fbpx

Du kan upptäcka tidiga tecken på Alzheimer genom att studera hur du talar och skriver. Det visar en helt ny studie gjord av en grupp forskare på IBM. Långt innan både du själv och din omgivning märker de första symtomen, så kan man hitta sk digitala biomarkörer i ditt sätt att skriva och formulera dig.
Det här gör att tech-bolag som Apple och Google ger sig in i forskningen kring Alzheimer.
Även deckarförfattaren Agatha Christies senare böcker analyseras nu digitalt eftersom forskare misstänker att hon led av en demenssjukdom mot slutet av sitt författarskap.

Den här texten ni just nu läser – och alla mina andra blogginlägg – tar mig 4-5 timmar att skriva och layouta.
Va, tänker ni! Det är väl bara skriva på. Ska det vara så svårt?
Ja, tänk för att det är det. Jag söker ord, formuleringar, liknelser, namn, uttryck och faktiskt rätt ofta så enkla saker som hur stavas ordet intelligent. Stavningsprogrammet och google är mina bästa vänner. Jag vill inte välja fel ord, eller ännu värre, stava fel. Ändå märker jag i mina texter stavfel och ord som bara inte finns där de borde. (Jag har ju ändå diagnosen kognitiv svikt.)
Det är väl därför en artikel i New York Times för några veckor sedan blir så intressant och påtaglig. Där berättas om forskarna på IBM som har skapat ett program med artificiell intelligens (AI) för att hitta sk digitala biomarkörer som kan slå larm långt innan ditt minne börjar svika dig. Som signalerar att du med 75 procents sannolikhet kommer att utveckla Alzheimer.

Kan man spåra Alzheimer via skrivtester?


Det är en säkerhet som är långt större än traditionella minnesutredningar, och väl i klass med ryggmärgsprov. Och till en oerhört låg kostnad där ditt sätt att stava, ha en variation av språket och använda grammatik blir den första varningen om att allt inte står rätt till i din hjärna.
Forskarna på IBM hade under en längre tid följt en grupp 80-åringar i USA. Man valde ut åttio försökspersoner, där hälften hunnit utveckla Alzheimer. Den andra halvan hade inga kognitiva problem alls.
Och så följde man dessa personer bakåt i tiden. När de var 70-plus fick de genomgå rätt omfattande skrivtester. Ingen i gruppen hade då några yttre tecken på Alzheimer. Så frågan var, kunde man spåra en kommande Alzheimer bara genom att analysera dessa skrivtester?
Och svaret har ni redan förstått. De i gruppen som senare kom att utveckla Alzheimer hade när de var 70-plus ett mer magert ordförråd. De använde samma ord många gånger. De stavade fel. Missade ord. Använde komma och punkt vid helt fel ställen. Och blandade ihop verb och tempus som är och var.

Språket larmar tidigare än minnet


”Det här digitala AI-testet är det första jag sett där man utifrån utåt sett helt friska människor kan förutspå med stor sannolikhet vilka som riskerar att utveckla Alzheimer”, säger dr Michael Weiner, forskare vid University of California, till New York Times.

Den här teckningen och hur man beskriver det man ser på den, kan vara en första signal till en kognitiv sjukdom.

Ett av testerna som användes var teckningen härintill. Försökspersonerna, som då var i tidig 70-årsålder, skulle skriva så exakt och utförligt vad de såg på bilden. Texterna kördes in i ett AI-program, och ut kom slående resultat.
De som undvek att utveckla Alzheimer åtta år senare, hade fångat bildens alla element med ett korrekt språk.
De som skulle utveckla funktionsnedsättningar senare i livet hade problem med stavning, verb, adjektiv och ren uppmärksamhet. De tog helt enkelt inte in hela bilden. De såg en flicka som vickade på stolen. De såg inte vattnet som rann över diskhon. De missade att det var kakor som barnen var på väg att ta i burken i skåpet.
Jaha, tänker ni, vad är poängen med att upptäcka Alzheimer i mycket tidiga skeden när det idag inte finns någon bot? Jo, för det här kan vara ett sätt att hitta personer för läkemedelstester. Ju tidigare man kan sätta in bromsmedicin, desto större chans att kunna stoppa sjukdomen.
Och den dagen vi har en bromsmedicin på marknaden, så gäller det att hitta tidiga tecken på en kognitiv sjukdom. Kanske redan 20-25 år innan den bryter ut. Då kanske man kan stoppa sjukdomen i sin linda.

Stöd oss på Alzheimer Life

  • Bankgiro: 5587-4564

  • SWISH: 1234866208


Den nya AI-tekniken gör nu också så att man kan spåra Alzheimer hos världens största författare. Problemet är att Alzheimer är så stigmatiserat att få kända författare – eller deras familjer och agenter – avslöjar att de drabbats. Vem vill läsa Nobelpristagare som Rudyard Kipling, Knut Hamsun, Thomas Mann, Herman Hesse, Pär Lagerkvist eller för den delen Alice Munro eller Bob Dylan, om det visade sig att de var röriga i huvudet när de skrev sina senaste böcker. (Lugn, jag tar bara de här som exempel. Ingen av dem har eller hade Alzheimer, vad jag vet).

Författaren Iris Murdoch är en av ett fåtal författare som blivit offentliga med sjukdomen Alzheimer.

Men en av Englands mest briljanta författare – Iris Murdoch – fick diagnosen Alzheimer 1994 vid 76 års ålder. Det var hennes man, litteraturforskaren John Bayley, som avslöjade nyheten i sin bok Iris- en sorgesång. Boken blev 2002 även en film – Iris – med Judy Dench och Kate Winslet i huvudrollerna.
Bara två efter att filmen släppts började forskare gå igenom Iris Murdochs författarskap. Och de upptäckte att hennes senare böcker hade ett påfallande påvert språk. Sjukdomen hade satt sig i hennes författarskap innan någon hade upptäckt det.

Agatha Christie led enligt vissa forskare av en tidig men dold Alzheimer mot slutet av sitt författarskap.

Även den ikoniska Agatha Christies författarskap har körts igenom digitala språktester. Det är en professor i Toronto – Ian Lancashire – som lät 16 av deckardrottningens mer än 80 böcker gå igenom ett digitalt Alzheimertest.
När han kom fram till Christies 73:e bok upptäckte han att boken använde ett ordförråd som låg 20 procent lägre än i tidigare böcker.
Agatha Christie var då 81 år gammal, så hon kanske bara var allmänt trött. Agatha Christie fick aldrig diagnosen Alzheimer, men hennes vänner berättade efter hennes död att hon under sina sista sista böcker var både trött, irriterad och svår att följa i samtal.
Den här spännande forskningen kring digitala biomarkörer gör att även de stora tech-jättarna kastar sig in i jakten på Alzheimergåtan. Den traditionella forskningen går ju ut på att följa hur sjukdomen utvecklas i kroppen och till slut i hjärnan. Det är en forskning som slukar oerhört stora resurser.
Men kanske finns det digitala genvägar för att spåra de tidiga tecknen, långt innan du själv eller din omgivning anar oråd. Och långt, långt innan du tar mod till dig och söker upp en läkare.
Läkemedelsbolaget Biogen har precis annonserat att man inleder en stor studie ihop med Apple för att identifiera digitala biomarkörer. Tanken är att hitta personer som har tidig MCI, som kan vara ett förstadium till Alzheimer , bara genom att följa hur en stor grupp testpersoner talar och använder sina mobiler.

Bill Gates har donerat 5 miljarder till forskning kring digitala biomarkörer.

Även Microsofts grundare Bill Gates tror oerhört mycket på forskning kring digitala biomarkörer. Bill Gates, vars pappa utvecklade och dog i Alzheimer, har avsatt 5 miljarder av sin personliga förmögenhet kring just forskning kring språket och tidiga early warnings. Bill Gates menar att bara de patienter som upptäcks i tidiga skeden kommer att gå att rädda den dagen vi har en bromsmedicin på marknaden.
Även Google satsar stora pengar inom hjärnhälsa.
För att återgå till Apple, forskning kring hur man upptäcker sjukdomar kan bli ett av de största användningsområdena för Apple Watch framöver. Redan idag kan man via sin klocka mäta blodtryck liksom spåra ångest och depression. Apples vision är att klockan och olika appar på din mobil ska kunna bli din egen husläkare som larmar när du mår dåligt.

Om ni har kommit så här långt, kan man ju undra vad den här bloggen skulle scora i ett digitalt Alzheimertest? Jag vill inte veta svaret.

Lite kortnyheter:

Högt blodtryck. Äldre män som har högre blodtryck nattetid än dagtid löper ökad risk att drabbas av Alzheimers sjukdom. Det visar en ny studie från forskare vid Uppsala universitet och återberättad en artikel i Neurologi Sverige.

Vaskulär demens. Har du svårighet att lösa problem, hålla koncentrationen uppe, dålig inlärning, humörsvängningar och en viss klumpighet i vardagen, ja, då kan det vara symtom på den kognitiva sjukdomen Vaskulär demens. Du kan läsa mer här.

Lästips.Nättidningen Doktorn.se uppmärksammar vår stiftelse Alzheimer Life i en stor artikel i veckan. Du kan läsa den här.

4.6 16 röster
Betygsätt inlägg

Kommentera inlägget här

Vill du enkelt kunna följa detta kommentarsfält genom att få e-postmeddelande? Klicka på Prenumerera nedan och välj mellan "När någon svarar på min kommentar" eller "På alla kommentarer"

Prenumerera
Jag vill få e-post:
17 Kommentarer
Äldsta
Senaste
Inline Feedbacks
Visa alla kommentarer

Intressant som vanligt, Henrik

Mycket intressant och spännande läsning

Mycket intressant inlägg. Detta att man inte tog in hela bilden. Känner igen det från min man. Förmågan att se helheten har brustit under lång tid🥲

Mycket intressant.
Min make fick sin Alzheimerdiagnos år 2015. Han sökte själv hjälp på vårdcentralen för att han tyckte han hade svårt att uttrycka sig.
Nu, flera år senare, har hittat små lappar som han skrev för sitt eget minnes skull. Jag ser där att hans språk är “slarvigt” och kanske hade det gått att analysera den kognitiva funktionen mycket tidigare. Det dröjer nog väldigt länge innan läkarvetenskapen ordinerar “bromsmedicin” på icke-godkända-undersökningar.

Har sen ett år tillbaka fått en typ av bromsmedicin Exelon 9,5.
Har någon erfarenhet om det gör nån nytta. Har ännu inte märkt någon skillnad.

Jag har haft Rivastigmin, som är samma preparat. Ibland vill experterna att jag tar en vecka paus och då får jag bivärningar i form av illamående i ett par dagar

Mycket intressant. Flera av mina släktingar har fått Alzheimers senare i livet och jag är därför mycket uppmärksam på mitt eget beteende. Jag är 63 år och tycker att min personlighet och skärpa blivit sämre med åren. Jag har tidigare skrivit tre böcker och jobbar nu med en romantrilogi inom genren science fiction. Efter första delen hade jag svårt att överblicka projektet och utvecklade då ett dataprogram som hjälpte mig att planera, analysera och följa upp manuset. Idag är programmet ett ovärdeligt verktyg i mitt fortsatta arbete. Mer info om programmet finns på https://planumscriptor.se. Tack för ditt värdefulla arbete.

Min man är 70 o har Alzheimers sedan 5 år o nu även en form av Parkinssons sjukdom. Förfärligt för han förstår att han inget närmande har.. samt att darrningar i händer ökar för varje vecka. Gråter i tysthet varje dag. En man som alltid var glad och Världens snällaste man. Kram på er alla dom lider i förtvivlan

en 78-årig man, god vän till mig, har blivit ganska agressiv och otrevlig. Kan det vara ett tidigt tecken på demens? (jag förstår att ingen har facit, men jag blir orolig)

Jättebra skrivet av dig Henrik, och intressanta frågeställningar. Vi är nog alla rädda för denna sjukdom så all typ av forskning är ju viktig.

Tack Michael för ditt reaktion.

17
0
Kommentera inlägget!x
()
x