fbpx

Vad kan din syn säga om risken att drabbas?

”Ögonen är själens spegel” heter det ju och kanske finns det fog för talesättet, eller om vi får skriva om det lite kanske ännu hellre ”hjärnans spegel”. Forskare vid Loughborough University i Storbritannien har i ett forskningsprojekt kunnat visa att ögonen kan avslöja mycket om hur vår hjärna mår. Långt innan diagnos. De har gjort den intressanta iakttagelsen att en viss förlust av synkänslighet faktiskt kan förutsäga kognitiv sjukdom hela 12 år innan den diagnostiseras.

Forskning. Forskningen baserades på 8623 friska personer i Norfolk, England, som följdes upp beträffande synen under lång tid. När studien avslutades hade 537 av deltagarna utvecklat någon form av kognitiv svikt och eftersom alla deltagare studerats noggrant under många år, kunde man dra slutsatser om hur det hängde ihop med synförmågan.

När studien startade fick alla deltagare göra ett test som gick ut på att testa synkänsligheten. Man uppmanades att trycka på en knapp så snart man kunde urskilja en triangel som bildades i ett fält av rörliga prickar. Efter studien kunde man konstatera att de som behövde betydligt längre tid för att urskilja triangeln, var de som senare utvecklade kognitiv svikt.

De som behövde betydligt längre tid för att urskilja triangeln, var de som senare utvecklade kognitiv svikt.

Så visuella problem kan alltså vara en tidig indikator på en begynnande kognitiv nedgång. Man har dragit slutsatsen att de amyloida placken som kännetecknar Alzheimers sjukdom, först kan ansamlas i syncentrum och ge dessa mycket tidiga symptom. Det är sedan tidigare känt att placken vid begynnande sjukdom ansamlas i minnescentrum där man märker symptomen lättare som försämrat minne.

Det finns även andra förmågor förknippade med synen som förändras vid Alzheimers sjukdom. Förmågan att se konturer (kontrastkänslighet) och rubbningar i färgseendet (skilja mellan blått och grönt) är ett par av dem. En annan defekt som kan vara påtaglig, är att vår medfödda förmåga att bortse från distraherande synintryck försämras. Man kan inte kontrollera ögonrörelserna och hålla koncentrationen på det man tittar på.

Personer med Alzheimers skannar inte av ett nytt ansikte på samma sätt som friska personer gör, dvs från ögon till mun.

Personer med Alzheimers har försämrad förmåga att lära sig känna igen nya ansikten. En intressant iakttagelse som gjordes i forskningsprojektet, var att personer med Alzheimers inte skannar av ett nytt ansikte på samma sätt som friska personer gör, dvs från ögon till mun. Det gör att man har problem att lära sig att minnas ett nytt ansikte.

Kanske skulle träning av synen och ögats rörelser, kunna bli ett framtida verktyg för att motverka kognitiv svikt?

Syntester skulle alltså kunna bli ett sätt att hitta tidig, begynnande kognitiv svikt. Kanske skulle träning av synen och ögats rörelser, kunna bli ett framtida verktyg för att motverka kognitiv svikt?

Sedan är det alltid upp till den som oroar sig för alzheimer att själv ta beslut om man vill veta om är drabbad eller inte.

Källa: Science Alert, april 2024. (länk).

Bild: Pexels.com

Hoppfullt! Framsteg i att tidigt kunna se förändringar i hjärnan

Vi vet redan att det redan 10-20 år innan man uppvisar tecken på Alzheimer uppstår förändringar i hjärnan. Genom att tidigt behandla dessa kanske man kan skjuta/förhindra symtom. Det vore revolutionerande för alzheimervärlden. Det handlar om förlust av hjärnceller som kommunicerar.

Forskning. Idag söker man läkare när man själv eller någon närstående märker att man har problem med minnet eller orienteringsförmågan och dessvärre har sjukdomen då redan hunnit utvecklas. Genom att kunna tidigt förutse och bromsa förloppet skulle man vinna mycket.

Genom att kunna tidigt förutse och bromsa förloppet skulle man vinna mycket.

En teknik för att kunna se sjukliga förändringar i hjärnan är att använda bildteknik med hjälp av s.k. PET-kamera. Med denna teknik avbildas radioaktiva markörer på ett sätt som gör det möjligt att ta fram tredimensionella bilder. I en studie som gjorts vid Karolinska institutet fokuserade forskarna på en ny markör som kallas UCB-J som kan hjälpa till att se förändringar i hjärnan kopplade till Alzheimers sjukdom.

Forskarna tittade på ett specifikt protein som kallas SV2A, som är involverat i hur hjärnceller kommunicerar. Vid Alzheimers sjukdom är förlusten av dessa kommunikations- och hjärnceller en stor del av problemet.

Med den nya markören har man kunnat spåra SV2A och visat om det finns problem. I studien testade man den på hjärnor med Alzheimer och jämförde bilderna med bilder av normala hjärnor och resultaten var lovande. Dock upptäckte man att markören också kan interagera med andra proteiner än SV2A, vilket man måste vara observant på i framtiden.

Studien, som gjorts av forskningsspecialist Amit Kumar, Miriam Scarpa, postdoktor och Agneta Nordberg, professor, avdelningen för klinisk geriatrik, NVS, hjälper oss att förstå mera om de hjärnförändringar som relateras till Alzheimers sjukdom, och ger oss hopp om hur vi kanske kommer att kunna upptäcka dem tidigt.

Läs även denna intressanta studie om hur sockermolekyler i blodet kan förutse alzheimers sjukdom innan symtom som minnesförlust visat sig. Här är studien sammanfattad (länk).

Sedan är det upp till den som känner oro för en kognitiv sjukdom att själv ta beslutet om man vill veta. Det kan ingen forskare göra åt en.

Källa: Karolinska institutet, Neurologi i Sverige , februari 2024. (länk).

Bild: Pexels.com

Vad hände med medicinen mot alzheimer?

Är nummer tre av antikropparna, donanemab, som ansetts vara en av alzheimerns största fiender, tillräckligt säker och effektiv? Har FDA (amerikanska läkemedelsmyndigheten) fått kalla fötter?

Tvivel i forskarvärlden? Läkemedelsbolaget som ligger bakom en av de nya bromsmedicinerna för alzheimer, donanemab, Eli Lilly, har gått ut med att deras godkännande i USA kommer att försenas. Detta på grund av att FDA, USA:s Food and Drug Administration kommer ha ett extrainsatt möte under våren för att diskutera om medicinen är tillräckligt säker.

Vi har tidigare skrivit om den hjärnsvullnad och små blödningar i hjärnan, ARIA (det senare hade 37% av deltagare av Fas 3 studien), biverkningar som dessa mediciner har. Eli Lilly hade hoppats på ett godkännande i slutet av mars 2024 men nu blir det alltså inte så.


Även den andra bromsmedicinen, Leqembi, (lecanemab) har haft en trög start (se kommande blogg som sammanfattar vad som händer på andra sidan Atlanten samt kommande podd som följer Christina som tagit lecanemab i fem år). Trots godkännande av FDA förra året har endast 2000 amerikaner testat medicinen.

Studier har visat på att medicinen donanemab bromsar alzheimerns förlopp med genomsnitt 35 procent. För de med mer tauansamlingar 22 procent.

För mer läsning:
Källa: CNN, mars, 2024 (länk)

Bild: Pexels.com

4.7 6 röster
Betygsätt inlägg

Kommentera inlägget här

Vill du enkelt kunna följa detta kommentarsfält genom att få e-postmeddelande? Klicka på Prenumerera nedan och välj mellan "När någon svarar på min kommentar" eller "På alla kommentarer"

Prenumerera
Jag vill få e-post:

3 Kommentarer
Äldsta
Senaste
Inline Feedbacks
Visa alla kommentarer

Det är intressant att läsa om synen och att unga friska personer kan se och urskilja föremål och bilder bättre än den som fått minnessvårigheter. Jag undrar hur tidigt i utvecklingen av kognitiva sjukdomar det problemet uppstår. Det går ju också att se tidiga tecken på sjukdomen i ryggmärgsvätskan. Går det att avgöra vilken metod som tidigast kan säkerställa den försämringen i hjärnan?

Ja, visst är det intressant att synen förändras i samband med att kognitiva sjukdomar smyger sig på! Enligt artikeln kan man se dessa förändringar så tidigt som 12 år innan man ser andra symptom som t.ex minnesproblem. Att testa synen känns som ett ganska enkelt sätt att förutspå eventuell Alzheimer. Att ta ett ryggvätskeprov är ju mera avancerat och inte minst smärtsamt. Kanske de båda metoderna kan komplettera varandra i framtiden?

Tack för att du läser våra bloggar!

[…] Läs även veckans forskningsblogg! Denna vecka om nya sätt att tidigt upptäcka en kognitiv sjukdom. Bland annat genom vår syn. Och vad hände egentligen med Donanemab, en av nromsmedicinerna mot alzheimer? (länk) […]

3
0
Kommentera inlägget!x
()
x