Forskning pågår ständigt runt om i världen för att ta reda på vad som orsakar en av våra största folksjukdomar, Alzheimer. Ett av spåren, och det är hett, är huruvida den kan orsakas av en infektion. Vad kan något så futtigt som ett litet munsår säga oss?

Detta blogginlägg baseras på “Could Alzheimer’s be caused by an infection?” i The Guardian, 19 februari 2023.

Forskning. Jakten på den – eller de – faktorer som orsakar Alzheimers sjukdom har pågått under flera decennier utan att man egentligen med säkerhet har kunnat fastställa vad som gör att sjukdomsprocessen startar.

De senaste årens forskning har fokuserat på att de plack eller klumpar som bildas i hjärnan under lång tid innan de första symptomen blir tydliga är de som bryter ner livsviktiga nervceller, proteinerna tau och beta-amyloid. De två nu ledande alzheimerläkemedlen, Aduhelm och Lecanemab som är godkända i USA och inväntar fullt europeiskt godkännande är också inriktade på att reducera och bromsa denna förödande plackuppbyggnad.

Trots initiala svårigheter som tillgänglighet och höga kostnader ses läkemedlen av forskare och andra experter ändå som ett banbrytande positivt och efterlängtat genombrott och ett bevis för att den sk ”amyloidhypotesen” är en hållbar och rätt väg att gå. Samtidigt är man väl medveten om att sjukdomen är ytterst komplex och kan ha sin grund i flera orsaker.

Enligt en nyligen publicerad artikel i brittiska The Guardian (länk), finns det forskare som slagit in på och nu återupptagit teorin om att en infektion – av virus och/eller bakterier – också skulle kunna ligga bakom själva orsaken till och utvecklingen av sjukdomen. Tanken är inte ny – den har diskuterats och forskats kring i över 35 år men inte haft en direkt framträdande roll under lång tid.

Ju äldre man blir, desto lättare blir det för viruset att nå fram till och påverka hjärnan.

När den amerikanske neurologen Davangere Devanand vid Columbia University (länk) började undersöka vad man tidigare kommit fram till såg han däremot att det fanns ett tydligt samband mellan ett specifikt virus och Alzheimer, det mycket vanliga herpesviruset herpes simplex 1 (HSV1) som är det som orsakar vanligt munsår och som man brukar kunna finna hos ungefär 70% av befolkningen.

Enligt artikeln i The Guardian visar studier som gjorts i både England, Frankrike och Skandinavien (i Sverige främst på Universitetssjukhuset i Umeå, lett av docent Hugo Lövheim (länk) att personer som infekterats med herpesvirus senare i livet löpte en större risk att utveckla Alzheimers sjukdom. En annan studie från Taiwan år 2018 visade ett ganska dramatiskt resultat – patienter med herpesvirusinfektion som behandlades med antivirala läkemedel (det mest kända är Acyklovir), löpte nio gånger lägre risk att senare utveckla demenssjukdomen.

Teorin bakom dessa tankegångar är att det vanliga herpesviruset ligger vilande i kroppen men kan återaktiveras vid olika tillfällen i livet, ofta i ett senare skede. Ju äldre man blir desto sämre blir immunförsvaret och desto lättare blir det för viruset att då nå fram till och påverka hjärnan.

Vi kommer inte att bota sjukdomen genom de här studieresultaten.

En vidareutveckling av virusteorin är att när det väl angriper hjärncellerna aktiveras tau- och amyloidproteinerna som ett slags försvar och att herpes simplex 1 därför i själva verket skulle vara det som triggar igång sjukdomsprocessen och att plackbildningen är ett resultat av den.

Den svenske forskaren Hugo Lövheim pekar också på att andra tillkommande faktorer som brist på motion, social isolering och stress påverkar immunförsvaret och gör det svårt att hålla virusinfektionen i schack och det därför blir svårt att kontrollera plackuppbyggnaden i hjärnan under senare delen av livet.

Skulle det visa sig att herpesvirus har del i Alzheimers sjukdom vill man alltså se om behandling med antivirala läkemedel kan hejda utvecklingen i ett tidigt skede på ett billigt och enkelt sätt jämfört med amyloidreducerande läkemedel. Eller i kombination med dem och andra framtida typer av behandlingar vilket många forskare också indikerar är det som gäller vid denna gäckande sjukdom och dess orsaker.

Man har också varit inne på att allmän vaccinering i medelåldern mot ett annat virus, varicella zoster som orsakar bältros och som i sin tur kan trigga herpesvirus skulle kunna sänka riskerna för att utveckla sjukdomen.

För professor Devanand återstår nu att slutföra den studie som påbörjats för att visa om antiviral behandling vid mild kognitiv svikt kommer att ha effekt. Studien beräknas vara klar 2024.

Han säger till The Guardian: ”Vi kommer inte att bota sjukdomen genom de här studieresultaten. Men vi vill se om patienterna som får antiviral medicinering påverkas till det bättre än de som får placebo. Och om herpesvirus är en bidragande faktor i sjukdomsutvecklingen kommer det att kännas bra att också kunna behandla den”. 

Källor:

The Guardian (länk)

Hugo Lövhielms forskning (länk)

Davangere Devanands forskning (länk)