Tomas, pappan och bastun i Umbrien

Mediemannen Tomas Bacoccoli bryter upp med sin familj från vardagslunken på Lidingö till en förfallen vingård utanför Perugia. Hans pappa Francesco har drabbats av Alzheimer. Tomas hoppar av mitt i karriären för att vårda, trösta och byta blöjor på en pappa som aldrig någonsin vårdade eller tröstade honom som barn.
Här i podden berättar Tomas Bacoccolli om sin gränslösa, excentriska och bullriga pappa och om hur Alzheimer förde dem samman, och om varför han skrev den omtalade och kärleksfulla boken En Bastu i Umbrien.

Podd. Jag satt på planet till Barcelona tidigare i höst och läste den hajpade boken En bastu i Umbrien.
Den handlar om hur mediedirektören Tomas Bacoccoli bröt upp från en väletablerad tillvaro på Lidingö till att vårda sin alzheimersjuka pappa Franscesko på en förfallen vingård i Umbrien.

I tre timmar ömsom fnissade jag, ömsom skrattade jag högt. Många gånger tänkte jag att det kan ju inte vara sant. Man kan inte ha en så knäpp och gränslös pappa.
Och så på hemvägen från Barcelona läste jag slutet, och då hade jag svårt att hålla tårarna borta.

Tomas Bacoccoli beskrev själv sin pappa på det här utlämnande sättet i boken:
”Pappa hade visat tecken på bipolaritet, emotionell instabilitet, hypokondri och schizofreni tidigare.
För att inte tala om hetsätning, allmän vårdslöshet, borderline-beteende och narcissism.
Han gjorde och sade sånt som de flesta bara tänkte eller drömde och därför tyckte många att han var lite galen. Tokig och rolig och bullrig. Charmig och kul att vara med.
En livsnjutare med spännande intellekt. Mycket känslor och stort hjärta, sa de.
Men för mig var han bara min bredaxlade pappa.”

Klart man blir ännu mer intresserad av att höra Tomas berättelse live. Han har svårt att komma till Sverige, så vi kör podden via zoom. Han sitter på vingården, jag i studion.

I podden samtalar vi bl a om:

• Hur herrgårdsdottern Ann träffar Tomas pappa
• Pappa Franscescos gränslösa tid i Sverige
• Skrönorna och äventyren
• Parallellen till boken Hundraåringen som försvann
• Pappans nya bana som antikvitetshandlare
• De första symtomen, och vad Tomas tänkte
• Vad som fick familjen att flytta till Umbrien

• Första svåra åren i en främmande miljö
• Hur det var att vårda sin pappa
• Livet med skötare
• Varför frånskilda mamma Ann skötte om Francesco den sista tiden
• Varför pappan bad Tomas att skjuta honom
• Om sonens tal till farfar på begravningen
• Om varför de valde att stanna kvar på vingården efter pappans död

Tomas bok om pappa Francesco handlar också om ett alternativt sätt att vårda en svårt sjuk förälder. Istället för att stoppa in pappan på en institution i Sverige får han bo kvar på sin vingård i Italien med hjälp av olika skötare.

Finast är relationen till skötaren Papis från Senegal. Papis livsglädje och humor får Francesco att leva upp i slutskedet av hans liv.
Och när Papis säger följande varje morgon har jag svårt att hålla tårarna tillbaka:
”Jag ska vara dina fötter, dina ögon och jag ska aldrig lämna dig.”

På begravningen läser Tomas sonen Elliots skolarbete:
”Jag hoppas att farfars sjukdom blir frisk snart.”
Gör vi inte alla det?

Lyssna på podden här eller längst ner.

Vinn den den omtalade boken En bastu i Umbrien!

Var med och tävla om ett eget exemplar av Tomas Bacoccolis bok En bastu i Umbrien, genom att klicka på den här länken. Tävlingen avslutas den 17 november 2021. Alzheimer Life tackar Kaunitz-Olsson Förlag för samarbetet!

Kom och träffa oss live!

Johanna Hinteregger och jag ska samtala om att vara anhörig och patient, om vården av de ”friska sjuka” (de med färska diagnoser) och om de hoppingivande genombrotten i forskningen som gör att Alzheimer kanske redan inom några år kan bli en sjukdom att leva med.
Johanna Hinteregger var ju med i min podd för ett år sedan efter att hon gjort den omtalade radiodokumentären Innan mamma glömmer.

Tid: 25 november 19.00-20.30
Plats: Sollentuna

Se programmet och anmäl er här nedan Det är kostnadsfritt. Skynda er för det lär bli fullt.

Tulpankungen Håkan Alverbäck samlade in 85 000 kr via sina vänner!

Trädgårdsmästaren Håkan Alverbäck, störst i Sverige på tulpaner, fyllde 65 år och valde att förra lördagen fira livet. Håkan har Alzheimers sjukdom i sin familj, och hans pappa avled bara några veckor innan festen.
Så i stället för presenter önskade han att hans vänner skulle stödja vår stiftelse.
Jag åkte ut till festen en stund på eftermiddagen och berättade för 120 gäster om sjukdomen och min egen märkliga patientresa. Och så kunde jag under vilt jubel avslöja att vännerna samlat in till idag 85 000 kr till Stiftelsen Alzheimer Life.
Stort och varmt tack Håkan Alverbäck för ditt fina initiativ och tack till dina generösa vänner. Vi ska göra vad vi kan för att sätta Alzheimer på kartan och bryta stigmat kring sjukdomen.
Om ni själva skulle vilja starta en insamling till förmån för vårt arbete i Alzheimer Life, så är det bara att höra av er. Kontaktuppgifter finns på hemsidan.

Hjärngympa. Håll igång hjärnan på alla möjliga sätt. Lyssna på musik, se på film och läs böcker. Och motionera så mycket du kan. Det rådet ger Ingmar Skoog, en av landets främsta och mest uppmärksammade äldreforskare i den här artikeln på Figth Dementia.

Unga anhöriga. Alzheimerfonden arrangerade häromkvällen ett seminarium där unga anhöriga öppet och naket berättade om sina föräldrars sjukdomsresa. Spännande seminarium. Det ligger här.