fbpx

Nya bromsmedicinen: Priset är “orimligt ” för att kunna bli godkänt i Sverige.

Sjukvården och regionerna är idag inte rustade för de två stora genombrotten i forskningen kring Alzheimer. Det gäller både blodtester som ny diagnosmetod och de nya bromsmedicinerna. Det menar nestorn inom forskningen kring Alzheimer i Sverige, professor Bengt Winblad i en intervju med mig.
De nya sk bromsmediciner som är på väg ut på marknaden skulle kräva att samhället bygger upp speciella minneskliniker.
Bengt Winblad efterlyser också en nationell plan för kognitiva sjukdomar samt ökade resurser för forskning.

Almedalen. Det är ett oerhört tryck i frågan kring Alzheimer just nu, även i media. Det haglar nyheter, inte minst inom forskningen.
Samtidigt är det svårt att som patient, anhörig – eller ens professionell inom sjukvården – hinna orientera sig i detta nya och spännande landskap.
Ni har säkerligen alla läst om de nya och revolutionerande blodtesterna som ihop med ett enkelt kognitivt test på bara tio minuter ska kunna ge en diagnos om man bär på en framtida Alzheimer.
Och så nu senast att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkänt världens första sk bromsmedicin mot Alzheimer.
Men det här föder egentligen bara fler frågor än de svar som hittills har getts.

För tidigt att använda blodtester som diagnosmetod i primärvården

Jag intervjuade i mitten av veckan nestorn inom Alzheimerforskningen i Sverige, Bengt Winblad, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet i Stockholm. Du kan läsa hela mailintervjun längre ned i denna blogg. Men några fler korta slutsatser från den intervjun (utöver de som finns i rubriken och ingressen):-
– Det är inte säkert om EU och Sverige kommer att godkänna bromsmedicinen Aduhelm. Det kommer att hänga på de hälsoekonomiska kalkyler som måste göras eftersom listpriset i USA ligger på en halv miljon kronor per patient och år. Och det är ett orimligt pris med svenska mått mätt, menar Bengt Winblad.
– Det är för tidigt att använda blodtester som diagnosmetod inom primärvården. För det krävs mer forskningsstudier..
– Att enbart luta sig mot biomarkörer (typ blodprover) innan patienten märkt av symtom riskerar att ge felaktiga diagnoser.
– Sverige behöver omedelbart höja kompetensen inom äldre- och demensvården nu när forskningen går fram så snabbt.
– Grundforskningen måste höjas för att inte Sverige ska halka ner till ett u-land jämfört med andra utvecklade länder.

Du kan läsa hela intervjun i sin helhet längst ned i min blogg.

Lär dig mer om det senaste om Alzheimer på två seminarier i nästa vecka!

Om du själv vill lära dig mer om de här två stora nyheterna inom forskningen så vill jag varmt tipsa om två spännande digitala seminarier på måndag 5 juli och tisdag 6 juli i nästa vecka. Det sker under den digitala Almedalsveckan.
Flera av landets mest spännande läkare, forskare men även politiker och anhöriga kommer att medverka, bland andra just Bengt Winblad. (Även jag kommer att vara med i panelerna som moderator respektive deltagare.)
Vi kommer bl a att prata om vad de här två genombrotten inom forskningen innebär för patienter och anhöriga?

Du kan anmäla dig till bägge de kostnadsfria seminarierna på Folkhälsodalen. Här är programmet till seminariet 5 juli arrangerat av Bioarctic och med mig som moderator. Och här är programmet till seminariet den 6 juli arrangerat av Biogen och med mig som en av deltagarna.

Så till själva intervjun med professor Bengt Winblad.

Dina tankar som läkare och forskare när det gäller effekten av Biogens nu i USA godkända läkemedel Aduhelm?

“Antikroppen Aduhelm sägs bromsa sjukdomsutvecklingen vid Alzheimers sjukdom genom att minska de skadliga formerna av proteinet amyloid-beta i hjärnan. De två studier som ligger som grund för godkännandet av Aduhelm löpte över 18 månader. Det bör poängteras att skillnaden i kurvorna ökar med tiden, dvs nedgången av kognitiva förmågor i den grupp som fått högst dos av antikroppar visar en allt lägre nedgång än den kurva som representerar placebobehandlade patienter.
Mycket avgörande för mig är om denna skillnad är kostnadseffektiv och här blir prissättningen på läkemedlet i Sverige helt avgörande.”

Bör Sverige godkänna detta sjukdomsmodifierande läkemedel?

“Ett godkännande av Aduhelm i Sverige görs via ett generellt EU-godkännande av myndigheten EMA. Prissättning och kostnadsersättning görs separat i varje land baserat på kostnads-/effektivitets-prövningar.
Biogen har lämnat in alla handlingar till EMA och beslut kan väntas i slutet av år 2021 eller tidigt 2022. 
Ett stort problem är ju det förväntade höga priset. I USA har siffran 56 000 USD årligen per patient nämnts, vilket är helt orimligt med svenska mått mätt. 
Meningarna rörande godkännande är delade i Europa och det finns ingen koppling mellan FDA’s godkännande och ett eventuellt godkännande av EMA.”

Innebär FDA:s godkännande i USA att den sk amyloidhypotesen är verifierad och säkerställd?

“Helt klart är att Aduhelm påverkar olika former av proteinet amyloid i hjärnan och man ser i positronkamera-studierna att amyloida plack minskade med ökad dos, dock utan att dessa förändringar resulterade i signifikanta kliniska förbättringar.
Jag anser att amyloidhypotesen är viktig och måste påverkas i framtida behandlingar. Samtidigt är det en heterogen sjukdom med flera viktiga bakomliggande sjukdomsmekanismer som vi inte helt känner till ännu.”

Professor Bengt Winblad, här med kronprinsessan Victoria och Gunilla Steinwall (på bilden generalsekreterare på Hjärnfonden och numera ordförande för Stiftelsen Alzheimer Life)

Dina tankar som läkare och forskare om den nya diagnosmetoden med blodtester kompletterat med ett snabbt kognitivt test?

“Det är en lovande utveckling om vi kan validera att blodtester kombinerat med ett enkelt kognitivt test ger en ganska säker diagnos. Denna validering pågår bl a i större, mer oselekterade patientgrupper, t ex i primärvården. Vi ser nya forskningsstudier kommer, men på individnivå är vi ännu inte framme i en klinisk användning av dessa tester.”

 Hur blir vårdkedjan med blodtester som diagnosmetod?

“Dessa blodtester kan t ex användas till att reducera antalet individer som behöver genomgå avancerade, dyra positronkamera- alternativt CSF-studier för att ingå i kliniska prövningar. Blodtester behöver ytterligare valideras innan de kan inkluderas som rutin inom primärvården.” 

Vilka etiska dilemman tvingas sjukvården möta med anledning av dessa två genombrott inom forskningen?

“Med en diagnostik baserad på biomarkörer utan att personen har några kliniska symptom riskerar vi att man kan få en falskt positiv diagnos. Detta gäller även ännu inte fullt validerade blodtester när de börjar användas på individnivå.”  

Stöd oss på Alzheimer Life

  • Bankgiro: 5587-4564

  • SWISH: 1234866208

Är sjukvård och regioner redo för de nya möjligheter inom diagnos och nya behandlingar som kanske finns tillgängliga i Sverige inom några år?

“Vi behöver omedelbart starta med att höja kompetensen inom äldre-/demensvården. Om immunterapi med antikroppar som injiceras intravenöst varje månad eller oftare, beroende på halveringstid, behöver speciella enheter inrättas som svarar för utredning och behandling. Detta kan ske i form av större och mer utbildade ”minneskliniker” eller separata enheter, eventuellt med finansiering via läkemedelsbolagen (modell USA). Sverige behöver omedelbart få igång diskussionen om en förbättrat och utvidgad vårdkedja.”  

“Forskningen har glömts bort i nuvarande strategier”, säger Bengt Winblad.

Vilken är den enskilt viktigaste utmaningen för sjukvården i Sverige vad gäller kognitiva sjukdomar?

“Sverige behöver snarast en nationell plan när det gäller demens-/kognitiva sjukdomar. En plan som rymmer alla områden med uppsatta, utvärderingsbara mål och med avsatt budget för att nå dessa mål.
Ett nödvändigt område som glömts bort i nuvarande strategier är forskning. De länder som har adekvata planer inkluderande forskning, t ex Nederländerna och USA, kan också se att de attraherar läkemedelsindustrin och internationella forskningssatsningar.
Dessa planer behöver vara av både grundvetenskaplig och klinisk natur. Utan en forskningssatsning blir Sverige snabbt ett U-land inom området.”

Poddtips i sommar

By the way: Missa inte min podd med Wilhelmina Hoffman, ansvarig för Svenskt Demenscentrum och chef för Silviahemmet. Där jämför hon sina egna erfarenheter som cancerpatient med hur vården av Alzheimersjuka bedrivs. Otroligt intressant och lärorikt.

5 4 röster
Betygsätt inlägg

Kommentera inlägget här

Vill du enkelt kunna följa detta kommentarsfält genom att få e-postmeddelande? Klicka på Prenumerera nedan och välj mellan "När någon svarar på min kommentar" eller "På alla kommentarer"

Prenumerera
Jag vill få e-post:
1 Kommentar
Äldsta
Senaste
Inline Feedbacks
Visa alla kommentarer

Ja det rätt som Bengt W skriver. Bättre ordning på vårdkedjan, och att man alltid upprättar en vårdplan( vilket man nu måste stöta på om som anhörig.

Men vem är det som skall driva det mot Hallengren-stora forskningsjukhus?

1
0
Kommentera inlägget!x
()
x