Så ska Bill Gates knäcka gåtan med Alzheimer!

Multimiljardären och grundaren av Microsoft, Bill Gates, har bestämt sig för knäcka gåtan med Alzheimer. Efter att hans egen pappa Bill Sr fick diagnosen Alzheimer har sonen satsat över 1 miljard kronor på att hitta en bot för världens mest dödliga folksjukdom.
För någon månad sedan dog Bill Sr. I sonens egen blogg – Gates Notes – berättar han både om kärleken till pappan och hur man kan snabba upp processen med att hitta nya läkemedel.

I en TV-intervju förra året berättade Bill Gates för första gången om sin pappas Alzheimer, och – inte minst – att han själv var rädd för att utveckla sjukdomen. Han var missnöjd med att det inte har kommit ut ett nytt läkemedel (egentligen bara symtomlindrande) sedan 2004. Och att forskarvärlden måste inrikta sig på vad man gjort för fel hittills som har investerat hundratals miljarder med bara misslyckanden och klena resultat.
Det är därför Bill Gates har lagt över en halv miljard kronor i organisationen Dementia Discovery Fund, som är specialiserad på innovativ research. Den andra halva miljarden har han lagt på att bygga upp ett nationellt patientregister i USA.
Jaha, men det blir väl inga nya läkemedel med det, tänker ni?
Bill Gates tes, efter att ha rest runt och träffat forskare i hela världen, är att alla läkemedelsstudier har fallerat på precis samma sak. De patienter som deltar har en alltför långt gången Alzheimer som inte går att stoppa.
Bill Gates ser följande problem när han nu närmar sig den närmast olösliga gåtan med Alzheimer:

Långsamma och dyra läkemedelsstudier.
Idag tar en studie kring ett nytt läkemedel mot Alzheimer i genomsnitt åtta år för de tre nödvändiga faserna. Gäller det nya läkemedel mot hjärtsjukdomar kan det gå så snabbt som 1-2 år. Och arbetet med att ta fram ett nytt vaccin mot Covid-19 har gått på mindre än ett år.
Den här långsamma processen för just Alzheimer gör också att dessa studier blir oerhört dyra. Gates nämner själv 5 miljarder per försök. Det här gör att de flesta av de stora läkemedelsbolagen har kastat in handduken, trots den lukrativa marknaden för den som lyckas.

Svårt att hitta rätt patienter.
Ny forskning visar att man måste testa de nya läkemedlen på patienter med inga eller mycket milda symtom. Alzheimer utvecklas kanske 20 år innan man själv upptäcker det i form av dåligt minne eller har svårt att hitta bilen på parkeringen. Det är under de här åren man har möjlighet att stoppa processen med plackbildning i hjärnan. Men hur hittar man patienter som inte ens vet om att de kommer att utveckla Alzheimer?

Dyra och krångliga diagnosmetoder.
Länge handlade diagnosen om neuropsykologiska tester. Det har visat sig att mellan 30-50 procent av dessa tester visar falsk Alzheimer när patienterna senare har obducerats.  På senare år har man adderat ryggvätskeprov till arsenalen, men det är något som skrämmer både patienter och mindre specialiserade läkare. Man kan även göra avancerade undersökningar via en sk PET-kamera, men dessa kostar ca 25 000 kr per patient. Det är få sjukhus som har råd att lägga den kostnaden på andra än unga patienter eller de som visar på tidiga symtom.

Okunskap både hos läkare och patient.
Forskningsbolag som bedriver läkemedelsstudier hungrar efter rätt patienter. Men allmänläkare på en vårdcentral har inte koll på vad som finns, och chockade patienter med färska diagnoser vet inte hur man anmäler sig.
Många patienter kanske även är rädda för att bli försökskaniner eftersom nya läkemedel nästan alltid ger biverkningar. (Undersökningar kring Covid-19 visar att 30-40 procent av befolkningen är tveksam till att ta ett nytt vaccin, i alla fall i början.)

Få patienter lämpar sig i slutändan.
Bill Gates berättar i sitt initierade blogginlägg att bara 1 av 10 som anmäler sig till en läkemedelsstudie visar sig vara lämplig. Försökspersonerna får inte ha några andra sjukdomar som kan skymma resultaten. (Och hur många 60-plussare har inte andra sjukdomar.)
Det här gör att urvalsprocessen är oerhört kostsam och tar lång tid. I dessa coronatider har även många patienter fallit ifrån.

Lösningen på problemet är bättre, säkrare och tidigare diagnostik. Bill Gates har själv satsat på två alternativa spår:

Röstanalys via mobilappar. Tanken är att din röst och språkmönster förändras tidigt om du kommer att utveckla Alzheimer.
”Jag vet inte om det kommer fungera i slutändan, men jag är exalterad över tanken att man i en framtid via sin egen mobil kan få indikationer på tidig Alzheimer”, skriver Bill Gates i sin blogg.

Diagnos via enkla blodprover.
Här ligger den svenska forskartrion Oskar Hansson, Henrik Zetterberg och Kaj Blennow i första ledet med ett enkelt blodprov som just nu testas på 15 vårdcentraler i Skåne. Resultat från deras studie visar att man genom att leta efter en speciell markör i blodet kan upptäcka om du kommer att utveckla Alzheimer om 10-15 år.
Den här forskningen är nyligen publicerad  i den ansedda forskartidskriften JAMA, och har på kort tid blivit en världssensation.
En av de tre forskarna, Henrik Zetterberg, berättade i min första podcast för ett år sedan, att hans forskargrupp fått 30 miljoner från en av Gates fonder. Henrik Zetterberg berättade att han träffade Bill Gates över en lunch i Berlin, och blev imponerad över hur driven och insatt techmiljardären var även på det här området.
Här hittar du bloggen och podden med Henrik Zetterberg.
Den andre av de tre, professor Oskar Hansson, är med i en podcast som jag släpper om några dagar. Missa inte den.

Till sist, vill jag inte undanhålla er Bill Gates sista rad i hans kärleksfulla och ömsinta runa över sin pappa Bill Sr:
”Folk har ofta frågat min far om han är the real Bill Gates. Sanningen är att min pappa är allt jag har försökt att bli och vara. Jag kommer att sakna honom vareviga dag.”

Henrik Frenkel

Henrik är ursprungligen affärsjournalist med över 40 år i mediaföretag. Han har varit chef för Aktuellt på Sveriges Television, chefredaktör på Veckans affärer och medgrundare till tidningen Chef. Henrik har också suttit i många styrelser och även engagerat sig som affärsängel i många start ups.
Henrik fick våren 2019 diagnosen kognitiv svikt och trolig Alzheimer. Det ledde till att han startade den uppmärksammade bloggen och podcasten Hjälp, har jag Alzheimer?!