Om du går till primärvården och får en diagnos på Alzheimer så är risken 50 procent att den är felaktig. Den fasansfulla insikten ligger bakom den svenska världssensationen med att spåra Alzheimer i mycket tidiga skeden.
Inom två år kommer det finnas möjlighet att via enkla blodprover kunna få en träffsäker diagnos.
Men vill man verkligen veta att man bär på en dödlig sjukdom långt innan det finns ett botemedel?
Jag möter i min podcast, forskaren bakom upptäckten, professor Oskar Hansson.
En helt ny typ av blodprov kan med över 90 procents säkerhet spåra Alzheimer redan 15-20 år innan du känner av några symtom. Den nyheten från en forskargrupp i Lund spred sig som en löpeld över hela världen i somras.
New York Times hade rubriken på sin förstasida Amazing. Isn´t IT? Och forskare klassar upptäckten som science fiction.
I min podcast berättar forskaren bakom upptäckten, professor Oskar Hansson vid Lunds Universitet, om vad denna revolutionerande diagnosmetod betyder för oss patienter.
Oskar Hansson har funnits länge på min lista av forskare jag är nyfiken på och ville träffa. Men han var alltför upptagen och det hela rann ut i sanden.
Så i mitten av juni sitter jag i Studio Ett i Sveriges Radio och berättar om min felaktiga Alzheimerdiagnos. Precis när jag är klar kommer professor Oskar Hansson in i samtalet. Han berättar att det här med att få en felaktig diagnos är oerhört vanligt. Det har visat sig att uppemot 30 procent av alla de som levt med tron att de har Alzheimer, faktiskt inte har det. Och är diagnosen ställd av din husläkare i primärvården så kan felprocenten ligga på närmare 50 procenten. (Både att man får fel diagnos eller att man missar att ställa diagnosen Alzheimer.)
Rena tombolan att få rätt diagnos
Jag tumlar ut från radiostudion och tänker ”att det här är ju rena tombolan”.
Jag kastar iväg ett mail till Oskar Hansson och frågar om vi ändå inte kan ses, trots hans upptagenhet. Om jag kommer ner till Lund.
I slutet på sommaren när jag förbereder min intervju med Oskar Hansson så briserar nyheten i den ansedda forskartidskriften JAMA. Genom att mäta halten av proteinet P-tau-217 i blodet kan läkare med 90 procents säkerhet säga om en patient har Alzheimer, och det långt innan symtomen visat sig.
Metoden är minst lika säker som den idag mer vedertagna men smärtsamma och ibland riskfyllda metoden att gå in i ryggvätskan för att söka biomarkörer för Alzheimer. Eller för den delen, de oerhört dyra sk PET-kameraundersökningarna.
Oskar Hansson tror att diagnos via blodprov kan vara verklighet inom 1-2 år, men först bara för användning av specialistläkare. Primärvården (vårdcentralerna) kommer att kopplas på om kanske tre år.
Jag åker till Lund med ett helt batteri av frågor. Jag är sprickfärdig av nyfikenhet. Och Oskar Hansson svarar pedagogiskt på alla frågor jag ställer:
- Så uppstår Alzheimer? De senaste rönen?
- Vilka tre vanligaste symtom man ska hålla koll på om man har dåligt minne?
- Varför det är rena lotteriet att sätta en riktig Alzheimerdiagnos idag?
- Varför även ansedda minneskliniker missar diagnosen Alzheimer?
- I vilket skede av en utredning man som läkare bör nämna ordet Alzheimer för sin patient?
- Hur Oskar Hansson själv reagerade när de upptäckte att enkla blodprov kunde spåra Alzheimer?
- Varför en släkt i Columbia med en ärftlig form av Alzheimer blev nyckeln till hela upptäckten?
- Reaktionerna i världen efter publiceringen av nyheten om blodproverna?
- Varför man nu testar blodproverna på 15 olika vårdcentraler i Skåne?
- Varför det är viktigt att tidigt spåra Alzheimer trots att det vare sig finns bot eller bromsmedicin?
- Om vi ska göra en screening på typ alla över 50 år för att spåra Alzheimer i befolkningen?
- Vad som händer om dessa blodtester börjar säljas på nätet för gemene man?
- Om läget för läkemedelsbolaget Biogens nya bromsmedicin?
- Om varför Bioarctics forskning kring läkemedlet BAN2401 blir avgörande för om hypotesen kring beta-amyloid verkligen stämmer?
- Om vilken cocktail av olika mediciner som kan behövas för att bromsa Alzheimer?
- Om vilken roll infektioner eller inflammationer i tarmen kan ha för att utveckla Alzheimer?
Ja, ni märker själva, mängder av spännande frågor. De raka och ärliga svaren från Oskar Hansson får ni i podden här nedan.
Fast innan jag lämnar professor Hansson undrar jag naturligtvis om han själv skulle vilja ta ett blodprov och se om han eventuellt i en framtid kan komma att utveckla Alzheimer.
Vad gissar ni? Lyssna på podden här nedan med en av världens hetaste forskare.
Henrik är ursprungligen affärsjournalist med över 40 år i mediaföretag. Han har varit chef för Aktuellt på Sveriges Television, chefredaktör på Veckans affärer och medgrundare till tidningen Chef. Henrik har också suttit i många styrelser och även engagerat sig som affärsängel i många start ups.
Henrik fick våren 2019 diagnosen kognitiv svikt och trolig Alzheimer. Det ledde till att han startade den uppmärksammade bloggen och podcasten Hjälp, har jag Alzheimer?!
Kommentera inlägget här
Vill du enkelt kunna följa detta kommentarsfält genom att få e-postmeddelande? Klicka på Prenumerera nedan och välj mellan "När någon svarar på min kommentar" eller "På alla kommentarer"
Tack för superbra Podcast!
Det får bli ett slut på krav om diagnos för att sätta in behandling när det gäller obotliga sjukdomar, framförallt Alzheimer. Man bör nöja sig med att konstatera att patienten har minnessvårigheter och använda sig av medicin eller behandling som är bra mot det. Även om läkare blir kontaktade av patienter som vill veta ska de inte blir meddelade att de har en obotlig sjukdom. Det är inte etiskt försvarbart. Det är snarare kontraproduktivt i den meningen all livet upphör. Regering och riksdag måste medverka till att behandling sätts in först efter det att det ställts diagnos. Det är tillräckligt att konstaera att patienten har problem.
Jag håller nog med dig om att symtomlindrande medicin bör sättas in redan vid kognitiv svikt (MCI). Det sker rätt godtyckligt, har jag förstått. Men eftersom man inte vet vilka av de som har MCI som kommer att utveckla Alzheimer, så bör man nog ge fler chansen att få lindring med sina kognitiva besvär.
Ursäkta skrivfel i min kommentar här nedan. Jag blev så känslomässigt illa berörd av frågan att jag inte skrev korrekt. Här kommer kommentaren rättad.
Missade ett ord i sista meningen och därför avslutar jag med följande:
”Regering och riksdag bör medverka till att det inte ska vara ett krav på diagnos för att sätta in behandling vid medicinska problem av detta slag. Det ska vara tillräckligt att konstatera att patienten har problem.”
Ja som det är i dag är det ev familje medlem som får tjata till en diagnos. Och ev bromsmedicin, oftast är det då försent.
Mycket intressant ! Tur att det finns forskare som Oskar Hansson, tack Henrik Frenkel
[…] den kliniska testningen av blodtesterna på 15 vårdcentraler i Skåne. (Ni kan höra mer om det i min podd med Oskar Hansson här.)Sebastian ser ung ut när jag och Lena kliver in i hans rum efter att ha fått träffa […]
Mycket lärorikt och Såå många bra frågor Henrik🙏🏻
Fantastiskt genombrott.
När kan man gå till Vårdcentral och ta ett blodprov…
Det kommer nog dröja minst ett år.