fbpx

Mikael Hessle har avlidit i sviterna av sin Alzheimer. Få har betytt mer för att uppmärksamma kognitiva sjukdomar än Micke och hans fru Karin. De satt i TV-sofforna när stigmat runt denna sjukdom fortfarande vilade tungt. Jag kan ärligt säga att utan Micke hade vår verksamhet Alzheimer Life aldrig startats.
Här nedan berättar jag om några personliga minnen med Micke och Karin. Och lyssna även på vår podd med dessa modiga eldsjälar.

Förebild. Jag vet inte varför jag blev så berörd av Mikael Hessle första gången jag såg honom i TV. Kanske var det så enkelt som att Micke var en före detta Viggenpilot som bara 50 år gammal drabbades av Alzheimer. Jag fick inte ihop det. Det var som om Tom Cruise i Top Gun skulle tappa minnet och bli förvirrad. Stridspiloter är väl det mest odödliga vi har, om de inte störtar.

Men nu är Micke Hessle död, och vi alla i Alzheimervärlden sörjer Micke och skickar varma tankar till hans modiga fru Karin och deras familj.

Mikael och Karin Hessle gick tidigt ut i hans sjukdom och berättade om livet med Alzheimer. (Foto: Alzheimerfonden)

Jag hittade Micke och Karin på nätet där de på youtube berättade historien om hans alzheimer. Omtumlad, med en egen dyster diagnos, sökte jag våren 2019 någon som kunde guida mig in i det jag numera kallar för Alzheimerland.

Tänk att det bara för fyra år sedan vilade ett sådant kompakt stigma över denna hemska sjukdom att få eller inga steg fram och berättade. Utom Micke och Karin som bröt tabut. Ett oerhört fint och ömsint par som bestämde sig för att gå ut och berätta om den sjukdom som vänt upp och ner på deras liv. Jag ser i klipp i TV4 att Mikael trevar efter orden, och Karin är snar att fylla i.

Ett år senare vill jag ha med dem i vår podcast. Vi träffas först för en lunch i Täby Centrum. Jag tycker spontant om dem. De berättar om sina liv, förut och idag. Jag märker att Karin stöttar, som för att skyla över lite att Mikael är långsam.

En pilot med minnesproblem har ingen framtid

Vi bestämmer oss för att göra en podcast ihop. Det blir en historia om en lycklig familj där Micke lever sin dröm. Först pilot i flygvapnet i tio år. Sedan flygkapten på sk business jet och sedan inom SAS.

När SAS bestämde sig för att byta ut sina Boeingplan till mer moderna Airbus skickades Micke ner till fabriken i Toulouse för att lära sig de nya flygplanen. Det som normalt skulle varit en ren rutin, blev början till en mardröm. Micke hade svårt att ta in den nya informationen. En kollega antydde lite oförsiktigt att han kanske hade en ”släng av Alzheimer”.

Domen kom i ett mottagningsrum på Karolinska Sjukhuset på Huddinge. Alzheimer. En pilot med svåra minnesproblem har ingen framtid i ett flygbolag, och Mikael Hessle fick gå i pension, bara 51 år gammal.

Nu sitter vi år 2020 i poddstadion. Jag säger till Karin, att den här gången vill jag vänta in Mickes svar. Det får ta tid, men jag vill höra honom. Det är okej för bägge.

Det börjar lite trevande, men så frågar jag hur det var att flyga Viggen. Mickes ansikte spricker upp i ett stort leende.

”Barnsligt roligt, 25-åringar som åker omkring i 1000 kilometer i timmen på 50 meters höjd och jagar varandra.”

Stöd oss på Alzheimer Life så vi kan göra mer för patienter och deras anhöriga

  • Bankgiro: 5587-456

  • SWISH: 1234866208

Så börjar deras berättelse om chocken när han 25 år senare får sin diagnos. Om Karin som bryter ihop och tänker på hur det ska bli när Micke går in i sin sjukdom. Fast flera gånger i samtalet rättar Micke sin fru, ”om jag blir sjuk, inte när”. Och Karin förstår att Micke måste leva på hoppet, och blir mer försiktig med orden.

Micke själv får något tjockt i halsen när han berättar om hur det var att berätta för barnen om sin sjukdom. De hade fått rådet att använda ordet minnessjukdom, men äldsta sonen genomskådade dem direkt. ”Jaha, är det Alzheimer?”.

Micke och Karin försökte leva i nuet. De skrattade och unnade sig saker. De sålde sitt hus och flyttade till en mer bekväm lägenhet.

Karin och Mikael Hessle i ett sent skede av hans sjukdom. (Foto: Privat)

Nästa gång jag träffar Karin Hessle på Alzheimer Lifes livefrukost i våras är Micke inte med. Han är nu på särskilt boende. Karin berättar om smärtan att se sin livskamrat och sina barns pappa successivt och lite för snabbt bara bli sämre. På skärmen bakom Karin på Bio Capitol finns Micke på storbild där de kramar varandra, och varje gång hon vänder sig mot bilden stockar det sig i halsen.

Mikael Hessle har nu avlidit på sitt boende i närvaro av sin familj. Få har betytt så mycket för att informera om kognitiva sjukdomar. Jag själv hade inte vågat gå ut och berätta om min dåvarande diagnos (som sedan ändrades). Utan Micke och Karin inget Alzheimer Life. De två har modigt trampat upp den väg som nu nästan har kö med patienter som vill berätta om sin alzheimer.

Karin har också meddelat att hon nu har godkänt att Mikaels hjärna kommer att doneras till forskningen.
”Det är en mycket viktig och fin gåva som kan hjälpa forskarna i det fortsätta arbetet med att kartlägga sjukdomens förlopp och patologi, säger Karin Hessle till Alzheimerfonden. ”Om vi kan komma ett steg närmare svaren om hur vi skulle kunna bromsa och bota Alzheimers sjukdom, är jag tacksam”.

Våra tankar går till Karin Hessle och hennes familj.

Lyssna gärna på vår starkt berörande poddsamtal med Mikael och Karin Hessle från 2020.

4.2 20 röster
Betygsätt inlägg

Kommentera inlägget här

Vill du enkelt kunna följa detta kommentarsfält genom att få e-postmeddelande? Klicka på Prenumerera nedan och välj mellan "När någon svarar på min kommentar" eller "På alla kommentarer"

Prenumerera
Jag vill få e-post:

23 Kommentarer
Äldsta
Senaste
Inline Feedbacks
Visa alla kommentarer

En av de bästa artiklar om Alzheimers sjukdom beskrivet utifrån vardagen !

Jättefint skrivet ❤️

Hej Henrik, tack! ja Micke var min storebror ❤️

Otroligt starkt – min man, även han med flygbakgrund har drabbats. Han fick sin diagnos för 5 år sedan, är 77 år gammal. Han har en flygsimulator som håller honom igång och vi tar en dag i taget. Jag berättar inte om Micke…inte än

Jobbigt att läsa blir såå berörd man blir såå ledsen

En fin och intressant artikel,tack!

Tack för att du läser oss! Hej Johanna redaktör

oh nej vad tragiskt, fina fina Micke. Jag lider med alla anhöriga och ska tända ett ljus i hans minne <3

Vad fint att du läser och kommenterar. Låter fint med ett ljus för Micke!

Senast redigerad 3 månader sen av Johanna Hinteregger

Tack, Micke har betytt mycket för oss i förståelse,öppenhet och utvecklingen kring min frus Alzheimers

Ja det skriver många om. Hoppas ni får bra hjälp. Hur mår ni nu? Allt gott, Johanna, redaktör

Jag har också fått diagnosen alzheimers.

Det beklagar jag verkligen. Jag har mailat dig. Allt gott, Johanna

Det var intressant att lyssna på samtalet där Micke och Karin berättade om hur livet förändrats hos dem. Kloka tankar om hur mycket roligt och vackert man kan uppleva även när livet förändrats. Smart att hitta nya vägar till att njuta av vårt liv på jorden efter den första chocken! Många människor i välfärdsländer har förlorat känslan för det enkla gratislivet i naturmiljö, att umgås vardagligt med släkt och vänner och bli glada för en solig dag utan värk i kroppen osv. Ingen blir lycklig av mera lyxprylar, dyra fester, kläder och prylar, men däremot söker dessa golddiggers fler kickar i tron om att snart blir jag nöjd. Det funkar inte. Nej, det gäller att sakta ned och inse vad som är det viktigaste. Närhet, riktiga och trogna vänner och enkla utflykter i närliggande natur med fåglar och andra djur i skogen kostar inte mycket, men man mår bra av det och sover gott på natten.

Ja så är det nog. Tack för att du läser oss! Hej Johanna

Mina varmaste tankar till er anhöriga. ❤️

Tack för din medkänsla och kommentar. Allt gott, Johanna

Vila i frid älskade vän. Vi trodde vi var odödliga på Ljungbyhed. Jag minns din glädje och din positiva energi.

23
0
Kommentera inlägget!x
()
x