fbpx

Fyra svenska forskare varnar: ”Hotar hela budgeten för läkemedel i Sverige”

DEBATT: Den nya bromsmedicinen lecanemab (som godkändes nyligen i USA under namnet Leqembi) hotar att sluka stora delar av budgeten för läkemedel om den godkänns även i Sverige.
Det varnar fyra svenska forskare med professor Bengt Winblad i spetsen i en helt färsk artikel i tidskriften TouchNeurology. Bengt Winblad är professor i Geriatrik på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm, och anses vara en av Europas ledande auktoriteter på kognitiva sjukdomar.

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkände lecanemab för patienter med Alzheimer i tidiga stadier, med indikationen mild kognitiv funktionsnedsättning (MCI) eller mild demens.
”Antalet människor som lever med MCI och mild AD demens är enormt globalt och uppgår till tiotals miljoner. Till exempel i Sverige är en försiktig uppskattning att cirka 100 000 personer av en befolkning på cirka 2 miljoner personer som är 65 år och äldre kan passa dessa kriterier och därför vara potentiellt kvalificerade för behandling”, skriver forskarna i sin artikel.

”Bromsmedicinen riskerar att förbruka 80% av den svenska läkemedelsbudgeten!”

Det stora problemet uppstår om alla dessa 100 000 svenskar kommer att begära att få den nya bromsmedicinen. Speciellt som läkemedelsbolaget Eisai satt priset för lecanemab till 26 500 dollar per behandlingsår, utöver alla kostnader för t ex löpande magnetröntgen.
”Om detta pris tillämpas på hela den berättigade patientgruppen i Sverige, till exempel, så skulle den årliga samlade kostnaden vara ca 27 miljarder kr, jämfört med den totala kostnaden för receptbelagda läkemedel i Sverige på ca 34 miljarder kr 2021. Därför skulle ett enskilt läkemedel med betydande men blygsamma effekter, om det användes inom dess fullständiga licensierade indikation, förbruka cirka 80 % av de totala läkemedelsutgifterna i Sverige, skriver forskarna.

Annons

Forskarna tycks varna svenska läkemedelsmyndigheter dels för det höga priset, men också att alltför högt pris kommer tvinga ansvariga läkare att göra svåra prioriteringar kring vilka som ska anses vara lämpliga för den nya bromsmedicinen.
”Det finns för närvarande mycket begränsad evidens som stödjer vilka patientgrupper som bör prioriteras för behandling. Därför kan sådana beslut i första hand drivas av tillgången på resurser och betalningsförmåga, vilket ökar skillnaderna och ojämlikheten i hälsa mellan och inom länder.”

Överbetalning kan leda till slöseri med resurser för framtida forskning!

De fyra forskarna är stenhårda i sin kritik mot att ensidigt godkänna lecanemab som en ny bromsmedicin.
”För att stoppa spridningen av AD kommer nya terapier utöver lecanemab att behövas. Lämpliga incitament för fortsatta investeringar i läkemedelsinnovation och utveckling är därför väsentliga. Överbetalning för blygsamma innovationer kan leda till slöseri med resurser för framtida AD-forskning, vilket ger incitament att fokusera på ”halvvägsteknologier” snarare än projekt som kan leda till verkliga framsteg mot ett botemedel mot sjukdomen.”

De tre övriga forskarna, utöver professor Bengt Winblad, som undertecknat artikeln är Anders Wimo, adjungerad professor i geriatrisk allmänmedicin med hälsoekonomisk inriktning vid Karolinska Institutet,  Linus Jönsson, läkare, civilekonom och docent i hälsoekonomi vid Karolinska institutet och Gunilla Johansson, kordinator på Institutionen för neurogeriatrik.
Läs forskarnas kritiska artikel direkt här.

Nyhet: Ännu ett blodtest spårar Alzheimer!

Ett nytt blodtest som spårar nedbrytningen av nervceller i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Det är en innovation som nu presenteras av forskare vid Göteborgs universitet, tillsammans med kollegor i Italien, Storbritannien och USA. Läs mer här.

4 4 röster
Betygsätt inlägg

Kommentera inlägget här

Vill du enkelt kunna följa detta kommentarsfält genom att få e-postmeddelande? Klicka på Prenumerera nedan och välj mellan "När någon svarar på min kommentar" eller "På alla kommentarer"

Prenumerera
Jag vill få e-post:

10 Kommentarer
Äldsta
Senaste
Inline Feedbacks
Visa alla kommentarer

Det här ju sjukt att ifrågasätta rättigheten som ALLA i Sverige har till att få vård och hjälp från sjukvården med att den här gruppen skulle äventyra sjukvårdsbudgeten. Den diskussionen att ev saknar pengar är en sak som de 4 läkarna får ta med de politiker som ansvarar för sjukvårdsbudgen och förklara att man i Sverige har för lite pengar. Det är fullkomligt horribelt att peka ut att en speciell grupp ska vara den som fixar till så resten av sjukvården har de resurser man behöver. De här drabbade personerna har betalat in lika mycket skatt till systemet för att få den uppbackning som dom ev skulle behöva vid sjukdom. Men det är som för det mesta inom vården man konstaterar bara symtomen och går sällan vidare för att ta reda på varför problemet finns och göra något åt det

So What Henrik Frenkel Det må vara att man anser att priset är felsatt men det är ju en sak som ska diskuteras med de som ska göra upphandlingen så att de går vidare och ev kan skapa ett bättre pris. Det kan ju omöjligt vara så att den här gruppen ska vara den som ska slängas ut i kylan för att man anser att sjukvården har för lite pengar

Inte upplyftande att ta del av. Hur gör man så läkemedelsindustrin gör det billigare så alla får tillgång till det.
Vi är mitt i undersökning av min mans ev. demenssjukdom bara att få undersökning på geratrikmotagningen I Västerås har varit ett helvete. Har tagit två år av Min mans liv innan man tagit det på alvar och under dessa år har han blivit allt sämre. Så man borde först och främst se till att allt funkar med undersökningar och geriatrik avdelningar har kompetenta läkare och team som ska jobba med demens sjukdomar. Sen till vilken ev. bromsmediciner ska vi då få kämpa med detta också.

Marie. Min mamma bor i Västerås. Vi har fått snabb hjälp av vallby capio vc. Hos en demens ssk. Och röntgen. Plus medicin.

Vill man ens ha den medicinen: intravenös behandling, regelbundna röntgenkontroller, allvarliga biverkningar i form av hjärnsvullnad, hjärnblödning och dödsfall? Till vinsten av en ca 26-procentig inbromsning av sjukdomsförloppet. Räknar man bort de dagar som krävs på sjukhus för att få diagnos, behandling och uppföljande kontroller, från livets bra dagar, så undrar jag om man vinner något i livskvalitet i slutänden. Åtminstone om man som jag avskyr sjukhus.

Jag hoppas att det finns kontroller av läkemedelsbolagens prissättningar. En oberoende ekonom som kan upptäcka eventuella oegentligheter. Som en slags besiktningsman, eftersom det finns bluffmakare i alla branscher. (Macciarini typ) Om deras budget är korrekt så tror jag Bengt Winblad och de andra tre forskarna har gjort rätt analys. Vi får vänta ett tag till och hoppas på en bättre bromsmedicin.

Det finns självklart extremt noggranna kontroller i en sådan här process. En heltäckande genomgång finns på Läkemedelsverkets hemsida under rubriken: Så godkänns ett läkemedel. Något utrymme för ”bluffmakare” eller andra oegentligheter varken på europeisk eller svensk nivå finns inte, inte heller i USA som generellt är första godkännandeinstans internationellt. Det kan vara bra också att veta att de grundforskande läkemedelsföretagen i regel har utvecklingskostnader under de ca 12-15 år det tar att få fram ett nytt läkemedel. För att kunna fortsätta med grundforskning inom olika områden behöver man ”få igen” sina kostnader innan patentet på läkemedlet går ut och det då kan tillverkas till betydligt lägre kostnader, sk generika, av andra läkemedelsföretag. Patenten varar endast i ca 10 år vilket är en kort tid i förhållande till forsknings- och utvecklingstiden, därav höga initiala kostnader för nya läkemedel.

10
0
Kommentera inlägget!x
()
x