Den första riktiga bromsmedicinen mot Alzheimer kan komma ut på marknaden redan under 2021. Det blir det största genombrottet för forskningen kring ett nytt läkemedel på flera decennier. Miljoner patienter världen över kan för första gången någonsin få en medicin som verkligen bromsar förtviningen i hjärnans celler.
Jag har pratat med fyra av Sveriges ledande läkare och forskare om vilken betydelse bromsmedicinen kan få för patienter, läkare, sjukvården och forskningen.

Det amerikanska läkemedelsbolaget Biogen har sökt ett snabbspår för läkemedlet aducanumab hos den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. (I internationell fackpress har denna jättenyhet slagits upp ordentligt, medan det t ex i Sverige har passerat obemärkt.)
Det blir i så fall den första bromsmedicinen mot Alzheimer någonsin, och det första läkemedlet på 17 år. Det är ett läkemedel som visat sig kunna angripa och bromsa bildningen av det sk placket i hjärnan, som orsakas av proteinet beta-amyloid.
”FDA är angelägna om att få fram ett läkemedel mot Alzheimer och kommer därför troligen någon gång i vinter eller våren 2021 ge ett villkorat godkännande”, tror Anne Börjesson-Hanson, ansvarig läkare för kliniska prövningar på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
WHO klassar Alzheimer som en av vår tids svåraste folksjukdomar. Idag har över 50 miljoner runt om i världen diagnosen Alzheimer eller liknande kognitiva sjukdomar. Om inget görs tros den siffran växa till 100 miljoner 2050.
Många experter, forskare och analytiker i både i USA och i Sverige tror därför, som Anne Börjesson-Hanson, att pressen är hård på FDA att godkänna åtminstone ett läkemedel, efter åratal av misslyckade satsningar från läkemedelsindustrin. Och om FDA godkänner aducanumab, väntas Europa och Sverige följa efter med ca ett års fördröjning.
Det här blir det största genombrottet för forskningen kring Alzheimer på decennier. Miljontals patienter kommer att få sina besvär bromsade och sina friska liv förlängda. Går man in i mycket tidiga skeden kan utvecklingen mot Alzheimer kanske även helt stoppas. Det blir ett ljus i ett annars kompakt mörker.
Men ett troligt godkännande innebär inte att gåtan Alzheimer är löst. Eller att alla som idag har diagnosen kan andas ut.
Jag har under den senaste veckan pratat med fyra av Sveriges ledande experter på Alzheimer (se presentation längst ned). Först några korta slutsatser:

–       Bara de patienter som är i ett mycket tidigt skede av sjukdomen kommer att få bromsmedicinen.

–       Medicinen tas intravenöst en gång i månaden, vilket ställer hårda krav på kontroll och vilka som kan ge behandlingen.

–       Aducanumab har påvisbara och allvarliga biverkningar vilket gör att patienter som kommer att få medicinen måste genomgå noggranna kontroller med magnetröntgen både innan och under behandlingen.

–       Priset är ännu inte satt vad medicinen kommer att kosta per patient, men sannolikt blir den minst tio gångare dyrare än dagens symtomlindrande medicin. Årskostnaden kommer att ligga i spannet 100 000 till 250 000 kr per år och patient.

–       Det blir en hård belastning på sjukhusens ekonomi eftersom den lämpliga målgruppen bara i Sverige ligger på 10-20 000 patienter. Samhällets kostnad skulle med den prisbilden ligga på 2 miljarder kr per år. 

–       Sjukhus och läkare kommer att ställas inför svåra etiska avvägningar om vad några års förlängt liv är värt, och vilka som i så fall kommer att erbjudas denna bromsmedicin.

 Här nedan går jag igenom ett antal nyckelfrågor kring bromsmedicinen aducanumab. Jag bygger sammanställningen på både svensk och internationell expertis.

 1.    Vad är Biogens aducanumab för typ av läkemedel?
Det är en form av antikroppar som angriper specifikt proteinet beta-amyloid, som av många forskare anses orsaka den plackbildning i hjärnan som skapar alla de typiska symtom som finns runt Alzheimer. Det handlar om försämrat minne, förvirring, svårt att orientera sig, och i senare skeden svårt att överhuvudtaget ta hand om sig själv.

 2.    Hur har forskningsresan för aducanumab sett ut?
Biogen har – ihop med det japanska läkemedelsbolaget Eisai – under mer än åtta år lagt ner 1-2 miljarder kronor på detta läkemedel. Den avgörande FAS 3-studien stoppades plötsligt våren 2019 på grund av endast vaga förbättringar för de deltagande patienterna samtidigt som man hade upptäckt rätt allvarliga biverkningar i form av svullnader i hjärnan på flera av deltagarna.
Alla trodde nog att Biogens satsning skulle sälla sig till alla de övriga över 200 misslyckades studier och prövningar som gjorts under de senaste 30 åren. Men så plötsligen drog Biogen hösten 2019 igång sin studie igen, men med en starkare dos som väntades ge mer effektiva resultat på plackbildningen.

 3.    Om Biogen beviljas ett snabbspår hos den amerikanska läkemedelsmyndigheten? Innebär det med automatik ett godkännande?
Ja, det tror nog de flesta experter som följer Biogen. FDA och Biogen har traditionellt jobbat nära varandra, och det faktum att man nu begär ett snabbspår i sin ansökan till godkännande tyder på att de har fått en vink om att det kan gå.
”Pressen är dessutom hård på att FDA att få ut något annat än de symtomlindrande mediciner som finns på marknaden”, säger läkaren Anne Börjesson-Hanson på Karolinska Universitetssjukhuset.
Antalet fall av Alzheimer bara växer, och glider in i allt yngre åldrar. Och nu kommer hela den gigantiska 40-talistgenerationen in i riskzonen.
”Ja, så blir det nog, att FDA pressas att godkänna aducanumab, men jag tycker att Biogen visar upp alltför magra resultat och för stora biverkningar för att jag personligen skulle vilja se den på marknaden än”, säger professor Bengt Winblad på Karolinska Institutet.
Det mest troliga är att Biogen beviljas ett villkorat godkännande, mot att man fullföljer sin nya FAS 3-studie samt noga följer utvecklingen vad gäller biverkningar.

 4.    Vad är den vetenskapliga effekten av aducanumab?
Dessa antikroppar angriper amyloidklumpar som är vanliga vid Alzheimers sjukdom. Biogens FAS 3-studier visar på ett vetenskapligt övertygande sätt att placket minskar för de patienter som får den högsta dosen. Effekten kan man även se via olika skademarkörer i hjärnan.
”Det verkar som man till och med kan göra vissa amyloid-positiva patienter helt negativa, och därmed ta bort en av de allvarligaste grundorsakerna till Alzheimer”, säger professor Henrik Zetterberg vid Göteborgs Universitet.
Troligen förbättras även patientens kognition (minne, orienteringsförmåga, mm), men det är mer omtvistat. Det kommer att visa sig när FAS 3-studien blir klar framemot 2023.

 5.    Vilka är då biverkningarna?
Debatten kring Covid-19 har lärt oss att allt vaccin har biverkningar. Det handlar om att väga effekt och nytta mot skada (och kanske kostnad för samhället).
Det handlar om dels små mikroblödningar i hjärnan, dels ödem eller svullnad.
”Ju högre dos en patient får för att ge största möjliga effekt på själva sjukdomen, desto mer ökar också risken för dessa mikroblödningar”, säger professor Caroline Graff på Karolinska Institutet.
Det innebär att vissa patienter måste avbryta sina behandlingar, och samtliga måste löpande följas upp via magnetröntgen.
”Biverkningarna ska inte överdrivas”, säger professor Henrik Zetterberg. ”De är milda, inte särskilt farliga och för de som drabbas kan man snabbt gå ner i dos.”

 6.    Dessa antikroppar måste tas intravenöst via spruta eller dropp. Vad innebär det för begränsningar?
Bäst vore om det fanns en bromsmedicin som likt de symtomlindrande, kan tas via tablett i munnen. Men aducanumab kan bara ges med hjälp av utbildade sköterskor. På grund av riskerna för biverkningar kommer primärvården inte kunna ta sig an dessa patienter. Så patienter som väljer denna nya bromsmedicin måste antingen ta sig till specialistkliniker eller så får landstinget utöka uppdraget för den personal som ingår i Avancerad sjukvård i hemmet.
”Kanske måste sjukvården öppna speciella antikroppsmottagningar för dessa patienter”, funderar professor Henrik Zetterberg. Det skulle kanske kunna likna den typ av dispensärer man hade för tuberkulos på 1920-talet.

 7.    Vilka patientgrupper kommer att erbjudas Biogens bromsmedicin?
Samtliga experter hävdar att ju tidigare man kan gå in och bromsa utvecklingen mot Alzheimer, ju större effekt ger det i slutändan. Det är som att stoppa en brand. Ju förr desto bättre. Det innebär att patienter med medel eller svår Alzheimer inte kommer ifråga. Där är skadan i hjärnan redan så utvecklad att det är omöjligt att stoppa förtviningen.
”Jag tror det kommer att handla om patienter i tidiga skeden, de med kognitiv svikt (MCI) och som har markörer av amyloidansamlingar i hjärnan. Kanske även patienter med mild utvecklad Alzheimer”, säger Anne Börjesson-Hanson, läkare och ansvarig för kliniska tester på Huddinge sjukhus.
Redan idag deltar 37 svenska patienter i Biogens FAS 3-försök. I flera fall är det yngre patienter med lång möjlig kvarvarande livslängd.
”Fast egentligen skulle man för bästa effekt sätta in bromsmedicinen 5-10 år innan symtomen visar sig” säger Anne Börjesson-Hanson.

 8.    Vad blir kostnaden för denna bromsmedicin? Blir det ett hinder?
Ja, definitivt. Biogen har inte börjat förhandla om priset, men med tanke på att aducanumab har kostat 1-2 miljarder att utveckla och Biogen är först ut på marknaden med en bromsmedicin, så kan man utgå ifrån ett mycket högt pris. I alla fall till dess att det kommer ut olika konkurrenter på marknaden.
”Jag kan tänka mig att Biogen vill sätta ett pris på kanske 400 000 kr per patient och år, medan jag tror t ex svensk sjukvård inte klarar ett högre pris än säg 50 000 kr per patient”, säger professor Bengt Winblad på Karolinska Institutet.
Vad än priset blir, kommer kostnaderna att begränsa antalet patienter som kommer att erbjudas bromsmedicinen. I samma stund som det under nästa år blir känt att medicinen finns i bruk i USA, kommer trycket på landets mottagningar att bli enormt. Vi har 150 000 patienter idag i Sverige med Alzheimer. Anne Börjesson-Hanson tror att ytterligare 50-100 000 patienter har Kognitiv svikt (MCI).
Ett räkneexempel: säg att priset för Biogens bromsmedicin sätts så lågt som 100 000 kr per år och patient och målgruppen i Sverige är så låg som 20 000 patienter, så blir den årliga kostnaden 2 miljarder kronor. (Motsvarar t ex kostnaden av 5 000 sjuksköterskor årligen)
Den dagen, säg om två år, när man börjar med enkel diagnostik via blodprover i primärvården, kommer antalet MCI-patienter att skjuta i höjden. Just denna kategori som också är bäst lämpad för bromsmedicinen.
Det blir otroligt svåra medicinska och etiska avvägningar där många vill ha bromsmedicinen och därmed en chans till ett förlängt gott liv.

 9.    Det här läkemedlet angriper proteinet amyloid. Men är man säker på att det är grundorsaken till Alzheimer?
Nej, alltfler börjar tvivla på att det är enda orsaken. Därför blir FDA:s kommande troliga godkännande ett slags statement att man börjar angripa Alzheimer via de sk amyloidkaskaderna. Men samtliga forskare jag talat med är övertygade om att man, precis som med cancer, måste hitta kombinationsbehandlingar mot både beta-amyloid och proteinet tau. Kanske måste man sätta in behandling mot diabetes och socker, tarminfektioner och så mängder av livstilsförändringar?
”Det kommer att krävas en hel cocktail av behandlingar och mediciner för att angripa Alzheimer effektivt”, säger professor Bengt Winblad.

 10. Vad har det här läkemedlet för betydelse för forskningen kring Alzheimer?
Experter både i Sverige och internationellt tror att ett godkännande från amerikanska FDA kommer att bli en enorm vitamininjektion för forskningen. Grundforskningen på universiteten kan visa upp att hypoteserna kring amyloid och tau visat sig stämma, och kan äska medel för att borra djupare i olika orsakssamband.
Läkemedelsföretagen, som totalt lagt ner över 200 miljarder kronor på olika kliniska studier, får äntligen lite betalt för mödan.
Många av de företag, typ Roche och Eli Lilly, som tvingades lägga ner sina FAS 3-studier i sena skeden på grund av klena resultat och för stora biverkningar, ser nu att FDA börjat lätta på garden för att stimulera att fler läkemedel kommer ut på marknaden. Man kan ju tänka sig att dessa företag nu dammar av sina gamla studier och klär dem i ny skepnad.
I kulisserna väntar nu också det svensk-japanska konsortiet Bioarctic /Eisai med sin läkemedelskandidat BAN 2401. Bioarctic har precis inlett en FAS 3-studie och ligger 1-2 år efter Biogen.
Det är enorma pengar som väntar de bolag som kan erbjuda bot eller lindring för en plågad miljongrupp av Alzheimersjuka. Den dagen Biogen gick ut och berättade att man begärt snabbspår hos FDA, steg bolagets värde på USA-börsen Nasdaq med över 30 miljarder kronor.
Det är en indikation på vilka pengar som står att tjäna för de bolag som kan knäcka gåtan med Alzheimer.
Fast de största vinnarna blir patienter och anhöriga som äntligen kanske kan se ett litet ljus i tunneln.

 Jag förstår att min artikel väcker både hopp, besvikelse och många frågor. Kommentera gärna härnedan. Ställ frågor, så ska jag skicka de vidare till mina experter.
De fyra experter som hjälpt mig tolka nyheten om Biogen och aducanumab är:
Anne Börjesson-Hanson är överläkare och chef för Kliniska Prövningsenheten inom Tema Åldrande vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Caroline Graff, professor i genetisk demensforskning vid Karolinska Institutet
Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs Universitet
Bengt Winblad, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet

3.5 2 röster
Betygsätt inlägg

Kommentera inlägget här

Vill du enkelt kunna följa detta kommentarsfält genom att få e-postmeddelande? Klicka på Prenumerera nedan och välj mellan "När någon svarar på min kommentar" eller "På alla kommentarer"

Prenumerera
Jag vill få e-post:
1 Kommentar
Äldsta
Senaste
Inline Feedbacks
Visa alla kommentarer

Väldigt intressant, min fru har fått början till alzheimer och vi vill gärna höra mer från er🥰

1
0
Kommentera inlägget!x
()
x