Henry Bronetts mor Carla kunde göra volter på hästryggen och skjuta prick med pistol. Hon lagade sina berömda blåbärspannkakor till hela cirkusen. Sedan drev hon en framgångsrik skönhetssalong i Stockholm. Men hon kunde också få utbrott som skrämde de som var nära. Speciellt sina barn. Ett raseri och en oberäknelighet som fick sonen att under hela livet ha svårt att känna tillit och som gjorde honom svår att leva med. Nu är mamma Carla sedan flera år sjuk i alzheimer. Henry Bronett berättar om den svåra men fina tiden.
Anhörig. Bronetts är alltid i farten. Det händer hela tiden saker. Spektakulära saker. Cirkus, artisteri, show! På slutet uppbrott med dunder och brak. Mitt i allt står en familj och den som skulle hålla ihop den, mamma Carla klarade inte alltid det. Det krig hon upplevt som barn i det sönderbombade Hamburg spökade för henne hela livet. Utbrott, raseri och sammanbrott. En oberäknelighet som kunde göra hennes två söner rädda för henne. Omsöm kärleksfull, ömsom ytterst svår.
”Jag höll på att gå under”
Idag är hon sedan flera år sjuk i alzheimer och bor sedan ett par år på boende. Flera gånger i veckan är hennes son där. Varför gör Henry Bronett det? När han enligt honom själv har en komplicerad relation till sin mor? Vad är det med våra mödrar som gör att vi fortsätter?
Tiden då hon fortfarande bodde hemma var på slutet helt galen och hennes svåra stressyndrom från andra världskriget kom tillbaka med full kraft.
”Jag höll på att gå under”, säger Henry Bronett.
Detta är ett samtal om att förlåta och att inte ge upp kärleken trots att man är den enda som minns. Och om vad krig leder till. Många många år efter att det tagit slut. Och hur fick den fördömda sjukdomen familjen att till slut bli sams?
Lyssna på det fina och drabbande samtalet här nedan!
Senaste forskningen: När har man egentligen Alzheimer?! (inte glasklart..)
Nya frågor kring vad som kan kallas för Alzheimers sjukdom i och med de nya effektivare diagnosmetoderna. Det handlar såklart om de så kallade blodtesternas intåg i alzheimervärlden. Ett område där svenska forskare är världsledande. Vi sammanfattar debatten.
Forskning. Det pågår en intressant diskussion mellan forskare i Läkartidningen (länk). Det handlar om de frågeställningar som kan uppstå i och med de nya diagnosmetoderna som blodtester ger möjlighet till.
De blodbaserade testerna som kan upptäcka Alzheimerförändringar i hjärnan flera år INNAN man ser några symptom, är på ingång. De förändringar som man associerar med Alzheimers sjukdom, är förekomst av betaamyloida plack och ansamlingar av tau-proteiner, och förekomsten av dessa kan alltså snart mätas med ett enkelt blodtest på hälsocentralen.
Det har nu visat sig att det kan finnas amyloida plack i hjärnan hos en stor del av befolkningen över 50 år, så många som uppskattningsvis 22 procent kan ha dessa förändringar utan att uppvisa några symptom för Alzheimers sjukdom.
Idag kommer inte blodtesterna ersätta den tidigare diagnosmetoderna utan komplettera, det är alla överens om.
Bild: Karolinska institutet.
Men när har man då Alzheimer? En av artikelförfattarna, Anders Wimo, specialist i allmänmedicin, professor emeritus i geriatrisk allmänmedicin (KI), svarar så här på det:
”Dels finns patienter som kliniskt liknar AS (alzheimers sjukdom) med demens men som inte har positiva markörer, dels visar många studier att äldre kan ha positiva markörer men som aldrig utvecklar ngn kognitiv sjukdom. Vi hävdar att det krävs bägge dvs dels positiva markörer och kognitiv nedsättning.”
Och det är här som forskarna är oense. Oskar Hansson, överläkare, professor, Skånes universitetssjukhus; Lunds universitet, m fl. skriver att (likt den internationella kommittén) en person HAR Alzheimers sjukdom OM ett träffsäkert biomarkörtest påvisar att de med största sannolikhet har amolyida plack och tau-nystan i hjärnan ÄVEN om det är i ett mycket tidigt stadium av sjukdomen.
De jämför med cancer: ”Om vi jämför med onkologi så har en person prostatacancer om en biopsi påvisar cancerceller i prostata, även om de inte är symtomgivande.”
Forskarna är eniga om att det är viktigt att nya test implementeras så att det gagnar patienterna. Internationella riktlinjer är nu under utarbetning vilka kommer att vägleda hur de nya blodtesterna ska användas kliniskt.
Sverige är idag världsledande när det gäller biomarkörer för Alzheimer. Tillsammans med andra forskarkollegor runt om i världen har man kunnat visa att ett blodtest är lika säkert som att ta ett prov på ryggmärgsvätskan vilket är både smärtsamt och mera avancerat. Att kunna ta ett enkelt blodprov kommer att göra diagnostiken mera likvärdig över landet vilket naturligtvis är ett stort och viktigt steg framåt!
Här kan du ta del av debatten (länk).
Johanna Hinteregger är radiojournalist och bl a känd för radiodokumentär Innan mamma glömmer som blev en stor succé när den kom för två år sedan. Nu är hon verksamhetschef för Alzheimer Life. I vår podd Jag var arg för att min älskade mamma skulle försvinna berättar Johanna om livet och relationen med sin mamma.
Kommentera inlägget här
Vill du enkelt kunna följa detta kommentarsfält genom att få e-postmeddelande? Klicka på Prenumerera nedan och välj mellan "När någon svarar på min kommentar" eller "På alla kommentarer"