjukdomsprocessen startar.
De senaste årens forskning har fokuserat på att de plack eller klumpar som bildas i hjärnan under lång tid innan de första symptomen blir tydliga är de som bryter ner livsviktiga nervceller, proteinerna tau och beta-amyloid. De två nu ledande alzheimerläkemedlen, Aduhelm och Lecanemab som är godkända i USA och inväntar fullt europeiskt godkännande är också inriktade på att reducera och bromsa denna förödande plackuppbyggnad.
Trots initiala svårigheter som tillgänglighet och höga kostnader ses läkemedlen av forskare och andra experter ändå som ett banbrytande positivt och efterlängtat genombrott och ett bevis för att den sk ”amyloidhypotesen” är en hållbar och rätt väg att gå. Samtidigt är man väl medveten om att sjukdomen är ytterst komplex och kan ha sin grund i flera orsaker.
Enligt en nyligen publicerad artikel i brittiska The Guardian (länk), finns det forskare som slagit in på och nu återupptagit teorin om att en infektion – av virus och/eller bakterier – också skulle kunna ligga bakom själva orsaken till och utvecklingen av sjukdomen. Tanken är inte ny – den har diskuterats och forskats kring i över 35 år men inte haft en direkt framträdande roll under lång tid.
Ju äldre man blir, desto lättare blir det för viruset att nå fram till och påverka hjärnan.
När den amerikanske neurologen Davangere Devanand vid Columbia University (länk) började undersöka vad man tidigare kommit fram till såg han däremot att det fanns ett tydligt samband mellan ett specifikt virus och Alzheimer, det mycket vanliga herpesviruset herpes simplex 1 (HSV1) som är det som orsakar vanligt munsår och som man brukar kunna finna hos ungefär 70% av befolkningen.
Enligt artikeln i The Guardian visar studier som gjorts i både England, Frankrike och Skandinavien (i Sverige främst på Universitetssjukhuset i Umeå, lett av docent Hugo Lövheim (länk) att personer som infekterats med herpesvirus senare i livet löpte en större risk att utveckla Alzheimers sjukdom. En annan studie från Taiwan år 2018 visade ett ganska dramatiskt resultat – patienter med herpesvirusinfektion som behandlades med antivirala läkemedel (det mest kända är Acyklovir), löpte nio gånger lägre risk att senare utveckla demenssjukdomen.
Teorin bakom dessa tankegångar är att det vanliga herpesviruset ligger vilande i kroppen men kan återaktiveras vid olika tillfällen i livet, ofta i ett senare skede. Ju äldre man blir desto sämre blir immunförsvaret och desto lättare blir det för viruset att då nå fram till och påverka hjärnan.
Vi kommer inte att bota sjukdomen genom de här studieresultaten.
En vidareutveckling av virusteorin är att när det väl angriper hjärncellerna aktiveras tau- och amyloidproteinerna som ett slags försvar och att herpes simplex 1 därför i själva verket skulle vara det som triggar igång sjukdomsprocessen och att plackbildningen är ett resultat av den.
Den svenske forskaren Hugo Lövheim pekar också på att andra tillkommande faktorer som brist på motion, social isolering och stress påverkar immunförsvaret och gör det svårt att hålla virusinfektionen i schack och det därför blir svårt att kontrollera plackuppbyggnaden i hjärnan under senare delen av livet.
Skulle det visa sig att herpesvirus har del i Alzheimers sjukdom vill man alltså se om behandling med antivirala läkemedel kan hejda utvecklingen i ett tidigt skede på ett billigt och enkelt sätt jämfört med amyloidreducerande läkemedel. Eller i kombination med dem och andra framtida typer av behandlingar vilket många forskare också indikerar är det som gäller vid denna gäckande sjukdom och dess orsaker.
Man har också varit inne på att allmän vaccinering i medelåldern mot ett annat virus, varicella zoster som orsakar bältros och som i sin tur kan trigga herpesvirus skulle kunna sänka riskerna för att utveckla sjukdomen.
För professor Devanand återstår nu att slutföra den studie som påbörjats för att visa om antiviral behandling vid mild kognitiv svikt kommer att ha effekt. Studien beräknas vara klar 2024.
Han säger till The Guardian: ”Vi kommer inte att bota sjukdomen genom de här studieresultaten. Men vi vill se om patienterna som får antiviral medicinering påverkas till det bättre än de som får placebo. Och om herpesvirus är en bidragande faktor i sjukdomsutvecklingen kommer det att kännas bra att också kunna behandla den”.
Källor:
The Guardian (länk)
Hugo Lövhielms forskning (länk)
Davangere Devanands forskning (länk)
Monica är nyss hemflyttad till Sverige efter tio år i södra Frankrike tillsammans med mannen Bengt. Monica har arbetat som internationell marknads- och produktchef och som konsult åt ett antal medicintekniska företag och inom läkemedelsbranschen.
Kommentera inlägget här
Vill du enkelt kunna följa detta kommentarsfält genom att få e-postmeddelande? Klicka på Prenumerera nedan och välj mellan "När någon svarar på min kommentar" eller "På alla kommentarer"
Injektionerna som de ger unga flickor idag för att slippa livmoderhalscancer kanske kan förebygga alzheimer. Det är ju också ett herpesvirus.
Hej Kicki. Din tanke är ju god. Men tyvärr är detta två olika typer av virus som är lätta att blanda ihop. Livmoderhalscancer orsakas av Humant Papilloma Virus, HPV och det är inte ett herpesvirus. Det förkortas HSV – Herpes Simplex Virus, så det är lätt att tro att det är samma sak.
Kan man ringa till vårdcentral då, och få testa antiviral medicin? Min man har Alzheimers och har haft herpes flera gånger. Kerstin
Hej Kerstin. Tyvärr tror jag inte det är aktuellt. Det här är forskning som fortfarande är på ett utvecklingsstadium och är en teori bland många kring vad som kan orsaka Alzheimers. Om man får en herpesinfektion (med munsår t ex) är det ingenting som behandlas mer än med receptfri salva eftersom det brukar läka ut av sig själv. Vid upprepade och svåra herpesinfektioner som t ex riskerar att drabba ögat eller svår bältros behandlas man däremot med antivirala läkemedel. Men de måste sättas in inom 72 timmar för att ha effekt. Ingen vårdcentralsläkare skulle skriva ut långtidsbehandling med antiviral medicin till din man bara för att han tidigare haft flera herpesinfektioner. Sambandet mellan dem och senare Alzheimers sjukdom är heller inte tydligt klarlagt utan är bara en av många hypoteser. Det finns en länk längst ner i artikeln som går till Umeå Universitet och Hugo Löwheim som är en av de forskare som ligger bakom flera studier om det här. Du kan säkert kontakta honom själv om du vill veta mera! Allt gott till dig!
Noterar att det skulle bli svårt att få del av långtidsbehandling med antiviraler. Ska jag förstå det som att enligt teorin om sambandet mellan herpes simplex och Alzheimer är det bara långtidsbehandling som skulle kunna ha effekt?
Eller skulle även tillfällig antiviral-behandling vid herpes/munsårsskov kunna förebygga att processen av plackbildning som slutar med Alzheimer sätts igång?
En i sammanhanget mycket moderat önskan? Den här teorin gör ju herpes mycket allvarligare än det tidigare ansetts. Då bör väl alla ha rätt att få testa sig för herpes exempelvis på vårdcentral?
Stämmer det att det inte är tekniskt möjligt att testa för herpes utom genom undersökning av biologiskt material från just nu pågående munsår? Det hjälper ju inte så mycket om viruset är vilande; och teoretiskt kan man ha afte-blåsor och samtidigt vilande herpesvirus i kroppen, vilket innebär att man i så fall riskerar falskt negativt besked huruvida man bär på herpes eller ej.
Det borde väl vara en prioriterad forskningsuppgift att ta fram ett blodprov eller annat test som oberoende av aktivt munsår kan ge svar på om man har vilande herpes?
Avslutningsvis en kort faktafråga:
Är det både herpes typ 1 och typ 2, som misstänks kunna orsaka Alzheimer?
Tacksam för svar.
Mkt intressant, tack!
Jag heter arne Ivarsson å har fått besked efter minnestst o CT fått att jag har begynnande alzheimers har börjat med memantine min den nya som heter lecanemab finns det förhoppnig om att den kan komma under året eller till nästa år väldigt jobbigt å svårt jag är född 1944 å vi har företag jag kommer att swisha 1000 KR
Hej Arne! Lecanemab har nyligen bliviti godkänd i USA men är fortfarande inte godkänd som läkemedel i Eu och Sverige. Det är osannolikt att behandlingen kommer att kunna bli tillgänglig i vanlig klinisk verksamhet här Sverige i år eller nästa år men allt beror på hur snabba myndigheterna är.