Media skriver om det mest varje dag. De nya metoderna att tidigt upptäcka Alzheimer. Och de revolutionerande upptäckterna av bromsmediciner som kan förlänga patienters friska liv. Men hur effektiva är de egentligen? Vilka patienter kan komma i fråga att få dessa bromsmediciner?Och när är det dags för att söka en minnesutredning?
Minnet och forskningen. För första gången på flera decennier börjar det skönjas hopp för alla med alzheimer i tidiga stadier. De nya så kallade bromsmedicinerna kan fördröja insjuknandet med kanske uppemot ett år. Samtidigt är det på väg nya diagnosmetoder som kan avslöja alzheimer med bara ett blodprov.
De här upptäckterna skapar en perfekt storm för landets minnesmottagningar. Media skriver om det här mest varje dag och driver upp förväntningarna bland patienter och anhöriga. En del läkare är nu rädda för en tsunami av nya patienter som vill testa sig. Andra som redan har fått diagnosen kommer att kräva att få den nya bromsmedicinen.
Det här blev temat för Alzheimer Lifes frukost på Bio Capitol Många menar att just denna blev vårt bästa och mest innehållsrika frukostevent. Det var helt fullsatt, men nu har ni alla andra möjlighet att lyssna på den unika frukosten.
På frukostpodden pratar vi om bl a följande:
- Hur säkra är de nya diagnoserna med blodprov?
- När kan man ta dem på en vanlig vårdcentral?
- Vilka är de nya bromsmedicinerna?
- Vilken är den medicinska nyttan för patienter med Alzheimer i tidigt skede?
- Om bromsmedicinerna godkänns i Sverige, hur ser planen för att rulla ut dem på landets kognitiva mottagningar?
”När kommer det ett botemedel mot Alzheimer?
- Vilka patientgrupper kommer att få dem i slutändan?
- Bromsmedicinerna kommer sannolikt att kosta minst 250 000 kr per patient och år. Har sjukvården råd med detta för landets tiotusentals patienter?
- Tiotusentals personer med dåligt minne kommer att vilja göra en minnesutredning nu när det snart kan finnas bromsmediciner.
- Men hur går en minnesutredning till?
- Vad är skillnaden mellan åldersglömska, dåligt minne och en kognitiv sjukdom?
- Vilka är tecknen du ska hålla koll på i vardagen?
- Vad tänker patienten Anna Grönlund, som också har fått diagnosen genetisk Alzheimer, om forskningen just nu?
- Tror forskarna att vi har ett botemedel mot Alzheimer inom en tioårsperiod?
Medverkande i frukostpodden:
Anna Grönlund, läkaren och forskaren som genom ett DNA-test vet att hon sannolikt kommer att utveckla Alzheimer.
Bengt Winblad, professor i Geriatrik på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm och Sveriges kanske tyngste forskare inom kognitiva sjukdomar.
Moa Wibom, överläkare på Kognitiva mottagningen på Ängelholms sjukhus, och expert på kognitiva sjukdomar i TV-programmet Fråga doktorn.
Göran Hagman, neuropsykolog och expert på minnesutredningar på Karolinska Universitetssjukhuset.
Henrik är ursprungligen affärsjournalist med över 40 år i mediaföretag. Han har varit chef för Aktuellt på Sveriges Television, chefredaktör på Veckans affärer och medgrundare till tidningen Chef. Henrik har också suttit i många styrelser och även engagerat sig som affärsängel i många start ups.
Henrik fick våren 2019 diagnosen kognitiv svikt och trolig Alzheimer. Det ledde till att han startade den uppmärksammade bloggen och podcasten Hjälp, har jag Alzheimer?!
Kommentera inlägget här
Vill du enkelt kunna följa detta kommentarsfält genom att få e-postmeddelande? Klicka på Prenumerera nedan och välj mellan "När någon svarar på min kommentar" eller "På alla kommentarer"
Mycket bra information om allt detta TACK Skänker PENG
Tack Arne! Vad generöst. Allt gott och trevlig påsk Johanna
Jag är mycket intresserad.
Ryggmärgsprovet visar på trolig Alzheimer. I och med att jag var så bra i Neuropsykologtestet kan man inte sätta någon diagnos och jag får inte tillgång till bromsmedicin.
Hej Annika, tack för att du lyssnar. Vilken svår situation du befinner dig i med en ”kanskediagnos”. I dagsläget har dock ingen i Sverige (om man inte råkar vara med i en sådan studie) har tillgång till bromsmedicinerna. Man hoppas på ett europeiskt godkännande i sommar och sedan tar den svenska processen och förhandlandligen fart. I dagsläget är den mkt dyr som du hörde så vi vet inte var vårt läkemendelsverk kommer landa. Det är ju en stor patientgrupp så det blir mkt dyrt för en måttlig effekt men å andra sidan behöver patineterna verkligen detta. Vad bra att du har hittat oss, du får gärna maila oss på johanna@alzheimerlife.se så har vi mer kontakt. Alla röster behövs! allt gott och ha en fin påsk! Johanna
Intressanta samtal om ett viktigt ämne! Skulle vara spännande att om ni kunde ha ett avsnitt om diagnostik och diagnoskriterier för kognitiv sjukdom. I dagsläget pratas det mycket om biomarkörer (den underliggande etiologin) men diagnoskriterierna i både ICD och DSM är ju symtomkriterier som kräver funktions- och aktivitetsnedsättning. Det är ju skillnad på demens (ett nivågradering) och den underliggande sjukdomen (som ibland inte kommer att innebära manifesta symtom). Ett blodprov kan inte (i alla fall inte i dagsläget utifrån hur diagnoskriterierna är specificerade) vara tillräckligt för att ställa diagnos.
Du har helt rätt. Sebastian Palmkvist ((lunds universitet) har skrivit mkt om detta. Vi hoppas att han är gäst på seminarium i höst. Tack för att du skriver här och följer oss!